En skolbyggnad har alltid varit en allmän plats som representerat samhället och dess brukare genom dess höga kulturvärde. Idag finns det många olika stommaterial att använda för att bygga en skolbyggnad. År 2016 blev Sveriges första skola byggd i massivträ klar. Lärare är bland de viktigaste faktorerna för elevernas utveckling, men även miljön de befinner sig i påverkar deras inlärningsförmåga och välmående. Syftet med studien är att undersöka om skolornas val av stommaterial samt utformning påverkar elevernas trivsel. Syftet är även att kunna bidra med kunskap till byggsektorn om hur en skolas fysiska miljö kan utformas. Genom enkätundersökningar erhölls data från tre olika skolor, med tre olika stommaterial, från tre olika tidsepoker. Resultatet visade att den största parametern för elevers trivsel var lärarna och klasskamraterna, därefter kom färgerna i skolan. / A school building has always been a public place that represents the society and its users. Today there are a lot of different structural materials to use to build a school building. In 2016, Sweden’s first school built in solid wood was completed. Teachers are among the most important factors in enchancing student’s development, but also the enviroment they are in, affects their learning ability and well-being. The purpose of the study is to investigate whether the schools’ choice of structural material and building design influences pupils’ well-being. The purpose is also to be able to contribute knowledge to the construction sector on how a school’s physical environment can be designed. A survey provided data from three different schools, with three different structural materials, from three different eras. The result shows that the most vital parameter for pupils’ well-being were the teachers and classmates, but also the colors of the school.

Sweden's population is constantly growing and so are the larger cities. Meanwhile thousands of buildings in the countryside are unused and forgotten. Recent world events have resulted in more opportunities for remote work, enabling more freedom in choosing where to live.The aim of this study is to exemplify how the change of an abandoned building can contribute to social sustainability and development of rural areas. The suggestions presented in the report should be applicable in accordance with current regulations, such as Plan- och bygglagen. Therefore a presentation of relevant laws is included in the study.The exemplification in this study is presented in the form of a design for a repurposed school-building in a small society near Älmhult. The design allows the space to be used for public activities and greenery. This is in accordance with theories and answers from interviews, which were conducted with a selection of people relevant to the subject, regarding how to make rural areas more attractive.

Urban segregation is considered a major social problem in Sweden and several national anti-segregation initiatives have been launched to decrease social and ethnic segregation but so far only with marginal effects (SOU 2005:29). Urban design and town planning are rarely the focus in national anti-segregation initiatives; the architectural issue has mainly been confined to matters concerning housing policies. This thesis argues that the strong focus on residential segregation in prevailing research on urban segregation is unfortunate and skewed, confusing issues related to urban design.This licentiate thesis explores urban segregation in relation to urban form because physical separation between people or between activities has an obvious direct relationship to how cities are shaped and structured by built form. Urban public space is often neglected in discussions on segregation and this thesis suggests that its role has been underrated. If it can be shown that segregation in public space influences such aspects of life as accessibility to other people and amenities, movement flows, co-presence in public space, and movement patterns, then it can be established that urban public space – as it is structured and shaped by built form – very directly influences people’s everyday lives. The thesis explores how urban segregation can be conceptualized, analysed, and described in a way that increases knowledge and under­standing regarding the role of urban form. Using a configurational morphological approach, this study shifts the focus by bringing attention to spatial relations within the city through public space, i.e., from spatial location to spatial relations. Hence, analysis focuses on distributions of space and through space rather than distributions in space. The result shows that configurational theories, methods, and tools contribute to more nuanced descriptions of spatial relations on both a local and a comprehensive level and analysis has the ability to shed light on essential differences in neighbourhoods and in the city as a whole. Using Södertälje as a case study, this thesis found a pronounced ruptured interface between the global and the local structure that clearly speaks of segregation in public space; this finding suggests that whether the neighbourhoods are residentially segregated or not, public space in most areas already is segregated. Results show that the built environment has a significant influence: urban space can both reinforce and mitigate certain social outcomes. This thesis identifies various negative social consequences of the hierarchical and segregated spatial structure found in Södertälje. Although it is not possible to say that integration processes are hindered by urban form, it is possible to conclude that spatial properties may both create and reproduce segregation patterns.Segregation in public space is found to be a far more urgent issue in the context of urban segregation than earlier recognised, and the result shows that urban form has a distinguishable influence on people’s everyday lives. This understanding opens for the possibility to address urban segregation from an urban design perspective, contributing to a significant discussion of space and society as well as issues related to urban sustainability. The findings of this study widen the possibility for urban design practice to be an important tool within anti-segregation initiatives in the future, a tool that in Sweden is used only to a very limited extent. / <p>QC 20101109</p>

