The study was conducted by two students in architectural engineering at Jönköping University and includes 15 higher education credits. Collaboration was carried out with PE Teknik and Arkitektur. The purpose was to evaluate the environmental impact of different facade systems using the LCA methodology. Investigation is motivated by the need to address environmental issues in the construction industry, which accounts for 21% of Sweden's total greenhouse gas emissions. Qualitative case study was conducted, exploring architects' thought processes when choosing facade materials and how they integrate principles of sustainability into their work. Interviews with architects answered questions about the process and the integration of sustainability. Five external walls with different facade materials and attachments were compared. To answer the question of which facade material has the most climate impact during its product stage, a material study was conducted. The measurement value used in determining the climate impact was carbon dioxide equivalents. The choice of facade material was based on lifespan, recyclability, and content of hazardous substances. Architects may have different focus areas, but the choice of facade material is always based on aesthetic and technical considerations. Respondents also emphasized the importance of choosing locally produced materials if possible. The material study showed untreated spruce panels had the lowest climate impact, while aluminum composite panels had the highest. Fastening of wooden panels had the least climate impact, while the fastening of tiles had the most. In conclusion, respondents stressed environmental awareness is a significant transition and the results of the study indicate the industry is not fully ready for it yet. Investigation showed that architects are aware of the environmental crisis and integrate sustainability principles into their work through various perspectives depending on the project's focus area. / Denna studie utfördes av två byggingenjörsstudenter vid Jönköpings Tekniska Högskola och omfattar 15 högskolepoäng. Samarbete genomfördes med PE Teknik och Arkitektur. Syftet var att utvärdera miljöpåverkan av olika fasadsystem med hjälp av LCA-metodiken. Undersökningen motiveras av behovet att hantera miljöfrågor inom byggsektorn, som står för 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. En kvalitativ fallstudie har utförts avseende arkitekters tankegångar vid val av fasadmaterial har undersökts och även hur de integrerar hållbarhetsprinciperna i sitt arbete. Intervjuer med arkitekter svarade på frågan om processen och integreringen av hållbarhet. En jämförelse av en yttervägg med fem olika fasadmaterial och infästningar har genomförts. En materialstudie har utförts för att besvara frågan om vilket fasadmaterial som har mest klimatpåverkan under dess produktskede. Mätvärdet som användes vid avgörandet för klimatpåverkan var koldioxidekvivalenter. Valet av fasadmaterial grundades på dess livslängd, återvinningsbarhet och innehåll av farliga ämnen. I sammanhanget kan arkitekterna ha olika fokusområden, men valet av fasadmaterial grundar sig alltid i estetiska och tekniska ramar. Respondenterna betonade även vikten av att välja lokalt producerade material om möjligheten finns. Materialstudien visade att obehandlade granpaneler hade lägst klimatpåverkan, medan aluminiumkompositplåten hade högst klimatpåverkan. Träpanelens infästning hade minst klimatpåverkan, medan teglets hade mest.  Sammanfattningsvis menade respondenterna att miljömedvetenhet är en stor omställning och resultatet av studien visar på att branschen inte är redo för miljömedvetenhet.  Undersökningen visade att arkitekter är medvetna om miljökrisen och integrerar hållbarhetsprinciperna i sitt arbete genom olika synvinklar beroende på projektets fokusområde.

