The pandemic has forced many to work from home and to mix the work environment with the residential environment. The question is if this works? A new concept, based on an old, is live-work premises or as they are called in Sweden bokaler. Bokaler is a concept where the residence is integrated and coexist with work. Bokaler as a concept is not limited to home offices and can involve more traditional work such as service work. A year with this new work environment has made people more aware of the benefits. Many would like to keep being able to work from home after the pandemic, but there has also been reports of concerns regarding how good the home-work environment is. With this new trend, this report will explore the design choices that should be considered when designing a desirable work and residential environment, or in other words desirable bokal premises. This study also hypothesises that live-work premises can benefit vision of safer and more attractive cities. As safety and attractiveness is often associated with the “mixed city,” a term used by architects and municipality staff alike. The possibility to establish bokaler as a concept in Sweden will also be explored. The research is based upon a casestudy research method, where the empiric data comes from surveys (users of existing bokaler), interviews with architects and urban planners, and even how existing theories about creating desirable environments can becompared with existing bokaler in Sweden. The research will benefit a design method that will use the data as arguments for design choices. The study uses this method to see if the desired qualities can be replicated. The research managed to interview ten owners of bokaler, five architects and study six different variations ofthe bokal typology. The result showed that it is often difficult to include allthe desired functions from a work or residential environment. Since bokaler often are placed on the bottom floor many users experience discomfort from being exposed to the city. Architects also points out that there are legislative issues that prevents the concept to thrive fully, they also point out that there could also be cultural and societal limitations to the concept. For instance, workspaces and residences are taxed differently from each other, so that a mix of those functions becomes difficult to assess what law should be abided. The Swedish society also benefits larger companies compared to sole proprietorships, which are oftenthe users of bokal premises. To establish small businesses in a residential area, to achieve a mix of functions would implicate huge risks for thoseowners. The resulting considerations to designa bokal, came down to three things, for it to thrive in Swedish society. These three considerations were also replicated in a design proposal for asite in Luleå.Functions (residential and work functions) should preferably not mix inside the premise. This is because separations lead to less conflict and can even be able to create a more pleasant environment. The bokal should be flexible in its use of rooms and spaces so that it can adapt to changes and multiple functions. The bokal premise relation to the city is also important. The placement in the city and the density of people is important for it to thrive, but also for those who live in the premise to prosper the organisation of rooms and functions should be reflected upon.That the bokal can benefit an attractive society is difficult to assess before seeing the concept itself thriving inthe Swedish society. The possibility to achieve social control exist in theory but is something that should be researched more thoroughly. / En pandemi har tvingat många att arbeta hemifrån och mixad arbetsmiljön med bostadsmiljön. Frågan är om detta fungerar? Ett relativt ungt koncept baserat på ett uråldrigt är “bokaler”. Bokaler är ett koncept där bostaden integreras och lever i symbios med arbetet. Bokaler som koncept involverar mer än bara hemmakontor. Arbetet ifråga är i konceptet inte begränsat till det man redan kan utföra i bostaden utan inkluderar även traditionella serviceyrken. Efter ett år med nya arbetsförhållanden var det många som vill behålla möjligheten att kunna arbeta hemifrån men samtidigt har det varit en del som har rapporterat missnöje med arbetsförhållandet. Med denna plötsliga nya trend ska denna rapport då undersöka vilka design metoder som bör utföras för att designa en “god” arbetsplats som lever i symbios med en “god” bostad, det vill säga en “god” bokal. Denna studie inleder även med en hypotes att bokaler även kan hjälpa när det kommer till att skapa mer tryggare och attraktiva städer. Då trygghet och attraktivitet förknippas med blandstaden som myntas både av arkitekter och kommunfolk. Möjligheten att etablera bokaler och se hur ett sådant koncept passar in i Sveriges städer ska också undersökas. Undersökningen är baserat på en fallstudiemetod där det empirin kommer från nuvarande användare utav bokaler, arkitekter, stadsplanerare och andra sakkunniga. Samt kommer även teorier om hur man skapar goda miljöer jämföras med existerande bokaler. Fallstudien jobbar även ihop med en designmetod där man använder som argument för designval. Studien använder detta för att se om överväganden om hur bokaler ska designas kan replikeras och är sanna. Studien lyckades få tag en handfullägare utav bokaler (tio stycken), fem arkitekter och analysera sex olika typologier utav bokaler. Resultatet visade att det oftast var otroligt trångt att få in alla kvaliteter som önskas i en arbetsmiljö, respektive bostadsmiljö. Eftersom bokaler är alltid placerat i bottenplan upplever användare en otrygghet och en utsatthet för stadsmässiga besvärligheter. Arkitekter påpekar även det finns en del lagstiftande element som förhindrar konceptet att blomstra till fullo samt att det även kan finnas kulturella och samhällsmässigabegränsningar. Exempelvis taxeras arbetsplatser och bostäder olika ochnär man har en symbios av dessa blir det svårt att avgöra vad som ska gälla. Sedan är det även så att samhället i Sverige är designat att gynna störreföretag och inte de mindre företag somskulle använda bokaler. Att börja etablera små företag i ett bostadsområde skulle innebära en stor risk för dessa bokalägare. Det kom alltså fram till att man måste överväga tre saker när man designaren bokal för att den ska kunna frodas i ett svenskt samhälle. Dessa tre överväganden var sedan även testade på ett område och projekt i Luleå. Funktionerna (bostads- och arbetsfunktioner) ska helst inte beblandas i bostaden, detta för att man ska kunna separera för att undvika konflikter ochför att trivseln i bokalen ska höjas. Bokalen bör vara flexibel och ha möjlighet att kunna anpassa sig för förändringar och olika funktioner.Man behöver tänka sig för hur man förhåller sig till resten av staden. Bokalens placering i staden är viktigt för att den ska överleva, men även föratt de som bor i bokalen ska trivas bör organisationen av hur funktioner placeras i bokalen reflekteras över. Att bokalen kan bidra till attraktivt samhälle är svårt att avgöra innan man ser att bokaler kan faktiskt frodas i vårt samhälle. Möjligheten att uppnå social kontroll med bokaler fungerari teorin men det behöver undersökas ytterligare.

