Utvecklingen av interaktiva visualiseringsverktyg har varit en produkt av de senaste årens teknologiska framsteg. Kommunikation i rörelse är ett angreppssätt som denna studie har i sin undersökning kring klyftan mellan arkitekten och beställaren i gestaltningsfasen. Syftet med studien är att analysera tillämpningen av ett interaktivt visualiseringsmedium i gestaltningsprocessen ur ett arkitektoniskt visualiseringsperspektiv. Examensarbetet ska undersöka värdet av interaktiv visualisering och identifiera hindren för dess användning. På så vis tydliggöra möjliga orsaker till varför tekniken inte används inom detta område. Utifrån studiens syfte har detta examensarbete explorativt besvarat forskningsfrågorna med hjälp av en litteraturstudie och semistrukturerade intervjuer. Studien är genomförd i samarbete med Liljewall arkitekter i Göteborg och behandlar bostadsarkitektur. Litteraturstudien visade att kombinationen av rörelse med 3D-visualisering kan stödja användarens kognitiva förståelse för gestaltningsförslaget. Detta blir fördelaktigt när arkitekten kommunicerar gestaltningen till kunden som har en begränsning att uppfatta den tredje- dimensionen ur tvådimensionella-underlag. Det framkom att interaktion var väldigt fördelaktigt när det gäller att förbättra betraktarens uppfattning kring gestaltningen. Studiens metodutformning stöttades av en konceptbild på hur ett interaktivt visualiseringsmedium skulle kunna se ut. Konceptillustrationen användes som stödmaterial under studiens semistrukturerade intervjuer vilket gav respondenterna en tydligare förståelse för visualiseringsmediumets funktionaliteter. Intervjustudien pekade på att interaktiv visualisering kan öka trovärdigheten, tilliten och förståelsen för gestaltningsförslaget vilket betraktas som kritiska faktorer under gestaltningsprocessen. Med hänsyn till den teoretiska bakgrunden och empirin kunde det konstateras att visualiseringen av de mjuka värdena kan ge en träffsäkrare kostnadskalkyl vilket är av värde för beställarens perspektiv - stödjer både förståelsen och gynnar beställarens kostnadsdriva förhållningsätt. Detta kan senare läggas till grund för att hindra ekonomiska påfrestningar i form av korrektionsarbeten. Intervjustudien visade att beställarens begränsade kunskap för verktygets kapacitet och arkitektens svårighet att kommunicera verktygets kapacitet var de stora hindren för tillämpningen av ett interaktivt visualiseringsmedium. Vidare kunde det konstateras att en tillmötesgående kultur råder bland vissa arkitekter där de vill behaga beställarens kostnadseffektiva agenda till priset av sin gestaltning. Studiens bidrag visar att interaktion inom arkitektonisk visualisering har stor potential till att överbrygga klyftan mellan arkitekten och beställaren i gestaltningsfasen. Detta utrycks då en praktisk tillämpning kan skapa möjligheten att stödja kommunikationsutmaningen mellan arkitekten och beställaren. På så vis skapas dels en utökad förståelse för gestaltningsförslaget men även mellan de involverade parterna - ett ökat värde i gestaltningsprocessen. / The development of interactive visualization tools has been a product of the technological advances of recent years. Communication in motion is an approach that this study has in its investigation of the gap between the architect and the client in the design phase.   The purpose of the study is to analyze the application of an interactive visualization medium in the design process from an architectural visualization perspective. This thesis will examine the value of interactive visualization and identify obstacles to its use, which illustrates possible reasons too why the technology is not used in this area. Based on the purpose of the study, this thesis has exploratively answered the research questions with the help of a literature study and semi-structured interviews. This master’s thesis has been written in collaboration with Liljewall Architects in Gothenburg and covers building design.   The literature study shows that the combination of movement with 3D visualization can support the users cognitive understanding of the design proposal. This is beneficial when the architect communicates the design to the customer who has difficulty perceiving the third dimension from 2D-drawings. It turned out that interactivity is very valuable when it comes to improving the viewer's perception of the design.   With regard to the theoretical background and empirical evidence, it could be stated that the visualization of the soft values could provide a more accurate cost calculation, which is of value to the customer's perspective. This can later be used as a basis for preventing financial strain in the form of corrective work. The interview shows that the client's lack of knowledge of the tool's capacity and the architect's difficulty in communicating the tool's potential create obstacles to the application of an interactive visualization tool. Furthermore, it can be stated that an accommodating culture prevails among some architects where they want to please the client's cost-effective agenda at the price of their design.   The study's contribution shows that interactivity as a phenomenon in architectural visualization has great potential for bridging the gap between the architect and the client in the design phase. A practical application could create the opportunity to support the communication challenge between the architect and the client while contributing to an increased understanding of both the design proposal and between the parties involved - a beneficial value in the design process.

