No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredställelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg &amp; Theorell (2005) definition gällande arbets- tillfredställelsen, vilket innebär att medarbetarna har förutsättningar för att få god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anställda. Den metod som använts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ämnesområde. Bland annat är delaktighet, engagemang och meningsfullhet är tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekräftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000). Undersökningen studerar hur fem medarbetare i försäljningsbranschen på olika arbetsplatser inom den privata sektorn i Göteborg upplever arbets- tillfredställelsens betydelse i förhållande till sin ledare. Studien är av kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuform.Resultatet visade att respondenterna vill ha utifrån deras erfarenheter, en ledare som är demokratisk samtidigt som han skall vara auktoritär i viss utsträckning. Respondenterna vill helst arbeta under frihet, eget ansvar och få utmanande och stimulerande uppgifter som bidrar till personlig utveckling samtidigt som ledaren sätter tydliga strukturer. De vill att ledaren involverar dem i beslut och diskussioner som berör organisationsstrukturen och dem själva som medarbetare, på så sätt upplever de meningsfullhet och att deras arbetsuppgifter har betydelse. Detta är vad respondenterna upplever bidrar till arbets- tillfredställelse. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

<p>Människor har sedan länge tillbringat en stor del av sin vakna tid på arbetet och det har därmed alltid varit viktigt att trivas på arbetet. Arbetslivet förändras dock hela tiden och ett exempel är det nya yrket callcentersäljare. Deras arbetsmiljö är annorlunda jämfört med den som fanns då de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas på arbetet har därmed förändrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersäljare. 8 heltidsarbetande företagssäljande callcenterkommunikatörer (säljare) intervjuas om vilka faktorer som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visar att en god relation till kollegorna är mest centralt för trivseln. Utmaningar, variation och återkommande kontakter med samma kunder är exempel på trivselfaktorer. Enformighet, hög ljudnivå och stökig arbetsplats är exempel på vantrivselfaktorer. En ny teoretisk modell om arbetstrivsel baserad på Goda relationer till kollegorna föreslås och förslag på åtgärder för att förbättra arbetstrivseln på den undersökta arbetsplatsen ges.</p>

Människor har sedan länge tillbringat en stor del av sin vakna tid på arbetet och det har därmed alltid varit viktigt att trivas på arbetet. Arbetslivet förändras dock hela tiden och ett exempel är det nya yrket callcentersäljare. Deras arbetsmiljö är annorlunda jämfört med den som fanns då de klassiska teorierna om arbetstrivsel utarbetades och villkoren för att trivas på arbetet har därmed förändrats. I denna kvalitativa uppsats undersöks arbetstrivsel hos callcentersäljare. 8 heltidsarbetande företagssäljande callcenterkommunikatörer (säljare) intervjuas om vilka faktorer som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visar att en god relation till kollegorna är mest centralt för trivseln. Utmaningar, variation och återkommande kontakter med samma kunder är exempel på trivselfaktorer. Enformighet, hög ljudnivå och stökig arbetsplats är exempel på vantrivselfaktorer. En ny teoretisk modell om arbetstrivsel baserad på Goda relationer till kollegorna föreslås och förslag på åtgärder för att förbättra arbetstrivseln på den undersökta arbetsplatsen ges.