Today, the construction and property sector accounts for close to 40% of the global climate emissions. In Sweden, the waste from the construction industry is almost half of the total waste. That is a major problem and people need to get more aware of and increase the reuse, recycling and circular economy to reduce the climate footprint. The purpose of the study is to establish which materials can be reused to construct a public toilet building. A study has been made to illustrate if a building can be built in only reused materials and products. The goal is thereby to present an illustrated public toilet building with the materials that can be used to construct the building. The goal is also to display obstacles when building with only reused products. Through the use of a case study a public toilet building was designed to be placed in a fairytale world constructed by Aktiebolaget Boll & Stropp. Some of the materials that can be and is reused in the building is brick, glass, wood and procelain products. This case study has proven that it is to a high degree possible to build a public toilet in only reused materials.

Byggbranschen är en av de snabbast växande branscherna i världen men samtidigt är denen av de minst utvecklade gällande digitaliseringen. Fördelarna med digitalisering ärmånga men trots det anses implementeringen av digitala teknologier vara svår ochlångsam. Ledande personer på företagen spelar en viktig roll i adaptionen av nyateknologier och en ny teknologi som börjat användas på senare år är generativadesignverktyg. Generativ design handlar om att med hjälp av artificiell intelligens ta framolika byggplaner utifrån angivna kriterier. Ett program som bygger på denna teknologi ärForma. Forma är tänkt att vara en del av den fjärde industriella revolutionen och hjälpatill att minska tidsåtgång och kostnad samt öka hållbarhet och samarbetet i byggprojekt.Arbetet i den här studien har fokuserat på programmet Forma och undersökt vilkafaktorer som påverkar implementeringen av teknologin samt försökt härleda faktorernatill hur de varierar mellan olika företagsmodeller och uppdragstyper. Arbetet syftar till attutforska hur generativa design- och analysverktyg kan utveckla design- ochbyggprocesser samt lokalisera möjligheterna till implementering av den typen avprogram. Målet är att bidra med kunskap som kan hjälpa beslutsfattare att ta merinformerade och bättre beslut vid implementering av nya programvaror.För att uppnå syfte och mål har två typer av metoder använts. Den ena är en intervjustudiesom utgår från semistrukturerade intervjuer där representanter från fyra olika företagintervjuades. Den andra metoden som använts är en fallstudie där två objekt av olikastorlek och användningsområde undersökts. För att knyta ihop intervjuerna medfallstudien har en teknikacceptansmodell (TAM) med ett teknik-, organisation- ochmiljöramverk (TOE) använts.Resultatet visade att de två viktigaste faktorerna för ett företags implementering avgenerativa design- och analysverktyg är den upplevda användbarheten och den upplevdaanvändarvänligheten av programmet. Dessa påverkas i sin tur av bakomliggande externafaktorer som organisationens storlek, uppdragstyper, konkurrenssituation, förkunskaper,tekniska kompetens samt användarens behov. Forma ansågs vara ett bra program utifråntrovärdighet, tid, kostnad och funktionalitet, med vissa undantag för komplexiteten. Detär på processuell nivå som generativa design- och analysverktyg upplevs mest nyttiga urett implementeringsperspektiv. Fördelarna med Forma är framför allt hurimplementeringen av programmet ökar effektiviteten och produktiviteten i ett projekt ochsamtidigt skapar en bättre informations- och kommunikationshantering. Nackdelarnahandlar främst om brister i den mark- och höjddata programmet utgår från, risker att gåmiste om grundläggande kvaliteter för stadsbyggande samt en minskad användbarhet vidmindre och kommersiella projekt. / The construction industry is rapidly growing but lags in digitalization. Implementing digital technologies has been slow despite their advantages. Key personnel play a significant role in adopting new technologies, such as generative design tools. This study focuses on Forma, a generative design program, examining implementation factors across different business models and project types. The aim is to explore how these tools can improve design and construction processes. Two methods were used: interviews with representatives from four companies and a case study of two objects. Results highlighted perceived usefulness and perceived ease of use as key factors. Forma was considered good in terms of credibility, time, cost, and function, with some exceptions regarding complexity. Generative design tools were most useful at the procedural level, enhancing efficiency, productivity, and information management. Drawbacks include limitations in data and reduced usability in smaller projects.