High levels of carbon dioxide emissions in the atmosphere have a continued tangible impact on the environment globally and threatens to extinct biodiversity. The influence on the climate from human activity is mainly caused by combustion of fossil fuels such as coal, oil and gas. The construction sector is responsible for a large share of the emissions and has in addition a significant environmental impact by the energy used during the construction stage. At the time of writing, the construction and real estate industry is responsible for 40 percent of the global environmental impact.  The Swedish government intends on first of January 2022 to introduce a new demand on carbon footprint reports in conjunction with new construction projects as an action to decrease anthropogenic impact from the construction industry. To meet this demand and the increasing degree of digitalisation of the industry, engineering consulting company William Sale Partnership (WSP) Sweden has invested in automating carbon footprint reports. The company’s strategic business unit Byggprojektering has developed the digital tool Klimatdata Light to automate quantity calculations of carbon dioxide equivalents that are emitted in the construction stage. The tool is currently restricted to only calculating equivalents for building elements such as foundation and building frame, hence it does not produce complete climate declarations for the entire building. It is however planned to continue development of the function to be able to produce complete reports in the future. To be able to sell the automated carbon footprint reports produced by Klimatdata Light, WSP Sweden has identified a need to investigate how to motivate and design their business model.  The aim of this study was to investigate the national requirements for carbon footprint reports and what values that the reports could have for customers and engineering consulting firms, and thereafter design and propose possible business models for selling automated carbon footprint reports during the design phase in the construction process. The mapping was conducted through a literature study and two qualitative interview studies. The interviewees in the first interview study was seven steel hall manufacturers and in the second three employees at the engineering consulting company itself. In the first interview study two significant insights could be established: the interviewees did currently not work with environmental issues actively, but there was a belief that the subject is growing in importance and that there will be a need for consultancy in the future. From the second interview study with the employees, it was communicated that communication between the business units within the company is important when selling carbon footprint reports and that the reports could have an educational function both for the customer and within the own organisation. Collected materials from the interviews, combined with the literature study, was thereafter used to design two different types of business models. What the business models have in common is that they both are based on the same business model structure earlier used in industrial building.  In the first business model the automated carbon footprint report is meant to be sold for a fixed price and meet the need for customers who just want to fulfil the upcoming national demand. In the second business model on the other hand, the carbon footprint report is meant to be offered free of charge and included in a larger offering concept where the customer is offered a range of products and services in addition to the report. The underlying question that has been fundamental to this study is how the business model will look like for automated functions within the construction industry overall in the future. In what ways could you motivate the price for an automated function, which used to be paid for by the hour? This study gives the reader insights with that question in mind since automation and the questions automation arises is a growing topic within the industry. / Den globala klimatpåverkan från höga koldioxidutsläpp är fortsatt påtaglig på vår planet och hotar att utrota den biologiska mångfalden. Effekterna på klimatet kommer från mänsklig aktivitet och syftar särskilt till förbränning av fossila bränslen som kol, olja och gas. Byggsektorn bidrar till en stor mängd av utsläppen, speciellt sektorns energianvändning under byggproduktionsskedet. I dagsläget står bygg- och fastighetssektorn för knappt 40 procent av den globala miljöpåverkan. Som en åtgärd för att minska klimatpåverkan ämnar den svenska regeringen att införa en ny lag den 1 januari år 2022 om klimatdeklarering vid nyproduktion för att minska sektorns miljöpåverkan. För att bemöta detta lagkrav samt den ökande graden av digitalisering i byggnadsindustrin, har teknikkonsultföretaget William Sale Partnership (WSP) Sverige valt att göra en satsning inom automatisering av klimatdeklarationer. I företagets affärsområde för byggnadsprojektering har man tagit fram det digitala verktyget Klimatdata Light för att automatisera beräkningen av mängden koldioxidekvivalenter i projekteringsstadiet som sedan emitteras i byggskedet. Verktyget granskar i dagsläget endast byggnadsdelarna grund och byggnadsstomme och erbjuder därför inga kompletta klimatdeklarationer för hela byggnader. Däremot planeras funktionen att vidareutvecklas för att kunna leverera kompletta klimatdeklarationer. I samband med utveckling av automatiserade klimatdeklarationer som Klimatdata Light producerar så har WSP Sverige känt ett behov av att undersöka hur man kan tänkas motivera och utforma försäljningen. Syftet med examensarbetet var att kartlägga den nationella kravbilden samt vilka värden klimatdeklarationer har för kund och teknikkonsultföretag, för att därefter utforma och ge förslag på möjliga affärsmodeller vid försäljning av automatiserade klimatdeklarationer under projekteringsfasen i byggprocessen. Kartläggningen utfördes genom en litteraturstudie samt två kvalitativa intervjustudier. I den ena intervjustudien intervjuades sju olika respondenter inom segmentet stålhallstillverkare, och den andra studien intervjuade tre medarbetare internt inom teknikkonsultens organisation.  I intervjustudien med stålhallstillverkare framkom de två huvudsakliga insikterna att respondenterna i dagsläget inte aktivt arbetar med miljö till någon större utsträckning, men att man ser ett ökande behov av att både arbeta med miljö och få hjälp med det. I intervjustudien med medarbetare från WSP framkom det att det är viktigt att ha god kommunikation mellan företagets affärsområden i samband med försäljning av klimatdeklarationer, samt att deklarationerna kan fylla en kunskapsspridande funktion både gentemot kund och inom den egna organisationen. Insamlat material från både litteraturstudien och intervjustudierna användes som grund till att utforma två olika typer av scenarier med affärsmodeller. Båda affärsmodellerna hade en struktur som tidigare nyttjats inom industriellt byggande. I det första scenariot är tanken att den automatiserade klimatdeklarationen ska säljas mot ett fastpris och täcka ett kundbehov som enbart möter de kommande nationella lagkraven. I det andra scenariot är istället tanken att klimatdeklarationen ska vara kostnadsfri och utgå ifrån ett kundbehov som täcker ett större miljöengagemang. I det sistnämnda fallet är tanken att deklarationen ska inkluderas i ett erbjudandenivåkoncept där kunden kan erbjudas en kombination av ett flertal olika produkter och tjänster utöver själva deklarationen. En frågeställning som har varit bakomliggande under examensarbetets gång är hur affären kommer se ut för automatiserade funktioner generellt i bygg- och anläggningsbranschen framöver. När verktyg som normalt sett har timdebiterats automatiseras, så som exempelvis funktioner för konstruktion- och stomsystem, hur påverkas prissättningen av automatiseringen? Detta examensarbete kan ge läsaren insikter även från en sådan infallsvinkel, eftersom automatisering och de frågeställningar som automatisering medbringar är vittomfattande i bygg- och anläggningsbranschen.