Gröna tak är en gynnsam lösning till urbaniseringens negativa effekter, som exempelvis minskad biologisk mångfald, sämre luft och problem med dagvattenhantering. Sedumtak, ängstak och biotoptak är några av de olika typer av gröna tak som finns. Sedumtaket har många fördelar och passar bra till Sveriges nordliga klimat. Syftet med denna studie är att studera hur bibliotekets sedumtak på Högskolan i Gävle har fungerat under en tidsperiod på 18 år, samt anledningen till valet av det gröna taket. Frågeställningarna ska besvaras med hjälp av en litteraturstudie kombinerat med intervjuer.  Litteraturstudien framhåller att det finns flertalet fördelar med gröna tak såsom god dagvattenhantering, ökning av fåglar och insekter, bättre luftkvalitet, minskad energianvändning i byggnader, minskar den urbana värmeöeffekten och att det är estetiskt tilltalande. Fördelarna blir mest märkbara i urbana miljöer med brist på grönytor och i sydligare klimat. Underhållsbehovet av gröna tak beror på flera faktorer. I Sverige är extensiva taksystem vanligast, vilket är den tunnaste tjockleken av gröna tak. Denna typ kräver minst underhåll och kostnader. Underhållet sker med gödsling, bevattning och ogräsrensning vid behov.  Det resultat som gick att komma fram till från intervjuerna var att bibliotekets gröna tak främst valdes på grund av att det var estetiskt tilltalande och passade bra in i omgivningen. En tävling anordnades av Akademiska Hus för att ta fram det bästa förslaget på det nya biblioteket där tre olika arkitektkontor deltog. Det vinnande förslaget blev biblioteket med det gröna taket ritat av Tirsén och Aili Arkitekter (idag Stark Arkitekter) som fångade intresset för många. Från att det gröna taket byggdes till idag, har knappt något underhåll behövts och det underhåll som har utförts har varit enligt planerna. I början, under takets garantitid, framkom det däremot att det slarvats med underhållet på grund av brist på kunskap. Förutom några mindre avvikelser i underhållet och att det gröna taket har krävt noggrannare projektering samt ett mer komplicerat grundarbete, har taket fungerat precis som planerat.  Den slutsats som går att dra utifrån arbetet är att ett grönt tak kan vara ett bra alternativ om rätt förutsättningar för taket finns. Fördelarna med ett grönt tak är många, däremot inte lika påtagliga i ett nordligare klimat eller i en icke urban miljö. Litteraturstudien visar att rätt typ av grönt tak kräver minimalt med underhåll. Intervjuerna bekräftar även att detta stämmer på bibliotekets gröna tak. Det gröna taket har fungerat enligt planerna utan några komplikationer och kommer att fortsätta göra, om taket sköts på liknande sätt som det har gjort från att det byggdes. / Green roofs are a favorable solution to the negative effects of urbanization, such as reduced biodiversity, poorer air and problems with stormwater management. Sedum roofs, meadow roofs and biotope roofs are some of the different types of green roofs available. The sedum roof has many benefits and is well suited to Sweden’s northern climate. The purpose of this study is to study how the library’s sedum roof at the University of Gävle has functioned over a period of 18 years, as well as the reason for choosing the green roof. The questions must be answered using a literature study combined with interviews. The literature study highlights that there are several benefits of green roofs such as good stormwater management, increase in birds and insects, better air quality, reduced energy use in buildings, reduced heat island effects and that it is aesthetically pleasing. The benefits are most noticeable in urban environments with a lack of green spaces and in more southerly climates. The maintenance requirement of green roofs depends on several factors. In Sweden, extensive roof systems are most common, which is the thinnest thickness of green roofs. This type requires the least maintenance and costs. Maintenance takes place with fertilization, irrigation and weeding if necessary. The result that can be drawn from the interviews is that the green roof of the library was mainly chosen because it was aesthetically pleasing and fitted in well with the surroundings. A competition was organized by Akademiska Hus with the reason to produce the best proposal for the new library, which three different architectural offices participated in. The winning proposal was the library with the green roof designed by Tirsén and Aili Arkitekter (today Stark Arkitekter) which caught the interest of many. From the construction of the green roof to today, hardly any maintenance has been required and the maintenance that has been required has been according to the plan. In the beginning, during the roof's warranty period, it emerged that maintenance was neglected due to a lack of knowledge. Apart from some minor deviations in maintenance and the fact that the green roof has required more careful planning and more complicated foundation work, the roof has worked exactly as planned. The conclusion that can be drawn from the work is that a green roof can be a good alternative if the conditions are right. A green roof's benefits are many, but not as obvious in a more northern climate or in a non-urban environment. The literature study shows that the right type of green roof requires minimal maintenance and the interviews also confirm that this is true according to the green roof of the library. The green roof has performed as planned without any complications and will continue to do so if the roof is maintained in a similar manner as it has been since it was built.