Studien avser att behandla återbruk av fönster och mer specifikt återbruk av fönster i nya byggnader. Studien undersöker designprocessen kopplat till detta. Byggsektorn står för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarar 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En tredjedel av allt avfall som uppstår i Sverige genereras från byggsektorn, vilket är cirka 9 miljoner ton icke-farligt avfall. Det återbrukas bara en liten mängd byggprodukter, där endast är ett tiotal ton bygg- och rivningsavfall som återanvänds på återvinningscentraler i Sverige i dagsläget. I Sverige så är målet att material som ska återbrukas och återvinnas från icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska uppgå till minst 70% år 2025. Glas är ett material som kräver hög värme för att tillverkas vilket leder till en betydande del koldioxidutsläpp. Sanden i världen håller även på att ta slut, då efterfrågan på sand har tredubblats över två årtionden. Detta leder slutligen till att undersöka återbruk av fönster och processen kring det. Syftet med studien är att undersöka hur arkitektens design- och gestaltningsprocess kan utvecklas och vara flexibel vid återbruk av fönster. Målet med studien är att få fram en ökad kunskap kring ämnet och vilka utmaningar och möjligheter som finns. Studien innefattar också ett gestaltningsförslag i en fallstudie genom ett projekt. För att uppnå syftet och målet med studien besvaras följande forskningsfrågor: Vilka utmaningar och möjligheter finns kring återbruk av fönster? Hur ser ett ramverk för designprocessen ut vid återbruk av fönster? Hur kan gestaltningsprinciper vid återbruk av fönster användas för att möjliggöra en flexibel process och skapa en estetisk tilltalande slutprodukt? Metoden för studien är uppdelad i tre delar: litteraturstudie och referensprojekt, intervjustudie samt projekt. Litteraturstudien ger en vetenskaplig grund för att sedan utföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer och sedan att testa teorierna i ett projekt. Projektet gjordes i samarbete med Liljewall Arkitekter som tillhandahöll material och råd. Slutsatserna i studien kan summeras genom att resultatet av studien ger en inblick i nuvarande utmaningar och möjligheter kopplat till återbruk av fönster. Studien visar behovet av fler genomförda exempel för att öka kunskapen kring ämnet. Den visar på potentialen och svårigheterna kring processen med återbruk av fönster. Studien förenar både teoretiska och praktiska perspektiv, till en ökad förståelse för hur man kan återbruka fönster i nya byggnader och hur man kan implementera det i designprocessen för att möjliggöra utveckling och flexibilitet. Studien bidrar till ökad kunskap kring återbruk av fönster och vilka möjligheter och utmaningar som finns. Projektet tillämpar även teorierna i en kontext för att ge förslag hur man kan implementera återbruk av fönster i praktiken. / The study intends to research reuse of windows and more specifically reuse of windows in new buildings. The study examines the design process linked to this. The construction sector accounts for 21% of Sweden's total emissions of greenhouse gases, which corresponds to 9,8 million tonnes of carbon dioxide equivalents. One third of all waste generated in Sweden is generated from the construction sector, which is approximately 9 million tonnes of non-hazardous waste. Only a small amount of construction products is reused, with only about ten tons of construction and demolition waste being reused at recycling centres in Sweden. In Sweden, the goal is for materials to be reused and recycled from non-hazardous construction and demolition waste to amount to at least 70% by 2025. Glass is a material that requires intense heat to be manufactured, which leads to a significant amount of carbon dioxide emissions. Sand is also scarce worldwide, as the demand for sand has tripled over two decades. This leads to investigating reuse of windows and the process around it. The purpose of the study is to investigate how the architect's design and creation process can be developed and be flexible when reusing windows. The goal of the study is to obtain an increased knowledge of the subject and what challenges and opportunities exist. The study also consists of a design proposal in a case study. In order to achieve the purpose and goal of the study, the following research questions are answered: What challenges and opportunities exist around the reuse of windows? What does a framework for the design process look like when reusing windows? How can design principles when reusing windows be used to enable a flexibleprocess and create an aesthetically pleasing final product? The method of the study is divided into three parts: literature study and reference projects, interviews, and additionally a project/case study. The literature study provides a scientific basis to then carry out qualitative semi-structured interviews and then to test the theories in a project. The project was done in collaboration with Liljewall Arkitekter, who provided materials and advice. The conclusions of the study can be summarized by the fact that the results of the study provide an insight into current challenges and opportunities linked to the reuse of windows. The study shows the need for more completed examples to increase knowledge about the subject. It shows the potential and difficulties of the process connected to reuse of windows. The study combines both theoretical and practical perspectives, to an increased understanding of how to reuse windows in new buildings and how to implement it in the design process to enable development and flexibility. The study contributes to increased knowledge about the reuse of windows and what opportunities and challenges that exist. The case study also applies the theories in a context to provide suggestions on how to implement window reuse in practice.