Syfte: Syftet med studien är att få en inblick i hur färgtemperaturen kan påverka personers trivsel i bostadsområden. Detta är för att få en förståelse om hur ljusets färgtemperatur påverkar personers trivsel, positiva eller negativa effekter och vilka skillnader som syns med det olika färgtemperaturerna. Metod: Två metoder användes i studien. Ett frågeformulär skapades med 8 självtagna bilder med tillhörande frågor. Efter att deltagarna svarat på enkäten, genomfördes intervjuer med fem deltagare som valdes ut genom hur det svarade på frågorna och fick utveckla sina svar. Resultat: Resultaten visar att det finns en skillnad mellan varmt och kallt ljus, i hur det påverkar trivseln. Hur det påverkar trivseln beror dock på vad deltagare anser själva är en trivsam belysning. Ur frågeformulär var det en stor variation av deltagare som kopplade låg färgtemperatur till komfort och hemlik atmosfär. Högre färgtemperaturer kopplades mer till trygghet och modernt ljus. Ur intervjuer visade resultatet att fler deltagare föredrar lägre färgtemperatur i bostadsområden, då det känns mer behagligt och mer passande. Färre antal föredrog högre färgtemperaturer och kopplade det till att det lyser upp mer av omgivningen och blev mer följsamt för ögat. Deltagare kopplade mycket till omgivningen då bilderna visade olika områden. Mycket hus, bilar, belysning ifrån hus och grönskan bidrog mycket till att deltagare valde bilderna och kopplade det till hus ljuset spred sig i omgivningen.  Konsekvenser: Studien ger kunskap om färgtemperaturens roll för utomhusbelysning och vikten av den. Detta gynnar boende och gående inom bostadsområden. Genom att veta vilken färgtemperatur som föredras, kan belysning projekteras och planerare kan skapa den belysning som befolkningen anser är nödvändig och trivs bäst med.  Begränsningar: Studien är begränsad till att undersöka endast färgtemperatur i bostadsområden. Intervjuer genomfördes på distans i digital plattform, med hänsyn till rådande situation av covid-19. / Purpose: The purpose of the study is to gain an insight into how colour temperature can affect people's well-being in residential areas. This is to gain an understanding of how the colour temperature of light can affect well-being, whether it affects positively or negatively, if there are differences and in what way it differs. Method: Two methods were used in the study. A questionnaire was created, with 8 self-taken pictures with additional questions. After the participants responded to the questionnaire, interviews were conducted with five participants who were choose by how they answered and were allowed to develop their answers. Findings: The question asked had a broad answer. The results show that there is a difference between low and high colour temperature, how it affects well-being. However, how it affects well-being depends on what the participants consider to be a pleasant lighting. From the questionnaire, there was a large variety of participants who linked low colour temperature to comfort and homely atmosphere. Higher colour temperatures were linked more to security and modern light. From interviews, the results showed that more participants prefer lower colour temperature in residential areas, as it feels more comfortable and more appropriate. Fewer numbers preferred higher colour temperatures and linked it to the fact that it lit up more of the surroundings and became more compliant to the eye. Participants connected a lot to the surroundings as the pictures showed different residential areas. The pictures included a lot of houses, cars, lighting from houses and greenery, which contributed a lot to participants choosing the pictures and linking it to how the light spread in the surroundings. Implications: Conducting a study entails knowledge within the role of colour temperature for outdoor lighting and the importance of having it. This benefits residents and pedestrians in residential areas, by knowing which colour temperature is preferred, lighting can be projected, and planners can create the lighting that the population considers necessary and are most comfortable with. Limitations: The study has mainly focused on the colour temperature in residential area. Interviews were conducted remotely on a digital platform, considering the prevailing situation of covid-19.

Syfte: Kommunikationsproblem leder årligen till miljontals kronor i extrakostnader inom byggbranschen. Dörrmiljön utgör ett viktigt moment inom byggnationen där de många inblandade aktörerna skall kommunicera korrekt och i tid för att uppfylla de höga funktionskrav som dörrmiljön innefattar. Syftet med rapporten är att beskriva dörrmiljöns komplexitet, undersöka och redogöra för de huvudsakliga problemområdena som uppstår kring arbete vid dörrmiljön, samt utveckla möjliga lösningsförslag inom området. Metod: Studien har genomförts som en explorativ fallstudie där dörrmiljöns komplexitet anses vara representativ för och återkommande inom husbyggnadsindustrin. Data samlas in genom intervjuer med byggproduktions- och arkitektpersonal samt ett enkätutskick. Resultat: Genom studien har en kartläggning över dörrmiljön tagits fram som belyser och klargör för den mångfald av komponenter och aktörer som dörrmiljön innefattar. Insamlade enkätdata visar att cirka 80 procent av studiens respondenter upplever problem med dörrmiljön i varje eller de flesta projekt. Vidare har ett flertal problemområden identifierats, såsom försvårad erfarenhetsåterföring, undermåliga kravställningar och motstridande funktioner. Dessa områden har analyserats tillsammans med etablerad teori inom bland annat projektledning och kommunikation. Slutligen mynnar studien ut i lösningsförslag kring hanteringen av dörrmiljön. Både etablerandet av en ny samordningsdisciplin och utvecklandet av ett digitalt verktyg som samlar all information kring dörrmiljön diskuteras som potentiella alternativ. Konsekvenser: Dörrmiljön utgörs av en stor mängd komponenter och aktörer på en relativt liten yta. Den är en intrikat detalj från projektering till färdig installation vars helhet och fulla funktion riskerar att undgås av många av de inblandade parterna. Vidare utgör dörrmiljön ofta ett icke-prioriterat moment som saknar centraliserad samordning. För att bemöta dörrmiljöns komplexitet bör den projekteras i ett tidigt skede där alla berörda parter involveras. Begränsningar: Undersökningen begränsas till att studera arbete och rutiner inom projektering samt dess konsekvenser i produktionssammanhang. Sålunda studeras inte tillverkning, inköp, arbetsledning i produktionsfasen eller eftermarknadskonsekvenser. Vidare innebär den explorativa fallstudien att en stor del av resultatet är ny information som saknar bekräftande av tidigare undersökningar. I och med att undersökningen baseras på intervjuer och enkätsvar är den data som studien gett upphov till grundad på människors uppfattning och erfarenheter av verkligheten. / Purpose: Issues regarding communication annually generates millions of Swedish crowns in excess costs within the housing construction industry. The door – with its surrounding installations and functions – make up an important building element in which a multitude of actors require functional communication in order to fulfil its requirements. The purpose of this paper is to describe the complexity surrounding doors, to explore and explain the main problems related to the planning and installation of doors, as well as to develop feasible solutions for these problems. Method: The study is composed of an explorative case study in which the complexity surrounding doors is to be regarded as representative for and typical within the housing construction industry. Data is collected by interviewing production managers and architectural engineers, as well as by a digital survey. Findings: The multitude of components and actors associated with the planning and installation of doors are charted throughout the study. According to the survey within the study, approximately 80 percent of its respondents have experienced door-related issues in either every or most projects. Furthermore, several points of interest are identified as problematic regarding the planning and installation of doors, such as challenges with the storing of knowledge, insufficiently formulated demands, and conflicting functions. These points of interest are combined with established theories within, among other areas, project management and communication. The study resulted in two discussions regarding the handling of doors; the development of digital tools and the establishment of a new consulting role, coordinating the process behind planning and installations of doors. Implications: The door and its surrounding environment depend on many components and professionals. It makes up an intricate detail from early planning to final installation which full extent risks to elude the many actors involved. Furthermore, the importance of the area is often neglected and lack central coordination in project management. To counteract this complexity, the planning regarding doors must be prioritized early in the process and all affected actors should be involved. Limitations: The study is limited to work sets and routines associated with the planning process and its consequences in the context of the production process. Thus, the component production and procurement process, construction supervision and service and management process are not included in the study. Furthermore, the explorative nature of this case study partially amounts to new information that has not been confirmed in previous studies. As the study is achieved using responses from interviews and a survey, the data presented is based on people’s perception and experience of reality.