Syfte: Trygghet och brottsprevention är en viktig del vid utformning och utveckling av bostadsområden och stadsdelar i Sverige. Idag sker ett trygghetsarbete i många delar av landet, resultatet av arbetet visar på en motsatt effekt och ökning av antal utsatta områden. Målet med examensarbetet är att bidra med information kring ett urval av Sveriges 61 utsatta områden i syfte att skapa trygghet och motverka brott. Urvalet blev åtta utsatta områden i Göteborg och studien omfattas av torgmiljön för respektive område.  Metod: I arbetets huvuddel analyserades de valda områdena med hjälp av CPTED. En teori som i denna studie används för att hitta eventuella brister och förbättringsområden. Förberedelsen inför analysen inleddes med en kvalitativ litteraturstudie av den valda teorin och tidigare fallstudier rörande ämnet. Problematiken i områdena undersöktes i syfte att kasta ljus över den upplevda otryggheten samt ge en insikt av den kriminella aktiviteten. Teorier och fallstudier undersöktes kvalitativt med målet att skapa en grund och förutsättningar för arbetet. Resultat: Platsstudien av torgmiljöerna genomfördes med två platsbesök med observationer och dokumentation under dag-och kvällstid. Det framgår tydligt att många torgomgivande byggnader samt marksättning, parkbänkar, planteringar, grönområden och annan utomhusinredning är i behov av renovering och underhåll. Byggnadsutformningarna som tillhör torgen är en brist och skapar mörka, outnyttjade och dolda ytor. Fyra av åtta torg har ett köpcentrum i anslutning till torget och de flesta är underhållna och välvårdade. I tre av fyra köpcentrum finns några oanvända och dolda ytor samt brister i övervakning av inomhusmiljön. Med hjälp av teorin och platsstudien skapades ett betygsystem med kriterier efter CPTED principerna som studerats.  Syftet med betygssystemet var att kunna utföra jämförelser och utse samband av brister kopplat till de studerade principerna.  I den jämförande analysen av samtliga torg framgick det att informell övervakning från omgivande byggnader är den största bristen. Därefter kommer brister av integreringen av territorialitet och image på alla torg. Sammanfattat beror detta på att många delar av fasaderna riktade mot torgen saknar större fönsterpartier. Många torg saknar även närvarandet av bostadshus vilket ger större mängd informell övervakning. Vidare är stadsbyggnadselementen, såsom fasadmaterial och utomhusinredning undermåligt underhållna och vissa byggnader skapar ytor som inte används. Slutsats: Vid utveckling eller utformning av torg i utsatta områden bör hänsyn tas till att skapa öppna ytor med god övervakning från både butiker och bostadshus. Hänsyn bör även tas till att snabbt underhålla och byta ut stadsbyggnadselement för att skapa ägandeskap och ett attraktivt torg. Därefter bör alla ytor och byggnader användas effektivt för att visa ägandeskap, men även i syfte att aktivera platsen. Vid utveckling av offentliga inomhusmiljöer bör fokus ligga på att undvika objekt som kan motverka informell övervakning. Framtida ombyggnationer eller nybyggnationer bör även fokusera på att rikta butiker mot en öppen yta i syfte att motverka brott och öka den upplevda tryggheten.  Slutligen kan de sammanfattade faktorerna bidra med ökad trygghet och förebyggandet av brott i Sveriges utsatta och icke utsatta områden. / Purpose: Security and crime prevention is an important part of the design and development of residential areas and neighborhoods in Sweden. Today, security work takes place in many parts of the country, the result of the work shows an opposite effect and an increase in the number of vulnerable areas. The goal of the degree project is to contribute information about a selection of Sweden's 61 vulnerable areas to create security and counteract crime. The sample was eight vulnerable areas in Gothenburg and the study is covered by the square environment for each area.  Method: In the main part of the work, the selected areas were analyzed using CPTED. A theory that in this study is used to find possible shortcomings and areas for improvement. The preparation for the analysis began with a qualitative literature study of the chosen theory and previous case studies on the subject. The problems in the areas were investigated with the aim of shedding light on the perceived insecurity and providing an insight into the criminal activity. Theories and case studies were qualitatively investigated with the aim of creating a foundation and conditions for the work. Results: The site study of the square environments was carried out with two site visits with observations and documentation during the day and evening. Many square-surrounding buildings as well as ground subsidence, park benches, plantings, green areas and other outdoor furnishings are in need of renovation and maintenance. The building designs belonging to the squares are a flaw and create dark, unused, and hidden surfaces. Four out of eight squares have a shopping center adjacent to the square and most are maintained and well-groomed. In three out of four shopping centers, there are some unused and hidden areas as well as shortcomings in monitoring the indoor environment. Using the theory and site study, a grading system was created with criteria following the CPTED principles studied.  The purpose of the grading system was to be able to carry out comparisons and designate the connection of deficiencies linked to the studied principles.  In the comparative analysis of all the squares, it was clear that informal surveillance from surrounding buildings is the main shortcoming. Next come the shortcomings of the integration of territoriality and image in all squares. In summary, this is because many parts of the facades facing the squares lack larger window sections. Many squares also lack the presence of residential buildings, which provides a greater amount of informal surveillance. Furthermore, the urban building elements, such as facade materials and outdoor furnishings, are poorly maintained and some buildings create surfaces that are not used. Conclusion: When developing or designing squares in vulnerable areas, consideration should be given to creating open spaces with good supervision from both shops and residential buildings. Consideration should also be given to the rapid maintenance and replacement of urban development elements to create ownership and an attractive square. After that, all surfaces and buildings should be used effectively to show ownership, but also for the purpose of activating the location. When developing public indoor environments, the focus should be on avoiding objects that may discourage informal surveillance. Future reconstructions or new constructions should also focus on directing stores towards an open space to counteract crime and increase perceived security.  Finally, the summarized factors can contribute to increased security and the prevention of crime in Sweden's vulnerable and non-vulnerable areas.