Since a large part of the hydropower structures in Sweden was built in the 1950s and 1960s, many of them are slowly but surely exhibiting deterioration. The hydropower companies are facing big challenges and are consequently investing in effective repairing methods since a hydropower structure failure could pose serious consequences and dangers to people, the environment, and the community. Many structures within hydropower are made of concrete and the demands on the new supplementing concrete are high. Concrete with the potential to meet these high demands is the pre-placed aggregate concrete, which has shown promising results regarding its mechanical properties in previous studies. For this reason, this type of concrete is of interest to investigate. The focus has not been on optimizing the pre-placed aggregate concrete for full-scale productions. Instead, the main objectives of this master thesis were to study and analyze the mechanical properties of this type of concrete, such as shrinkage, compressive strength, splitting tensile strength, freeze-thaw resistance and moreover investigate parameters of importance in the mix design to obtain a homogenous and easy flowing grout that successfully could fill the voids between the coarse aggregates. The investigations were carried out by laboratory experiments in the research and laboratory facilities of Vattenfall in Älvkarleby. The mix design of the grout was developed using the methods and requirements stated in the American Society for Testing and Materials, ASTM standards, and The Swedish Institute for Standards, SiS. A total of 15 grout-mixes were made. However, only the last five were used to cast specimens as the air content was insufficient in the first ten. The results indicated that it is necessary to replace the air-entraining admixture with microspheres in order for the pre-placed aggregate concrete to meet the requirements in exposure class XF3 and XC4. The scaling of the pre-placed aggregate concrete was less than 0.1 kg/m2 at 56 cycles, and thus, the freeze-thaw resistance was classed as very good. Moreover, the use of slag considerably reduced the bleeding of the grout and also improved the casting results. However, on the other hand, it increased the shrinkage of the pre-placed aggregate concrete. An efficiency factor of 0.6 proved to be too low since the compressive strength of the specimen with slag was approximately 50 % higher than the ones without. Furthermore, the shrinkage of the pre-placed aggregate concrete was after 63 days found to be lower than that of the conventional concrete. Also, the compressive strength of the pre-placed aggregate concrete without slag proved to be approximately 15 % lower than that of conventional concrete. Additionally, vibration during casting was found to increase the compressive strength of the pre-placed aggregate concrete and also improved the casting results. Low bleeding, combined with a high discharge time of approximately 45 seconds for 1.7 liters of grout, generated the best casting results. The results from the investigations have shown that this type of concrete has great potential. However, actions and further investigations should be made to see whether changing the fine aggregate size to a smaller one improves the ability of the grout to penetrate the voids between the coarse aggregates. Moreover, pump injection of the grout should be tested instead of pouring it over the coarse aggregates to see whether it improves the casting results and the mechanical properties. / Då en stor del av vattenkraftsdammarna i Sverige byggdes på 1950 och 1960-talet börjar många av dessa sakta men säkert brytas ner. Vattenkraftföretagen står inför stora utmaningar och investerar följaktligen i effektiva reparationsmetoder då dammbrott skulle kunna få allvarliga konsekvenser för människor, den omgivande miljön och för samhället. Flertalet konstruktioner inom vattenkraften är gjorda av betong och kraven på den nya kompletterande betongen är höga. En betong med potentialen att möta och uppfylla dessa höga krav är injekteringsbetongen som i tidigare studier uppvisat lovande resultat beträffande dess mekaniska egenskaper. Med anledning av detta är injekteringsbetongen av intresse att undersöka. Fokus har inte varit på att optimera injekteringsbetongen i syfte att genomföra fullskaliga försök. Istället har huvudsyftet med detta examensarbete varit att studera och analysera injekteringsbetongens mekaniska egenskaper såsom krympning, tryckhållfasthet, spräckhållfasthet, frostbeständighet samt undersöka viktiga parametrar i skapandet av ett homogent och lättflytande cementbruk som med god framgång kunde fylla ut hålrummen mellan grova ballasten. Undersökningarna utfördes genom laboratorieförsök på Vattenfalls betonglaboratorium i Älvkarleby. Vidare har skapandet och utvecklandet av bruket utförts i enlighet med metoder och krav angivna i American Society for Testing and Materials, ASTM standards, samt i Svenska institutet för Standarder, SiS. Totalt gjordes 15 bruksblandningar, dock användes enbart de sista fem till gjutning av provkroppar då lufthalten visade sig vara för låg i dem första tio. Resultaten indikerade på att det är nödvändigt att ersätta luftporbildare med mikrosfärer för att erhålla en lufthalt som uppfyller kraven för betong i exponeringsklass XF3 samt XC4. Injekteringbetongens avflagning efter 56 dygn var mindre än 0.1 kg/m2 och frostbeständigheten kunde därmed klassas som mycket god. Användningen av slagg minskade cementbrukets vattenseparation avsevärt och bidrog även till förbättrade gjutresultat. Dock bidrog det å andra sidan till en ökad krympning hos injekteringsbetongen. En effektivitetsfaktor på 0.6 visade sig vara för låg då injekteringsbetongen med slagg hade en cirka 50 % högre tryckhållfasthet än dem utan. Dessutom visade sig injekteringsbetongens krympning vara mindre än den konventionella betongens efter 63 dagar. Tryckhållfastheten hos injekteringsbetongen utan slagg uppvisade även en cirka 15 % lägre tryckhållfasthet än den konventionella betongens. Vibrering under gjutning visade sig höja tryckhållfastheten hos injekteringsbetongen samt förbättra gjutresultaten. En låg vattenseparation i kombination med en flödestid på cirka 45 sekunder för 1.7 liter bruk visade sig ge bästa gjutresultaten. Resultaten från laboratorieförsöken har visat på att injekteringsbetongen besitter stor potential. Dock bör ytterligare undersökningar genomföras för att bedöma huruvida en mindre ballastfraktion för sanden påverkar brukets förmåga att penetrera den grova ballasten. Vidare bör bruket pumpas in istället för att hällas över den grova ballasten, detta för att se huruvida gjutresultaten samt de mekaniska egenskaperna hos injekteringsbetongen skulle förbättras.