Påbyggnation är en typ av hållbar stadsutveckling som blir allt vanligare i Sverige. Ett av de gemensamma målen vid påbyggnation, likt andra byggprojekt, är att uppnå en viss förbestämd kvalitet. Designkvalitet kan ses som en del av kvalitetsmålet. Problemet är att designkvalitet är svårdefinierat, ändå finns det ett behov av att mäta och hantera den här typen av värde, dels för kunden och samhället, dels för representanter i design- och byggprocessen. För att tillgodose behovet kan en utvärdering av designkvalitet vara en möjlig lösning. Ett av de senaste verktygen för detta är design quality evaluation (DQE) wheel, utvecklat av Eilouti (2020). Verktyget kan användas för att dra lärdom av projekt vilket blir särskilt viktigt i mindre utforskade områden, till exempel påbyggnation. Frågan är: hur uppnås designkvalitet? Forskning indikerar att arkitekten spelar en central roll. Arkitekten är den aktör som genom sina designintentioner ska se till att kundens mål och behov uppfylls. Däremot finns det få empiriska stöd för kopplingen mellan designintention och designkvalitet. Därför är det relevant att undersöka hur begreppen förhåller sig till varandra. Undersökningen kan ge insikt i hur designkvalitet uppnås, främst genom ökad förståelse för hur arkitektens designintentioner påverkar det slutliga resultatet. För att säkerställa att designintentioner leder till uppnådd designkvalitet pekar forskning på att intentionerna måste kopplas till mätbara resultat. DQE kan vara en lösning som erbjuder dessa mätbara resultat. Examensarbetets syfte är att bidra med ökad förståelse för hur designkvalitet uppnås genom att undersöka relationen mellan designkvalitet och designintention. Undersökningen möjliggörs genom en tillämpning av DQE. Verktyget kan erbjuda den struktur som behövs för att erhålla arkitektens utvärdering av designkvalitet och ta reda på bakomliggande designintentioner. För att uppnå syftet används två primära metoder: först en litteraturundersökning, sedan en fallstudie. I den första delen jämförs och kontrasteras olika teoretiska synsätt på designkvalitet och designintention. Därefter föreslås en definition av begreppen som blir gällande i arbetets kontext. Arbetets andra del innebär en djupdykning i sju olika påbyggnadsprojekt där uppdragsansvarig eller handläggande arkitekt intervjuas. Intervjuerna genomförs för att erhålla arkitektens utvärdering av designkvalitet och ta reda på bakomliggande designintentioner. Resultatet analyseras i tre steg för att kunna dra slutsatser om relationen mellan designkvalitet och designintention. Litteraturundersökningen resulterar i två föreslagna definitioner. (Se avsnitt 3.1.4 respektive 3.3.4 för fullständiga definitioner.) Designkvalitet används i regel för att beskriva en byggnads goda egenskaper med avseende på design. Begreppet är svårdefinierat på grund av dess subjektiva karaktär och därmed omöjliga separation från personliga, samhällsenliga och kulturella förutsättningar. Designintention är en designers beskrivning av mål, syften eller orsaker bakom designrelaterade beslut. Designintentioner skapas utifrån en designers tolkning av kundens prioriterade mål. Resultatet blir därför en kombination av designerns och kundens värderingar. Fallstudien visar att estetik, stads- & miljömässig lämplighet samt identitet & karaktär är de parametrar som prioriteras högst av arkitekterna. Samma parametrar leder även till högst designkvalitet i arkitekternas utvärderingar. Resultatet talar för att arkitekternas prioriterade designintentioner tenderar att resultera i uppnådd designkvalitet. Det betyder att relationen mellan designkvalitet och designintention existerar och att arkitekten är nyckelpersonen i sammanhanget. Analysen indikerar att relationen utgörs av en problemlösande process där arkitekten ansvarar för att säkerställa att designintentionerna leder till uppnådd designkvalitet. Processen är känslig eftersom den påverkas av kundens vilja och arkitektens förmåga att tillämpa sina designintentioner i praktiken. Examensarbetet belyser vikten av arkitektens arbete från intention till slutlig produkt eftersom det kan främja designkvalitet i den färdiga byggnaden. Avgränsningen till påbyggnadsprojekt bidrar till att vidga tillämpningsområdet för designkvalitet och designintention. Tillämpningen av DQE var en förutsättning för examensarbetets genomförande. Däremot kan det argumenteras för att verktyget gör större nytta som diskussionsunderlag än för att kvantifiera designkvalitet. / Vertical extensions of buildings are a type of sustainable urban development with increasing occurrence in Sweden. One of the commonly held goals when vertically extending a building, as in other construction projects, is to achieve a certain pre-determined quality. Design quality can be seen as a part of the quality goal. The problem is that design quality is difficult to define, still there is a need for measuring and managing this type of value, not only for the client and society, but also for actors within the design and building process. To satisfy the need an evaluation of design quality might be a possible solution. One of the most recent tools for this is the design quality evaluation (DQE) wheel, developed by Eilouti (2020). The tool can be used to learn lessons from a project which is especially important in less researched areas, e.g. vertical extensions of buildings. The question is: how is design quality achieved? Research indicates that the architect plays a crucial role. The architect is the actor who through their design intentions should ensure that the clients’ goals and needs are fulfilled. However, there are few empirical studies supporting the connection between design intentions and design quality. That is why it is relevant to examine how these concepts relate to one another. The examination can provide insight into how design quality is achieved, mainly by increased understanding of how the architects’ design intentions are affecting the result. To ensure that the design intentions lead to achieved design quality research imply that the intentions must be connected to testable outcomes. DQE might be a solution providing these testable outcomes.  The purpose of this master thesis is to contribute with increased understanding of how design quality is achieved by examining the relation between design quality and design intention. The examination is enabled due to the application of DQE. The tool can offer a structure for acquiring the architect’s evaluation of design quality and finding out the underlying design intentions. To achieve the purpose two primary methods are being used: first a literature review, then a case study. The first part compares different theoretical viewpoints on design quality and design intention. Thereafter two definitions are proposed which are applicable within the context of this thesis. The second part takes a deeper dive into seven different vertical extension projects where each responsible architect is interviewed. The interviews are conducted to acquire the architect’s evaluation of design quality and to find out the underlying design intentions. The results are analysed in three stages in order to make conclusions about the relation between design quality and design intention.  