The aim of this thesis was to study nurse assistants’ experience of palliative care and to investigate how an intervention with a focus on a palliative care approach in residential care facilities influenced the nurse assistants and their work situation. The thesis is based on two qualitative and two quantitative studies, focusing on nurse assistants working at residential care facilities for older people. The qualitative studies were based on focus-group interviews before the intervention (I) and individual interviews after the intervention (IV). The quantitative studies (II, III) were based on a questionnaire, including several measurements, that was answered pre-, and post- intervention. The intervention consisted of study circles with nurse assistants, and workshops together with their leaders, focusing on improvement work. A total of 75 nurse assistants participated in the intervention and answered the questionnaire at baseline and at two follow-ups, in comparison with 110 nurse assistants who served as controls. The results show that the nurse assistants experienced that it was difficult to focus on “being”, i.e. on relationship aspects in their work, since the main discourse in residential care focused on “doing”, i.e. on task oriented aspects. Palliative care was described as something that was only applied during a short and defined phase, namely the very last days of the residents’ life. The results also show that nurse assistants experienced difficulties facing emotional and existential issues with regards to both the residents and their relatives (I). The results of study I were, in turn, used as a basis for the development of the intervention. The evaluation of the intervention showed that the nurse assistants, after the intervention, had increased their focus on the residents’ situation and to a greater extent stated that they focused on the residents’ life stories and on aspects that brought meaning to their lives (III). The nurse assistants also stated that they experienced less criticism from their superiors as well as from the residents after the intervention (II). However, the evaluation also showed that the nurse assistants had a more negative view of the leadership (II), were more critical to the medical and the nursing care (III), and that their job satisfaction had decreased (II) after the intervention. Interviews after the intervention showed that they, as a result of the intervention, had not only gained increased insight into their own significance in their encounter with residents and their relatives, but also an increased awareness of the needs of the residents and their relatives. The intervention also contributed to an increased openness in the workgroup. However, the nurse assistants also expressed frustration over barriers, primarily in the form of a lack of resources and limited leadership (IV), standing in the way of the implementation of changes. The results indicate that the nurse assistants, through discussions and reflections over praxis in their ordinary work group, developed an increased awareness about, and focus on “being”, i.e. on relationship aspects. However, it would seem that essential prerequisites, such as support from the leaders and sufficient resources for working in line with a palliative care approach, were not provided. When implementing a palliative care approach in residential care facilities, more focus on support to the leaders is needed in order to maintain sustainable changes.

Denna uppsats ämnar att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och arbetsflexibilitet samt hur arbetstillfredsställelsen skiljer sig mellan könen när de har barn under 18 år i Sverige. Genom att använda ett befintligt dataset, insamlat av International Social Survey Programme (ISSP), har vi kunnat utföra multipel regressionsanalyser. Vi har med hjälp av tidigare forskning samt teorier kring krav- och kontroll, rollteori och dubbelarbete format fyra hypoteser för att möjliggöra analysering av resultatet. Resultaten visade på att det inte finns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och kön kontrollerat för andra variabler, dock finns ett negativt samband mellan kön och arbetstillfredsställelse, utan kontrollvariabler. Resultatet visade även på att det finns ett positivt samband mellan arbetstillfredsställelse och arbetsflexibilitet. Sambandet pekar således mot att högre arbetsflexibilitet samvarierar med högre arbetstillfredsställelse. Vidare rapporterade kvinnor med barn under 7 år lägre arbetstillfredsställelse jämfört med män. Medan män med barn mellan 7 och 17 år rapporterade lägre arbetstillfredsställelse än kvinnor när antalet barn ökar. / This bachelor's thesis aims to examine the relationship between job satisfaction and work flexibility, in addition to how job satisfaction differs between the genders when they have children under the age of 18 in Sweden. By utilizing an existing dataset, collected by the International Social Survey Programme (ISSP), we conducted multiple regression analyses. Drawing on prior research and theories regarding demand and control, roles, and the double burden, we formulated four hypotheses. Furthermore, we analyzed our results using the theoretical framework to gain an understanding of their implications. The results implicate no significant correlation between job satisfaction and gender, when controlled for other variables. However, a negative correlation was found between gender and job satisfaction, without control variables. A positive correlation was also found between job satisfaction and work flexibility. Therefore, the evidence suggests that higher levels of work flexibility co-varies with increased job satisfaction. Furthermore, women with children under the age of 7 reported lower job satisfaction compared to men. In contrast, men with children between ages 7 and 17 reported lower job satisfaction than women as the number of children increased.