Punching shear is a failure mechanism caused by concentrated loads, creating a crack pattern that resembles a cone shape or piece of pie starting from the top surface of the slab and prolongs downwards. When the total shear force is greater than the shear resistance of the slab, it may eventually lead to punching shear failure. It can be visualized as the column punches through the slab. Punching shear is very brittle and occurs all of a sudden. It is believed that the slab is subjected to hogging moments over the column in both directions, i.e. parallel and perpendicular to the free edge. Non-linear finite element analyses (NLFEA) has been used to study the cracking and failure mechanism for the reinforced slab. It is a slab over the edge support without clamping stiffness, therefore simulating the slab shear mechanism over a slender steel column is carried out in this study. The analyses has been performed using the software ATENA 3D Engineering developed by Červenka Consulting. Since the symmetry has been taken into account over an edge column, only one half of the cross-section has been modeled, with a symmetry line passing vertically through the slab and column. It can be summarized that the failure encountered around the column has a conical shape crack pattern similar to the ones encountered when punching shear occurs. However, it is important to note that this failure is not due to classic punching shear, but instead due to shear cracks developing around the column in both directions, both parallel and perpendicular to the free-edge. Three models (C1, C2, and C3) are studied to evaluate the impact that the length of the lower leg of the c-bar reinforcement has during failure. As mentioned earlier above, the crack propagation during punching shear begins from the upper surface of the slab and prolongs downwards diagonally towards the bottom of the slab and adjacent to the column. However, the crack propagation in the strip perpendicular to the free edge in all three models initiate from the bottom and propagate upwards. It can be concluded that the length reduction of the lower leg of the c-bars as a consequence reduced the shear strength capacity of the slab around the steel-plate. The reason for this is due to a reduction in maximum peak load when the lower leg of the c-bars were reduced. Consequently, this leads to a decrease in shear strength capacity of the slab and an earlier failure, where the inner-span was not able to take additional loads which could have led to greater deflections. / Genomstansning är en brottmekanism orsakad av koncentrerade laster, vilket skapar ett sprickmönster i likhet med en konfrom ellet en bit av paj som börjar från den övre ytan av plattan och förlängs nedåt. När den totala skjuvkraften är större än skjuvmotståndet i plattan , kan det så småningom leda till ett genomstansningsbrott. Det kan visualiseras som att pelaren stansar eller slår igenom plattan. Genomstansning är ett mycket sprött brott och inträffar helt plötsligt. Det antas att plattan utsätts för negativt moment ovanför pelaren i båda riktningarna, d.v.s såväl parallellt som vinkelrät mot den fria kanten. Icke-linjära finita elementanalyser (NLFEA) har använts för att studera sprickbildnings och brottmekanismen för den förstärkta plattan. Det är en platta över kantstödet utan någon fast inspänd styvhet, därför simuleras skjuvmekanismen för plattan över en slank stålpelare i denna studie. Analyserna har utförts med programvaran ATENA 3D Engineering som utvecklats av Červenka Consulting. Eftersom hänsyn har tagits till symmetrin över en kantpelare har endast halva tvärsnittet modellerats, med en symmetrilinje som går vertikalt genom plattan och pelaren. Det kan sammanfattas att brottet som påträffas runt pelaren har en konisk form med ett sprickamönster som liknar de som påträffas vid genomstansning. Det är dock viktigt att notera att detta brott inte orsakats av klassisk genomstansning, utan istället på grund av skjuvsprickor som utvecklast runt pelaren i båda riktningarna, såväl parallellt som vinkelrät mot den fria kanten. Som det tidigare nämnts ovanför börjar sprickan vid genomstansning från plattans övre yta och förlängs nedåt diagonalt mot bottenplattan och intill pelaren. Sprickmönstret i remsan vinkelrät mot den fria kanten i alla tre modellerna (C1, C2 och C3) initierar dock från botten och sprids uppåt. Slutsatsen kan dras att längdminskningen av c-stängernas underben minskade skjuvhållfastheten hos betongplattan runt pelaren. Anledningen till detta beror på en minskning av maximal toppbelastning när c-stängernas underben reducerades. Följaktligen leder detta till en minskning av skjuvhållfastheten och ett tidigare brott, där den inre spännvidden inte kunda ta ytterligare belastningar som kunde ha lett till större nedböjningar.