The literature review results in two proposed definitions. (See section 3.1.4 and 3.3.4 for the complete Swedish definitions.) Design quality is often used to describe a building’s good properties regarding design. The concept is difficult to define because of its subjective nature and therefore impossible separation from personal, societal, and cultural conditions. Design intention is a designer’s description of goals, purposes or reasons behind design related decisions. Design intentions are based on a designer’s interpretation of the client’s prioritised goals. The result is therefore a combination of the designer’s and the client’s values. The case study shows that aesthetics, urban & environmental fit, and identity & character are the parameters which the architects prioritise the highest. The same parameters lead to the highest design quality according to the architects’ evaluations. The results show that the architects’ prioritised design intentions tend to lead to achieved design quality. This means that the relation between design quality and design intention exists and that the architect is the key person in this context. The analysis indicates that the relation consists of a problem-solving process where the architect is responsible of ensuring that the design intentions lead to achieved design quality. The process is sensitive because it is affected by the client’s will and the architect’s ability to apply their design intentions in practise.  This thesis highlights the importance of the architect’s work from intention to product because it can favour the design quality of the finished building. The demarcation to vertical extensions of buildings contribute to widen the areas of applicability for design quality and design intention. The application of DQE was a prerequisite for the realisation of this thesis. However, it can be argued that the tool is better used as a basis for discussion rather than to quantify design quality. / Timber on Top

The modern form of humans has thrived on the planet for the past 200.000 years. Since back then and all the way to the present we’ve had several basic, physiological human needs, one of those being that of shelter. To create constructions that may inhabit our population in both residential and commercial regards, someone must show intelligent use of all the factors required to design a building that meets and exceeds clients’ expectations. This is where the role of the architect plays in. In this role, the study seeks to find what responsibilities can be found in line with sustainability actions and providing a better future. The study has been carried out at Blaavand & Hansson A/S architectural firm, where a study has been conducted on the basis of a recently finished project with external sustainability demands: The bay dormitory in Sønderborg. Here, it is found that a profound implementation of sustainability is lacking with the potentials of implementing ideals, reviewing the current work done and the approach taken. The architect’s role in sustainability is considered somewhat complex. the complexity is derived from open roles that lead to different interpretations of responsibilities and obligations. The architect has an initial role in the industry, attaining exclusive design and decision-making mandates on all early stages of construction projects. This means that the architect is providing consultation, suggestions, and demands that may either harm or benefit the triple bottom line performance. The architect’s responsibilities fall in line with being advice-giving, consulting, spokesmen and advocates of sustainable alternatives. They have a role in being informed of what sustainable actions can be carried out and implement them as requirements, advising the client of the need to look beyond self- benefit, knowing that a holistic approach to benefit evaluation will also benefit the client. The study finds that a suitable solution for the implementation of sustainability at Blaavand & Hansson falls to the likes of implementing a holistic approach and strategy utilizing visualization tools, attaining new knowledge through education and re-evaluating current relationships with business stakeholders and customers. / Människan har levt på planeten de senaste 200,000 åren. Sedan dess och ända tills nu har vi haft flera grundläggande, fysiologiska mänskliga behov, en av dem är skydd i form av boende. För att skapa konstruktioner som kan leva upp till vår befolkning i både boende och kommersiella hänsyn, måste någon visa intelligent användning av alla de faktorer som krävs för att utforma en byggnad som uppfyller och överträffa kundernas förväntningar. Det är här arkitektens roll spelar in. Studien syftar till att hitta det ansvar som finns i linje med hållbarhetsåtgärder och skapandet av en bättre framtid. Studien har genomförts på Blaavand & Hansson A/S arkitektbyrå, där en studie har genomförts på basis av ett nyligen avslutat projekt med externa hållbarhetskrav: Hamnfrontens studentboende i Sønderborg. Här konstateras att ett djupgående genomförande av hållbarhet saknas med potential att genomföra ideal, granska det nuvarande arbetet och den strategi som vidtagits. Arkitektens roll inom hållbarhet anses vara tämligen komplicerad. Komplexiteten härleds från öppna roller som leder till olika tolkningar av ansvar och skyldigheter. Arkitekten har en första roll i branschen, att uppnå exklusiv design och beslutsfattande mandat på alla tidiga stadier av byggprojekt. Detta innebär att arkitekten ger konsultation, förslag och krav som kan antingen skada eller gynna resultatet enligt Triple Bottom Line. Arkitektens ansvar ligger i linje med att vara rådgivande, konsulterande, talesmän och förespråkare för hållbara alternativ. De har en roll i att bli informerad om vilka hållbara åtgärder som kan genomföras och implementera dem som råd till kunden om behovet av att se bortom egen nytta, i vetskap om att en helhetssyn vid utvärdering av nytta också kommer att gynna kunden. Studiens resultat påvisar att Blaavand & Hansson A/S kan integrera hållbarhet genom att utvidga deras vy i form av att applicera en helhetssyn. Sedan bör de även implementera en hållbarhetsstrategi med hjälp av visualiseringsverktyg, kunskap och omvärdering av aktuella relationer med affärsintressenter och kunder.