Bakgrund: Skiftarbete innebär roterande nattpass, dagpass och kvällspass, vilket är vanligt förekommande arbetsvillkor för sjuksköterskor. Detta kan leda till stora påfrestningar hos sjuksköterskan som till exempel sömnstörningar. Omvårdnad är sjuksköterskans ansvarsområde. För att patienter ska få en god omvårdnad krävs det att sjuksköterskan är utvilad och fokuserad. Omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten kan påverkas på grund av sömnbrist hos sjuksköterskor. Patientsäkerhet kan påverkas om sjuksköterskan är trött och oengagerad. Patientsäkerheten innebär att minska risker och negativa händelser som kan inträffa för patienten i samband med vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans uppfattning av skiftarbete och dess påverkan på omvårdnaden. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserat på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs (2017) beskrivning av en analysmodell.  Resultat: I den här allmänna litteraturöversikten identifierades två kategorier och sex subkategorier. Första kategorin är Fördelar med skiftarbete &amp; Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Relationer &amp; Kontinuitet och Överrapporteringar. Andra kategorin är Nackdelar med skiftarbete &amp; Långa arbetspass med tillhörande subkategorier: Sjuksköterskans uppfattning av arbetssituationen, Misstag &amp; Patientsäkerhet och Sömn &amp; Utmattning. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blir negativt påverkad av att arbeta skift. Långa arbetspass och skiftarbete kan leda till sömnstörningar, trötthet och minskad uppmärksamhet hos sjuksköterskor. Långa arbetspass förbättrar dock kontinuiteten i vården och patient och sjuksköterska får en bättre relation.    Nyckelord: Arbetstillfredsställelse, Omvårdnad, Patient, Patientvård, Påverkan, Schema med skiftarbete, Skiftarbete, Sjuksköterska, Tolerans av arbetsschema, Tolvtimmars skift, Uppfattning

Denna kandidatuppsats genomförs på uppdrag av en arbetsgivare. Huvudfokus i denna kandidatuppsats är vad som genererar arbetstillfredsställelse och motivation hos medarbetarna på en kundsupportavdelning. Den specifika avdelningen har högre personalomsättning än resterande avdelningar inom organisationen. Teoretiska utgångspunkter är att medarbetare som känner arbetstillfredsställelse och är motiverade i sitt arbete är mer benägna att stanna i sina arbetsroller. Det påverkar även medarbetarnas välmående, prestationer, utveckling och således organisationens framgång. Motivation skapas utifrån yttre och/eller inre faktorer och baseras på i vilket syfte en individ väljer att handla för självförverkligande eller givet ett förväntat resultat och mål. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sjumedarbetare på avdelningen. I resultatet framgår det utifrån medarbetarnas upplevelser att de främsta faktorerna som bidrar till arbetstillfredsställelse är goda interpersonella relationer, stöd och möjlighet till utveckling. Vidare framgår det att medarbetarna främst motiveras av ansvar, bekräftelse, arbetsrelaterade mål och framförallt av att utvecklas. Medarbetarna beskriver en positiv bild av organisationen och avdelning i stort som uppfyller faktorer som är viktiga gällande arbetstillfredsställelse och motivation. Brister beskrivs vara begränsadvariation och utveckling i själva arbetsuppgifterna som stundtals upplevs vara omotiverade. För organisationen kan detta tänkas innebära en utmaning då kundsupport och dessarbetsuppgifter karaktäriseras av enformighet och stagnation som hämmar utveckling. I studien har det framgått att trots arbetsuppgifternas karaktär är arbetstillfredsställelsen högberoende på utmärkande faktorer som kan tänkas kompensera bristerna under en viss tid, dock inte som en långsiktig lösning. Arbetsrelaterade insatser kring utveckling är därför avgörandeför avdelningen för att medarbetarna ska se sin situation inom arbetsrollen/avdelningen som långsiktig.

Previous research has focused limited attention on how personality affects job search for university educated people in work and no studies have focused on the difference between active and passive job seekers. This survey-based study that examined university educated economists and engineers with 5-25 years of experience, showed that career ambition mediated active job search for the personality dimensions of openness, agreeableness and extraversion and also gave clear evidence that active job seekers have lower levels of job satisfaction, and higher levels of career ambition, agreeableness and extraversion, compared with passive job seekers. These findings provide a more nuanced picture of the impact of different recruitment strategies and provide a starting point for in-depth studies on passive job seekers / Tidigare forskning har riktat begränsad uppmärksamhet mot hur personlighet påverkar jobbsökande för akademiker i arbete och inga studier har fokuserat på skillnaden mellan aktivt och passivt jobbsökande. Denna enkätbaserade studie som undersökt universitetsutbildade ekonomer och ingenjörer med 5-25 års erfarenhet, visade att karriärambition medierade aktivt jobbsökande för personlighetsdimensionerna öppenhet, samstämmighet och extraversion och gav också tydliga belägg för att aktivt jobbsökande har lägre grad av arbetstillfredställelse, och högre grad av karriärambition, samstämmighet och extraversion, jämfört med passivt jobbsökande. Dessa rön ger en mera nyanserad bild av konsekvenser av olika rekryteringsstrategier och utgör en utgångspunkt för fördjupade studier beträffande passivt jobbsökande.