Introduction (and purpose)- We as humans and as engineers need to build in a sustainable manner for the families of today while considering the coming generations.A new type of collective housing is hence needed in Jönköping that could ensure building in a more social sustainable way. The purpose of this study is to help in understanding which aspects people prefer in a collective house and further on illustrate the floorplans of a collective house based on the survey’s results. Method – Literature study was used to acquire all relevant knowledge about social sustainability and collective housing. A quantitative survey was then used to study the housing conditions of different families and the relationships they have with their neighbours. Results – Respondents that were interested in social sustainability as a concept and collective housing as a way of living answered the web-based questionnaire. Living in a good location, in a safe area and having good relationships with neighbours were the most important aspects in a household. The economical- and social factors ranked as the most important driving factors that would make families consider moving into a collective house. Approximately half of the respondents had no relationship with their neighbours and just greeted them when they ran into each other, while a large number of respondents believed that a stronger relationship could be formed with their neighbours if they had a place in the building to share a hobby with them. An illustration of a multi-family collective housing will be presented which was a combination of people’s opinion, literature, and cases. Analysis – Many respondents prioritized living close by to schools, work, or city. This is because a person’s surroundings can affect their feeling of safety in an area, thus helping them form social networks with those sharing those same surroundings. This inturn, helps prolong a households age which creates a stable and safe environment for the residents. The entrance point of the building is usually its main entrance, however due to the respondents answers the street around the building marks the beginning of the journey from the surrounding site and throughout the building. Discussion – The high response that the questionnaire gathered was a result of the respondent’s interest in social sustainability or collective housing. Respondents belonged to different age groups which ensured a high reliability. A higher reliability could have been ensured if it was for example shared with people who are already living in collective housing as they would have a clearer idea on what it is like to live in one,and their experiences could have been fruitful to the thesis. One’s psychological health is known to be enhanced through the interaction that the people can have in their buildings shared premises. Choosing a location for the illustration of the house would have changed the buildings architectural form, gave different window placement, other entrances, amongst others. The methods chosen for this study was however reliable as they created a clear path for the authors to guide in illustrating the building so that a person could visualise the respondents answers instead of just reading them. / Introduktion (och syfte) – Vi som människor och ingenjörer behöver bygga på ett hållbart sätt för dagens familjer, med hänsyn till kommande generationer. En ny typ av kollektivhus behövs därför i Jönköping, som säkerställer att man bygger på ett socialt hållbart sätt. Syftet med denna studie är att hjälpa till att förstå vilka aspekter gemeneman föredrar i ett kollektivhus, och illustrera detta genom planskisser baserade på insamlade enkätsvar. Metod – För att erhålla relevant kunskap om social hållbarhet och kollektivt boende användes litteraturstudier. En kvantitativ undersökning användes för att studera respondenternas bostadssituation och deras relationer med sina grannar. Resultat – Respondenterna som hade ett intresse i social hållbarhet som ett koncept, och kollektivboende som ett sätt att leva, besvarade den webbaserade enkäten. Att kunna bo i ett tryggt område, med ett bra läge och ha goda relationer till ens grannar var de viktigaste aspekterna i ett hushåll. Ekonomiska och sociala faktorer räknades som de mest viktiga faktorerna som driver familjer att kunna tänka sig flytta in till ett kollektivhus. Cirka hälften av respondenterna hade inga relationer alls med sina grannar och hälsade bara när de stötte på varandra. Stor andel av respondenterna trodde att en starkare relation kunde skapas med grannarna om det fanns en yta i byggnaden där de kunde dela en hobby tillsammans. En illustration av ett flerfamiljskollektivhus presenteras, vilket grundas på resultat av enkätsvar, litteratur och analys av enskilda fall. Analys – Många respondenter prioriterade att bo nära skolan, arbetet eller centralt. Detta kan bero på att ens omgivning påverkar känslan av trygghet, och man får en starkare relation till de vars omgivning man delar. Det kan i sin tur, förlänga livslängden för ett hushåll och på så sätt skapa en stabil och säker miljö för de boende. Ingången på en byggnad är vanligtvis dess huvudentré, men på grund av respondenternas svar valde vi gatan runt byggnaden för att markera början på resan från den omgivande platsen och genom hela byggnaden. Diskussion – Den höga svarsfrekvensen i frågeformuläret berodde på respondenternas intresse för social hållbarhet eller kollektiva bostäder. Respondenterna tillhörde olika åldersgrupper, vilket garanterade en hög reliabilitet. En ännu högre reliabilitet kunde ha säkerställts om den till exempel delades med personer som redan bor i kollektivabostäder, eftersom de skulle ha en tydligare uppfattning om hur det är att leva i ett, ochderas erfarenheter kunde ha varit fruktbara för avhandlingen. Det är känt att ens psykologiska hälsan förbättras genom den interaktion som människorna kan ha i de gemensamma lokalerna i sina byggnader. Att välja en plats för illustrationen av huset skulle ha förändrat byggnadens arkitektoniska form, olika fönsterplaceringar, olika ingångar intill byggnaden, bland annat. Metoderna som valts för denna studie var dock tillförlitliga eftersom de skapade en tydlig väg för författarna att följa när de illustrerade byggnaden så att en person kunde visualisera respondenternas svar i stället för att bara läsa om dem.