Längst ut på piren i Värtahamnen har jag velat skapa Operastaden, en mikrostadsdel som är en egen värld helt uppbyggd kring opera. Hit skulle alla operarelaterade verksamheter flytta, såsom operahögskolan och baletthögskolan.  Mellan byggnaderna skulle folk springa i sina scenkläder, dekorer skulle lastas in och ut, och sångarna skulle värma upp sina stämmor på gården. Platsen skulle genomsyras av operaproduktion, och ta intryck av den dramatiska omgivande produktionsmiljön i hamnen. Inåt platsen skulle allt vara smyckat som dekorer, och scenografier och olika miljöer skulle vara uppbyggda för att vara experimentscener, där det blir oklart om vem som är besökare och vem som är skådespelare. Ta ett bad poolen i Mallis-miljö, eller picnica vid sjön bland tonerna från Verdi, operans förtrollade värld gör att du inte längre behöver bry dig om vad som är fantasi eller vad som är verklighet.  Opera är inte längre begränsat till om du har råd att betala en biljett, eller om du är för rastlös för att sitta i stolen genom alla tre akter.

Galärvarvet är på många sätt en utmärkt plats för en ny och framträdande kulturbyggnad i Stockholm. Samtidigt utgöt operans komplexa och omfattande program en stor utmaning. I detta projekt löses konflikten mellan program och plats meddels en långsmal byggnad som bevarar naturvärden och rörelsemönster. / Galarvarvet is in many ways an great site for a new and prominent cultural building in Stockholm. At the same time the complexity and size of the program of an opera poses a great challenge. In this project the conflict between program and site is solved with a stretched out building that preserves environmental values and movements.