Lantbruksbyggnader sätter stor prägel på den svenska landsbygden och utseendet på de äldre lantbruksbyggnaderna uppskattas av många, men vad är det som utmärker dessa byggnaderna? Syftet med denna undersökning är att identifiera vilka arkitektoniska kvaliteter som utmärker äldre lantbruksbyggnader med avgränsning till Södermanland. Denna kunskap ska sedan omsättas i ett gestaltningsförslag på ett litet gårdscentra i Södermanland för att ge exempel på hur de arkitektoniska kvaliteterna kan nyttjas och framhävas för att skapa attraktiva lantbruksbyggnader som bygger vidare på traditionen. En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga tidigare forskning och kunskap relevant till ämnet. Tre exempel på mindre gårdar med någon form av medvetet arkitektoniskt inslag valdes ut för en fallstudie, som gav undersökningen exempel på samtida problem och lösningar. Fallstudierna utfördes genom studiebesök på gården och intervju med ägaren samt med arkitekten bakom byggnaderna. Utifrån analys av litteraturstudien och fallstudierna sattes resultatet samman i en syntes för att identifiera arkitektoniska kvaliteter hos lantbruksbyggnader. Syftet med gestaltningsförslaget är att ge ett exempel på hur resultatet kan användas i konceptutvecklingen av ett nytt litet gårdscentra. Ur litteraturstudien och fallstudierna identifierades 9 arkitektoniska kvaliteter via syntesen. Dessa arkitektoniska kvaliteter är: ”Starkt förhållande till omgivningen”, ”I ett sammanhang”, ”Harmoni”, ”Bra skydd”, ”Ärlig konstruktion”, ”Mänsklig koppling”, ”Vackert åldrande”, ”Livfullhet” och ”Historiskt värde”. Inför gestaltningsförslaget gjordes ett studiebesök och en intervju med beställarna följt av platsanalys för att fastställa förutsättningar, behov och önskemål i det specifika fallet. Utifrån litteraturstudien identifierades även metoder för analys och konceptutveckling, vilka tillsammans med förutsättningarna och syntesen låg till grund för konceptutvecklingen, som sedan ledde fram till ett gestaltningsförslag där de arkitektoniska kvaliteterna är tagna i beaktning. Slutsatsen av arbetet är att det finns många arkitektoniska kvaliteter att ta hänsyn till i utformningen av lantbruksbyggnader och det finns enkla verktyg och metoder att använda för att förstärka dessa arkitektoniska kvaliteter. / Agricultural buildings are a distinctive feature of the Swedish countryside and the appearance of the older agricultural buildings are appreciated by many, but what is it that distinguishes these buildings? The purpose of this study is to identify the architectural qualities that characterize older agricultural buildings in Södermanland. This knowledge will then be translated into a design proposal for a small farm center in Södermanland to give examples of how the architectural qualities can be used to create attractive agricultural buildings based on tradition.  A literature study was conducted to map previous research and knowledge relevant to the subject. Three examples of smaller farms with some form of conscious architectural element were selected for a case study, which gave the study examples of contemporary problems and solutions. The case studies were carried out through study visits to the farms and interviews with the owner and with the architect behind the buildings. Based on an analysis of the literature study and the case studies, the results were put together in a synthesis to identify architectural qualities of agricultural buildings. The purpose of the design proposal is to provide an example of how the results can be used in the concept development of a new small farm centers. From the literature study and the case studies, 9 architectural qualities were identified via the synthesis. These architectural qualities are: "Strong relationship with the environment", "In a context", "Harmony", "Good protection", "Honest construction", "Human connection", "Beautiful aging", "Liveliness" and "Historical value". Prior to the design proposal, a study visit and an interview with the clients were made, followed by an site analysis to determine the conditions, needs and wishes in the specific case. Based on the literature study, methods for analysis and concept development were also identified, which together with the conditions and synthesis formed the basis for the concept development, which then led to a design proposal where the architectural qualities were taken into account.  The conclusion of the work is that there are many architectural qualities to take into account in the design of agricultural buildings and there are simple tools and methods to use to strengthen these architectural qualities.

I Sverige finns en enighet om att kollektivtrafiken måste utvecklas om målsättningar för klimat och attraktiva städer ska kunna nås. Trafiksystemets utformning har i sin helhet stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Resecentrumen håller på att få en allt viktigare roll i stora som små städer. I Gällivare pågår den så kallade Samhällsomvandlingen som en konsekvens av LKAB:s gruvdrift i Malmberget och det finns önskemål från Gällivare kommun om att utveckla Gällivares resecentrum som en del i att göra staden mer attraktiv för invånare och besökare. Syftet med studiens första del var att undersöka vilka funktioner och designfaktorer som är viktigast för att ett resecentrum ska upplevas som användbart och attraktivt av resenärer och andra som rör sig kring resecentrumet, samt undersöka hur dessa funktioner och designfaktorer skulle kunna anpassas till ett subarktiskt klimat. Många lösningar för utformning av urbana miljöer är främst anpassade för varmare och mindre varierat klimat än det subarktiska. Studiens andra del var att ta fram ett konceptförslag för resecentrumet i Gällivare, där subarktiska klimatförhållanden råder. Konceptförslaget bygger på resultatet av arbetets första del och på analyser som utförts i Gällivare. Arbetet började med en litteraturstudie som resulterade i två analysmallar, en för analys av generella funktioner och design i resecentrum och en för analys av hur klimatfaktorer påverkar utformningen. Därefter utfördes referensstudier som analyserades med hjälp av den första mallen. Gällivare resecentrum utvärderades med båda analysmallarna och en platsanalys utfördes på Gällivare. En syntes togs fram och användes tillsammans med platsanalysen för att ta fram konceptförslaget. Syntesen visade att viktiga faktorer kunde kategoriseras inom områdena ljus, rumslighet, attraktivitet, struktur, prioritering, nod i staden och trygghet. Ljuset fick stor betydelse i konceptförslaget, både för att platsen ska upplevas som trygg och tydlig men också för dess estetiska kvaliteter. Under årets mörka period är belysningen det mest framträdande i utemiljöerna, särskilt när snö täcker marken, belysningen kan då användas för att göra utemiljöerna mer attraktiva. En förbättrad rumslighet i utemiljöerna kan skapa bättre mikroklimat och på så vis skapa mer attraktiva utemiljöer även under delar av året med mer krävande klimatförhållanden. Resecentrumets olika delar bör förhålla sig till varandra på ett tydligt och logiskt sätt och plats lämnas för förvaring av snö. Det ska finnas gott om ytor för gående och cyklister och det ska vara lätt att röra sig inom resecentrumet. För att säkerställa framkomlighet även under vintersäsongen kan markvärme användas på de viktigaste stråken. De klimatförhållanden som är vanliga i subarktiska miljöer, exempelvis snön, kan lyftas fram på ett sätt som gör att de bidrar till platsens identitet och attrraktivitet. / There is a consensus in Sweden that public transport must be developed if goals for climate and attractive cities are to be achieved. The overall design of the traffic system is of great importance for long-term sustainable development. Travel centers are gaining an increasingly important role in large as well as small cities. Gällivare is undergoing the so-called Urban Transformation as a consequence of LKAB’s mining operations in Malmberget and there is a request from Gällivare municipality to