There has been a continual emergence of shopping centres in the 21st century. In recent years the prevailing shopping centres have been designed as an indispensable part of city centres having all the urban elements and qualities of traditional streets in combination with convenience, commercial efficiency, and high functioning design. The evolving shopping malls are challenged to add diversity to the range of shopping facilities and add on to the new experience keeping up with the ever-changing trends in society. This study aims to investigate if shopping malls are over-managed consumer spaces embedded in privatisation and commercialisation, thus creating a hindrance for true public spaces to emerge, or do they have a possibility of becoming a real public realm with true public spaces. Two case studies of shopping centres provided valuable insights on how stakeholders pursued planned public spaces in shopping centres and how the public perceives them. The placemaking model, highlighting the fundamental rights in a public space by covering the tangible and intangible aspects, has been central to this research. The results indicate that the malls should integrate more into the cities. They should focus on incorporating adaptive flexibility with the diversity of usage inclusive of changing demographics and increased urbanisation, which means a greater need for public spaces for mingling and congregation. / Det har skett en ständig uppkomst av köpcentra under 2000-talet. Under de senaste åren har de rådande köpcentrumen utformats som en oumbärlig del av stadskärnan med alla urbana inslag och kvaliteter av traditionella gator i kombination med bekvämlighet, kommersiell effektivitet och hög fungerande design. De utvecklande köpcentrana utmanas att lägga till mångfald i utbudet av shoppingfaciliteter och lägga till den nya upplevelsen som följer de ständigt föränderliga trenderna i samhället. Denna studie syftar till att undersöka om köpcentra är överhanterade konsumentutrymmen inbäddade i privatisering och kommersialisering, och därmed skapa ett hinder för att verkliga offentliga utrymmen dyker upp eller har de en möjlighet att bli en riktig allmänhet med verkliga offentliga utrymmen. Två fallstudier av köpcentrum gav värdefull insikt om hur intressenter förföljde planerade allmänna utrymmen i köpcentra och hur allmänheten uppfattar dem. Platsframställningsmodellen, som belyser de grundläggande rättigheterna i ett offentligt rum genom att täcka de konkreta och immateriella aspekterna, har varit centralt i denna forskning. Resultaten indikerar att köpcentra bör integreras mer i städerna. De bör fokusera på att integrera anpassningsbar flexibilitet med mångfalden av användning inklusive förändrad demografi och ökad urbanisering, vilket innebär ett större behov av offentliga utrymmen för mingling och församling.

I takt med att hållbarhet blir allt viktigare i stadsplanering så blir småhusbebyggelse allt ovanligare i planeringen för nya bostäder i Stockholm. Trots det så visar undersökningar på boendepreferenser att de flesta föredrar att bo i småhus, vilket skapar en intressant klyfta som är värd att undersöka. Eftersom bostadsplaneringen i regel sker på kommunal nivå i Sverige är det viktigt att undersöka just kommunala uppfattningar om den nuvarande situationen. Detta examensarbete undersöker kommunala uppfattningar om småhus i planeringen av nya bostäder, både generellt och specifikt i relation till hållbarhet. Hållbarhet i bostäder definieras här genom en litteraturstudie, och består av fem aspekter: Bostadstäthet (1), Hållbara byggnader (2), Ekonomiskt överkomliga bostäder (3), Social sammanhållning (4), och Bostadskultur och preferenser (5). Genom en dokumentanalys och en enkät undersöks uppfattningar om småhus och hållbarhet i Stockholms kommuner.  Resultaten visar att bostadsplanerare i Stockholms kommuner överlag ser på småhus som en viktigt del av bostadsförsörjningen, men att det är svårt att planera för småhus. Svårigheter att hitta lämplig mark, behovet av att utnyttja marken effektivt för att nå bostadsmål och ekonomiska svårigheter begränsar planeringen för småhus. Småhus är vidare ofta mindre lämpade för kunna uppnå kommunala riktlinjer och mål. Många planerare ser också småhus som ett mindre hållbart alternativ, eftersom det ofta innebär lägre bostadstäthet vilket försvårar annan planering, det försvårar planeringen för kollektivtrafik, och eftersom det är ofta ett sämre val om kommunen vill säkerställa hållbara byggnader eller billiga bostäder. Slutligen så presenterar också examensarbetet ett par rekommendationer för att förbättra hållbarheten i planeringen för nya småhus. Ökad bostadstäthet för småhus, anpassningar i kollektivtrafiken och ändringar av upplåtelseformer för att passa in i kommunala bostadsbolag är viktiga förändringar för att säkerställa hållbarhet. Sammantaget så ger detta examensarbete nya insikter till ett ämne som har hittills har fått lite uppmärksamhet. / With a rapidly increasing awareness of the need for sustainability in urban planning, single-family housing (småhus) is holding a steadily decreasing share of new housing developments in Stockholm, Sweden. However, with residential housing preferences generally leaning towards single-family housing, it creates a notable gap that is worth investigating further. As housing planning is carried out on a municipal level in Sweden, investigating municipal perceptions is key to understanding the current situation. This thesis investigates perceptions of single-family housing both generally and specifically in relation to sustainability. Sustainability in housing has no universal definition, but housing sustainability is defined here through a literature review and consists here of five aspects: Housing density (1), Sustainable buildings (2), Affordability (3), Social cohesion (4), and Culture and preferences (5). Through document analysis and a survey, the perceptions of single-family housing and sustainability in the urban planning scene of Stockholm, Sweden is investigated.  The results show that housing planners in Stockholm generally perceive single-family housing as a necessary part of housing provisioning in large, and often that more single-family housing is desired, but that it is a troublesome housing form to plan for. Difficulties in finding appropriate land, the need for efficient housing to reach building quotas, and economic strains limit planners in this regard. Single-family housing is often a worse choice for municipalities in trying to align with their guidelines and goals. Most planners also view single-family housing as a less sustainable option, as it often means lower residential densities which complicates other planning, entails difficulties in ensuring public transportation usage and coverage, as well as single-family housing often being a suboptimal choice if municipalities want to ensure sustainable buildings or affordability. Finally, the thesis also provides a few key aspects that are crucial to showcase how sustainability in single-family housing can be improved. Finding a way to increase housing density while retaining the attractive attributes is key to making single-family housing more sustainable. Additionally, increases in transport efficiency and adaptation of public transportation, as well as changes to municipal public housing in relation to tenure forms are important to ensuring housing sustainability. Overall, this thesis provides important insights and findings to a topic that has received little attention as of yet.