No description available.

Stockholmsoperan, Stadsgårdkajen, en opera för alla! Koppla samman och tillåta; Mitt huvudkoncept handlar om att skapa kopplingar i staden och locka människor att vistas på platsen, dag som natt, Stockholmsbo som värmlandsbo. Oavsett om du går på opera eller bara tar en kvällspromenad, vill äta en god matbit eller fika på café, ska operan tillgodose alla dessa behov.

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling? Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll. Hur skall en modern svensk ambassad se ut och fungera och därigenom på bästa sätt representera Sverige? I den frågan ingår en lång rad aspekter som t.ex. hållbarhet (material, byggteknik, transporter, energianvändning), och arkitektonisk gestaltning. Sverige har de senaste åren allt oftare börjat samarbeta med i första hand de andra nordiska länderna i och kring ambassadverksamheten i olika länder. Dessa samarbeten sker dock endast från fall till fall och det finns ingen övergripande generell strategi för hur verksamheter kan kombineras. Tätare samverkan mellan de nordiska länderna kan vara ett effektivt sätt uppnå ett större internationellt inflytande; de fem nordiska länderna (Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island) har en sammanlagd befolkning på 25 miljoner människor och skulle tillsammans utgöra världens tionde största ekonomi. Ett närmare samarbete inom det diplomatiska området är därför rimligt att tänka sig, och en naturlig utgångspunkt för ett sådant samarbete är ambassadernas arkitektur. Tiden då ambassader var och agerade som solitärer är förbi. Sverige har numera varken kapaciteten eller behovet att placera alla sina ambassader i fristående palats, svåråtkomliga och avskilda från staden. Även om det fortfarande kan vara aktuellt för Sverige att på vissa platser att bygga enskilda hus ämnade enbart åt ambassaden, t.ex. House of Sweden i Washington D.C., så ser verkligheten väldigt annorlunda ut för de allra flesta beskickningar i utlandet. I Budapest t.ex. hyr ambassaden idag lokaler i ett anonymt kontorshus. Om Sverige däremot går ihop med andra länder av liknande storlek, företrädelsevis de nordiska, kan man spara både resurser och ekonomi. Närheten till de respektive exportråden, med vilka ett nära samarbete sker redan idag, ger ytterligare synergieffekter. Den samlade storleken gör en egen gemensam byggnad möjlig och ger en större attraktionskraft än om de enskilda länderna agerar separat. Svaret på frågan “Hur ska svenska ambassader fungera i framtiden, och hur kan svenska ambassader fungera bättre i samarbete med andra länder?” är alltså att Sverige skall samarbeta med andra länder i liknande storlek för att spara resurser och kunna dra nytta av samverkan mellan länderna; underlätta nära samarbete med de respektive exportråden; i de fall man väljer att bygga nytt se till att byggnaden i framtiden kan komma att användas av andra än ambassaderna själva; bygga hållbart; om möjligt ta tillvara på lokal kunskap och byggtradition; samt ge något tillbaka till staden och dess invånare.