develop Gällivare travel center as a part of making the city more attractive to residents and visitors. The purpose of the first part of the study was to investigate which functions and design factors are most important for a travel center to be perceived as useful and attractive by travelers and others passing through the center, and to investigate ow these functions and design factors could be adapted to a subarctic climate. Many solutions for the design of urban environments are mainly adapted to warmer and less varied climates than the subarctic. The second part of the study was to develop a concept for the travel center in Gällivare, where subarctic climatic conditions prevail. The concept is based on the results of the first part of the study and on analyzes performed in Gällivare. The study began with an extensive literature study that resulted in two templates for analysis, one for analysis of general functions and design in the travel enter and one for analysis of how climate factors affect the design. Subsequently, reference studies were performed, analyzed with the first template. Gällivare travel center was evaluated with both templates and a site analysis was performed at Gällivare. A synthesis was developed and used together with the site analysis to produce the concept. The synthesis showed that important factors could be categorized in the areas of light, spaciousness, structure, prioritization, city node and safety. During the dark part of the year, the lighting is the most prominent in the outdoor environments, especially when snow covers the ground. The lighting can then be used to make the outdoor environments more attractive. An improved spatiality in outdoor environments might create a better microclimate and thus create more attractive outdoor environments even during parts of the year with more demanding climatic conditions. The different parts of the travel center should relate to each other in a clear and logical way and space should be left for snow storage. There should be plenty of space for cyclists and it should be easy to move within the travel center. To ensure availability even during the winter season, ground heating can used on the most important lanes. The climatic conditions that are common in subarctic environments, such as the snow, can be highlighted in a way that makes them contribute to the identity and attractiveness of the place.

Climate change will increase the risk of floods from storms and rising sea levels in many countries with coasts, seas and rivers. In Sweden, climate change is going to affect the intensity and frequency of precipitation which, together with rising sea levels, will result in more floods in the future. In the last few years amphibious buildings have emerged as an alternative solution to building protective infrastructure such as walls and levees around communities.  There are several different strategies for how communities can be protected against floods. Amphibious architecture is a strategy were buildings are working with nature instead of trying to force water away. Amphibious buildings have the same amenities and appearance as traditional building constructions and help residents to stop living in fear of potential flood and start living in harmony with water. The building technique is applicable globally and minimizes material damage, financial losses and mental suffering in the event of a flood. The purpose of this master thesis is to contribute to increased knowledge of amphibious buildings as a building technique by summarizing experience and knowledge from other countries and identifying opportunities and limitations for building that type of constructions in Sweden. A literature study was conducted in order to find published knowledge on the subject and to form a basis for an interview study regarding opportunities and limitations to build amphibious buildings in Sweden.  Results from the literature and interview studies indicate that one of the main opportunities of the building technique is the possibility to use more land for buildings and that amphibious buildings are adapted for future climate changes. By using an alternative strategy against floods where buildings work with the water less impacts in nature and ecosystems occur. One of the limitations of amphibious construction is the limited research on the subject. Amphibious buildings also requires low vertical water flow rates and waves. Knowledge of amphibious buildings as a building technique is low among many professionals in the construction sector and many countries’ laws are not adapted to this type of construction which makes it more difficult to build amphibious houses.  Furthermore, results indicate that amphibious buildings could be an effective solution for building in flood areas. Proposals for future studies include how amphibious buildings work in a Nordic climate. Another proposal is to investigate what is needed for amphibious buildings to become an accepted alternative solutions in Swedish flood areas. / När klimaten förändras ökar risken för översvämningar från stormar, skyfall och stigande havsnivåer i många länder. Klimatförändringar kommer påverka Sverige på flera olika sätt där en konsekvens är ökad nederbörd och stigande havsnivåer vilket kommer resultera i ökat antal översvämningar i framtiden. På senare tid har alternativa lösningar lyfts fram istället för bygga skyddande infrastruktur som exempelvis skyddsmurar runt samhällen. Det finns flera olika strategier hur samhällen kan skyddas mot översvämningar där amfibisk arkitektur är en strategi som innebär natur inte motarbetas utan byggnaden samarbetar med vattenmassorna. Byggnaderna har samma faciliteter och utseende som traditionella konstruktioner men vid en översvämning flyter huset på vattnet. Byggtekniken hjälper individer som lever inom riskzon för översvämningar att sluta leva i rädsla och börja leva i harmoni med vattnet. Byggmetoden är applicerbar globalt och har potential att minimerar materiella skador, ekonomiska förluster och psykiskt lidande för inblandade vid en eventuell översvämning. Syfte med studien är att bidra till ökad förståelse om amfibiska hus som byggnadsmetod, vilka möjligheter och begränsningar som finns för att använda sig av tekniken i Sverige, sammanställa kunskap och erfarenhet från andra länder samt vilka faktorer som påverkar utformningen. Målet är att identifiera kunskaper och erfarenheter om byggtekniken och sammanfatta dessa. En litteraturstudie genomfördes i syfte att identifiera och sammanställa redan känd kunskap inom ämnet och ta fram underlag till en intervjustudie. Intervjustudien fokuserade på möjligheter och begränsningar att bygga amfibiska hus i Sverige. Intervjustudien behandlade tre perspektiv; myndighetsperspektiv, finans- och försäkringsperspektiv samt sakfrågeperspektiv.  Resultatet från litteratur- och intervjustudien indikerar att en av de främsta möjligheterna  med byggtekniken är att mer markyta kan utnyttjas och att byggtekniken är anpassad för framtida klimatförändringar. Genom att använda sig av en alternativ strategi mot översvämningar som arbetar med vattenmassorna krävs mindre ingrepp i naturen och ekosystemet. Byggtekniken är applicerbar i många olika länder och kan anpassas efter individens ekonomiska förutsättningar.  En begränsande faktor är bristen på dokumenterad kunskap som kan försvåra användning av byggtekniken. Byggmetoden passar inte alla lokaliseringar utan det är platsen förutsättningar som styr huruvida amfibiska hus kan användas. Kunskapen om amfibiska hus är låg hos många aktörer inom byggsektorn och många länders lagstiftningar är inte anpassad för denna typ av byggteknik vilket försvårar byggandet av sådana objekt.  Förslag på framtida studier är att se över hur byggtekniken kan användas för större byggnader och hur byggtekniken påverkas av nordiskt klimatet. Ett annat förslag är vilka utredningar som krävs för att svenska myndigheter ska ta ställning till byggtekniken och godkänna anpassad bebyggelse på orter med översvämningsrisk.