Social hållbarhet innefattar värdegrunder som är viktiga att främja för att möta de sociala utmaningar som samhället står inför. Inom stadsplanering tar arbetet med sådana frågor ofta skepnad som visioner och mål, men vägen från dessa strategiska principer till detaljplan och slutlig projektering är inte lika tydlig. Offentliga platser har en betydande roll i stadsutvecklingsfrågor gällande social hållbarhet, då de utgör rum för möten mellan människor. Den fysiska miljön kan användas för att främja inkludering, trygghet, och andra sociala värden i staden. Det finns olika teorier och perspektiv på vad som gör en offentlig plats framgångsrik, och hur den fysiska utformningen kan skapa förutsättningar för att stärka sociala värden. Bland annat bör en offentlig plats vara mångfaldig och skapa rum för engagemang och aktivitet i syfte att främja delaktighet och gemenskap. Samtidigt bör det formas förutsättningar för välbefinnande och inkludering av alla människor. Det finns teorier om gestaltningsprinciper för hur en offentlig plats kan formas för att främja dessa värden. Man talar bland annat om att skapa aktiva bottenvåningar och erbjuda en variation av aktiviteter. Även utformning av formella och informella sittplatser, samt beaktande av orientering, placering, avstånd och dimensioner kan skapa förutsättningar för olika former av sociala möten. Denna studie genomförs på uppdrag av Värmdö Kommun i syfte att ta fram en handbok för hur offentliga platser kan utformas för att främja social hållbarhet. Förutom en litteraturstudie av relevanta teorier och forskning genomförs denna uppsats med hjälp av en fallstudie. Med fokus på Gustavsberg i Värmdö Kommun har tre olika offentliga platser studerats; Gustavsbergs centrum, Stadsparken, och Gustavsbergs hamn. En platsanalys av områdena har genomförts för att studera attribut i den fysiska utformningen som främjar sociala värden i enlighet med identifierade teorier och forskning. Även en stadsrumsanalys har genomförts i syfte att studera vilka förutsättningar som skapas av stadens struktur. Utformningen av Gustavsbergs centrum karaktäriseras av främjande faktorer för att skapa engagemang och mångfaldighet, som följd av den variation av funktioner som finns. Stadsparken och dess öppna grönyta främjar välbefinnande och den framtida utvecklingen, med större variation av aktiviteter, erbjuder kvalitéer som kan tilltala fler målgrupper och skapa delaktighet och inkludering. Gustavsbergs hamn karaktäriseras av områdets kulturhistoria som bruksort, och utformningen av området präglas av den lokala identiteten. Även välbefinnande främjas genom bland annat offentlig konst, promenadstråk och sittplatser. Åtgärder för att skapa social blandning förespråkas också, genom att en variation av aktiviteter och stadsrum utformas för att tilltala fler målgrupper. / Social sustainability embraces values that are important to foster to meet the social challenges that society faces. In urban planning, working with such issues often involves creating visions and goals. However, the steps from these strategic principles to detailed and final planning are often unclear. Public places play a significant role in urban development issues regarding social sustainability, as they provide space for meetings between people. The physical environment of public places can be used to promote inclusion, safety, and other social values in the city. There are different theories and perspectives on what makes a public place successful, and how physical design can create the conditions for strengthening social values. Among other things, a public place should be diverse and create space for involvement and activity to promote participation and community. At the same time, conditions should be formed for the well-being and inclusion of all people. There are theories of design principles for how a public place can be shaped to promote these values. Among other things, there is talk of creating active ground floors and offering a variety of activities. Formal and informal seating, as well as consideration of orientation, location, distance, and dimensions can also create conditions for various forms of social meetings. This study is carried out on behalf of Värmdö Municipality to produce a handbook for how public places can be designed to promote social sustainability. In addition to a literature study of relevant theories and research, this essay is conducted as a case study. With a focus on Gustavsberg in Värmdö Municipality, three different public places have been studied; the Centrum for Gustavsberg, the City Park, and the Port of Gustavsberg. A site analysis of the areas has been conducted to study attributes in the physical design that promote social values in accordance with identified theories and research. An urban space analysis was also carried out to study the conditions created by the city's structure. The design of the Centrum of Gustavsberg is characterized by promoting factors for creating commitment and diversity, because of the variety of functions that exist. The City Park and its open green space promotes well-being, but the future development with greater variety of activities offers qualities that can appeal to more target groups and create participation and inclusion. The Port of Gustavsberg is characterized by the cultural history as an industrial area, and the design of the area is characterized by the local identity. Well-being is also promoted with the use of public art, walking paths and seating. Measures to create social mixing are also advocated, by designing a variety of activities and urban spaces to appeal to more target groups.