I majoriteten av Sveriges kommuner finns ett underskott av bostäder. De som främst berörs av bostadsbristen är de som är nya på bostadsmarknaden, där en stor andel utgörs av studenter och unga vuxna. För att få in unga vuxna på bostadsmarknaden i takt med den ökade urbaniseringen ställs ett högre krav på landets kommuner att kunna erbjuda överkomliga bostäder. Urbaniseringen medför ekologiska utmaningar och ställer krav på hållbara strategier. Byggnationer av fler bostäder krävs, som vidare medför en påfrestning för miljön där bygg- och konstruktionssektorn står för ca en tredjedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. För att de globala hållbarhetsmålen ska nås krävs införande av nya hållbara metoder inom branschen. Tillämpning av cirkulär ekonomi ses ha stor potential för klimatomställningen.  I Luleå beräknas befolkningsmängden nå 100 000 invånare till år 2040, vilket medför en ökad efterfrågan på bostäder och arbete. Att förtäta redan ianspråktagen mark ses som en hållbarhetsstrategi där markanvändningen effektiviseras. I Luleå finns ett verksamhetsområde beläget på Porsön, i anslutning till Luleå tekniska universitet, benämnt Ytterviken. I takt med den ökade befolkningsmängden ses Yttervikens geografiska plats intressant att utreda för möjligheter till framtida exploatering av bostäder ämnade för studenter och unga vuxna. Studiens syfte är att identifiera och undersöka betydande faktorer för en hållbar urban utveckling, samt önskade boendekvaliteter bland studenter och unga vuxna. Baserat på arbetets teoretiska del utreds möjligheten att omvandla Ytterviken till ett bostadsområde presenterat som ett gestaltat konceptförslag. Studien består av två delar, en teoretisk del och ett gestaltat konceptförslag. Studiens teoretiska del utgörs av en litteraturgenomgång om boende för unga vuxna och hållbar urban utveckling, samt en dokumentstudie av gällande planeringsdokument för Luleå och Ytterviken. För att undersöka vilka kvaliteter studenter och unga vuxna önskar i sin bostad med tillhörande bostadsområde genomfördes två enkätundersökningar bland studenter vid Luleå tekniska universitet, samt elever vid Luleå Gymnasieskola.  Studiens teoretiska resultat identifierade flertalet betydande faktorer för en hållbar urban utveckling. Från genomförda enkätundersökningar framgick ett liknande svarsmönster gällande önskade boendepreferenser bland de undersökta urvalsgrupperna. Baserat på studiens teoretiska resultat presenterades det föreslagna konceptförslaget för Ytterviken omvandlat till ett bostadsområde. För framtida utformningar av bostäder och bostadsområden för unga, kan studiens identifierade hållbarhetsfaktorer utgöra ett underlag som strävar för en hållbar urban utveckling. Från studiens konceptförslag ses potential finnas för omvandling av Ytterviken, men ytterligare utredningar behöver genomföras. Konceptförslaget ses därav kunna användas som ett underlag för vidare bearbetning vid en framtida ombyggnation av Ytterviken. / In the majority of Sweden's municipalities, there is a housing shortage. Mainly affected include those who are new to the housing market, where a large proportion consists of students and young adults. To get young adults into the housing market, as with the increased urbanization, the country's municipalities must be able to offer affordable housing. Urbanization poses ecological challenges and makes demands on sustainable strategies. Construction of housing is required, which further leads to environmental strains where the construction sector accounts for over a third of the world's total greenhouse gas emissions. To achieve the global sustainability goals, implementation of new sustainable methods in the industry is required. Implementation of circular economy is seen to have great potential for climate change.  In Luleå, the population is estimated to reach 100 000 inhabitants by 2040, which will lead to an increased demand for housing and jobs. Land densification is seen as a sustainable strategy through more efficient land use. In Luleå, there is an industrial area located on Porsön, adjacent to Luleå University of Technology, called Ytterviken. As with the increased population, the geographical location of Ytterviken is seen interesting to investigate for opportunities of a future development into housing intended for students and young adults. The purpose of the study is to identify and investigate significant factors for a sustainable urban development, as well as desired housing qualities among students and young adults. Based on the theoretical part of the study, the possibility of Ytterviken being transformed into a residential area is investigated and presented as a designed concept proposal. The study consists of two parts, a theoretical part and a designed concept proposal. The theoretical part of the study consists of a literature review on housing for young adults and sustainable urban development, as well as a document study of current planning documents for Luleå and Ytterviken. To investigate qualities that students and young adults ask for in their home with associated residential area, two questionnaires were conducted among students at Luleå University of Technology, as well as students at Luleå Upper Secondary School. The theoretical results of the study identified several significant factors for a sustainable urban development. Conducted questionnaires showed similar response patterns regarding desired housing preferences among the sample groups. Based on the study's theoretical results, the concept proposal of Ytterviken transformed into a residential area was presented. For future designs of housing and residential areas for young adults, the study's identified sustainability factors can be used as a basis that strives for a sustainable urban development. From the study's concept proposal, there is potential for a transformation of Ytterviken, but further investigations need to be conducted. Therefore, the concept proposal can be used as a basis for further processing for a future reconstruction of Ytterviken.