The Million Programme was a reform program that arose as a result of the housing shortage of that time, but also the deficient housing standard in Sweden. The reform aimed to have one million homes built during the ensuing decade, while at the same time reforming the existing housing standard. In connection with the construction of these dwellings, criticism and a bad reputation began to arise about these residential areas. More recently, these homes have become associated with geographical segregation and social exclusion in society. The social sustainability aspects have many times ended up in the cloud and have not been as important. The purpose is to find remedial solutions in a residential area that is characterized by social exclusion and geographical segregation in society. The methods implemented in the study are literature studies, interviews, document analysis and observations. Since social sustainability is difficult to measure and difficult to define, a qualitative and a quantitative approach has been applied in order to obtain a holistic perspective on the problem area and further answer the issues. In the present study, the impact of an inadequate physical urban planning on segregation in a Million Programme area was analysed. The study also analysed the physical urban planning in a newly built residential area as a starting point. It turned out that the physical urban planning in the Million Programme area created good conditions for social interaction and activity that were less good in the newly built residential area. The obvious shortcomings in the Million Programme area were mainly the monotonous concrete housing which lacked a variety of forms of housing and types of houses. This led to a socio-economic and demographic segregation. The conclusion that could be drawn in the study was, by only paying attention to the physical factors in a residential area is a narrow way to evaluate the social sustainability of a city, and not least a residential area. A decent city must create conditions for activity, interaction, outdoor life, promoted health and quality of life, etc. Achieving social sustainability requires a balance of these factors. Attractive housing with a variety of forms of lease and housing types is also important. Finally, it is important to involve the resident’s views on the issue of physical urban development. A major limitation of the study was the analysis of physical urban planning with regard to social sustainability. This is in connection with previous occurrence of a considerable number of theories regarding social sustainability and a wide variety of interpretations and specifications of the area. This entailed an enormous amount of pilot studying on the subject which was time consuming. Furthermore, a limiting factor was the lack of involvement of key people working on these issues. / Miljonprogrammet var ett reformprogram som uppkom till följd av den dåvarande bostadsbristen men likaså den påtagligt bristande bostadsstandarden i Sverige. Reformen syftade till att under det påföljande decenniet låta uppföra en miljon bostäder och samtidigt reformera den dåvarande bostadsstandarden. I samband med uppförandet av dessa bostäder har det alltsedan uppkommit kritik och ett illa anseende om dessa bostadsområden. På senare tid har dessa bostäder övergått till att förknippas med geografisk segregation och socialt utanförskap i samhället. De sociala hållbarhetaspekterna har många gånger hamnat i skymundan och inte haft lika stor bemärkelse. Syftet är att påträffa åtgärdande lösningar i ett bostadsområde som präglas av socialt utanförskap och geografisk segregation i samhället. De metoder som implementerats i följande studie är litteraturstudier, intervjuer, dokumentanalys samt observationer. Eftersom social hållbarhet är svårmätbart och svårdefinierat har ett kvalitativt men likaså ett kvantitativt angreppsätt valt att utföras i syfte att erhålla ett helhetsperspektiv över problemområdet och vidare besvara studiens föreliggande frågeställningar. I innevarande studie analyserades den bristfälliga fysiska stadsplaneringens påverkan på segregation i ett miljonprogramsområde. I studien analyserades även den fysiska stadsplaneringen i ett nybyggt bostadsområde som ett utgångsläge. Det visade sig att den fysiska stadsplaneringen i miljonprogramsområdet skapade goda förutsättningar för sociala interaktion och aktivitet som var mindre bra i det nybyggda bostadsområdet. De påtagliga brister i miljonprogramsområdet var huvudsakligen de monotona betongbostäderna som saknade mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Detta medförde till en socioekonomisk- och demografisk segregation. Den slutsats som kunde dras i innevarande studie var att enbart beaktan på de fysiska faktorerna i ett bostadsområde är ett trångsynt sätt att värdera den sociala hållbarheten i en stadsdel, och inte minst ett bostadsområde. En god stad måste skapa förutsättningar för aktivitet, interaktion, friluftsliv, främjad hälsa och livskvalité, etc. vilket innefattar de icke-fysiska faktorerna i stadsplanering. För åstadkommandet av social hållbarhet krävs en balans mellan dessa faktorer. Det är även viktigt med attraktiva bostäder med mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Avslutningsvis är det av vikt att involvera de boendes synpunkter i frågan om fysisk stadsutveckling. En stor begränsning i studien var analyserandet av den fysiska stadsplaneringen med avseende på social hållbarhet. Detta i samband med förekomsten av en ansenlig mängd teorier beträffande social hållbarhet och stor mängd olika tolkningar och konkretiseringar av området. Detta medförde en stor mängd förstudie om ämnet vilket var oerhört tidskrävande. Ytterligare en begränsning är involverandet av nyckelpersoner i studien som arbetar med dessa frågor.