Det finns flera motiv till varför fastighetsutvecklare väljer att riva befintliga byggnader i storstäder. Marktillgången i storstäder som Stockholm är begränsad och fastighetsutvecklare vill kunna erbjuda en modern standard som uppfyller de ökade krav och förväntningar hyresgäster ställer. Fastighetsägare kan därför vilja riva sina äldre fastigheter för att kunna projektera nya mer anpassade byggnader. Samtidigt står byggsektorn för en stor del av allt avfall och alla utsläpp i Sverige. Om det går att minska byggsektorns totala genererade avfall genom att återbruka den redan byggda miljön kan stora mängder utsläpp undvikas. Det finns dock lite dokumenterad kunskap om återbruk vid fastighetsutveckling där fokus är återbruk av fastighetens befintlig(a) byggnad(er), med syfte att ta tillvara och återanvända så mycket som möjligt av det "på plats redan befintliga". Syftet med studien är att bidra till den samlade kunskapen om återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader. Med fokus på byggnadstekniska samt arkitektoniska och kulturhistoriska aspekter är målet att undersöka vilka utmaningar som finns med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning vid fastighetsutveckling av kommersiella byggnader från 1900-talet i Stockholms innerstad, samt diskutera hur utmaningar kan hanteras. För att uppnå examensarbetets mål har litteraturstudier kombinerats med intervjuer. En inledande litteraturstudie genomfördes som berörde rivning och återbruk på en övergripande nivå. Den inledande litteraturstudien låg som grund för intervjustudien. Intervjuer genomfördes med 11 respondenter från olika yrkesroller. Respondenterna bestod av fyra konstruktörer, en fastighetsutvecklare, en bebyggelseantikvarie, två hållbarhets konsulter, en VVS-konsult och två arkitekter där en jobbade som handläggande arkitekt och en arbetade som tillgänglighetskonsult. Utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning som frekvent uppkom under intervjuerna analyserades och kategoriserades in i olika områden. Dessa områden var Energi och miljö, Installationer, Konstruktion, Låga våningshöjder, Fönster och ljusinsläpp, Attraktivitet och flexibilitet samt Kulturhistoriska värden. När utmaningar var kategoriserade i tidigare nämnda områden genomfördes en fördjupad litteraturstudie anpassad efter utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ tillrivning inom dessa områden. Baserat på genomförda intervjuer och studerad litteratur ansågs tre områden vara särskilt utmanande, Låga våningshöjder, Installationer samt Kulturhistoriska värden. Låga våningshöjder var utmanande eftersom det styrs av den befintliga stommen som kan vara svår att justera. Nya lagkrav och människors välmående är viktigt att tänka på där låg våningshöjd motsäger de båda faktorerna. Installationer var utmanande eftersom dagens krav på luftflöde är högre jämfört med förr. Schakt och kanaler behöver expanderas för att anpassas till dagens luftflöden vilket är svårt att få plats med i befintliga byggnader. Installationer har en tydlig koppling till låga våningshöjder eftersom expandering av kanalers dimensioner kräver mer yta mellan bjälklag och innertak. Dagens luftflöden kan dock uppnås genom att byta befintliga system eller utöka antalet fläktrum vilket kan minska påverkan på våningshöjderna. Kulturhistoriska värden utmanade återbruk av byggnader eftersom värden sitter i detaljer som fönster, värme- och ventilationssystem vilket alla är komponenter som kan behöva bytas ut när man ska återbruka en befintlig byggnad. Bevarande av kulturhistoriska värden kan vara svårt att kombinera med ändringar som förbättrar energiprestanda. Bevarande av kulturhistoriska värden hanteras bäst genom att samarbeta med antikvarier tidigt i processen och genomföra varsamma ändringar. Från intervjuer och litteratur framkom att utmaningar inom de resterande områdena var enklare att hantera. Utmaningar inom Energi och miljö var att hantera material och hög energianvändning. Utmaningar inom konstruktion gällde utökade laster vid påbyggnation, vilket kunde hanteras med förstärkning som innebar en stor ekonomisk kostnad. Fönster och ljusinsläpp utmanade återbruk av befintliga byggnader om fönster inte var tillräckligt isolerade eller så små att det blev dåligt ljusinsläpp. Det kunde hanteras genom fönsterbyten eller öppning av fasad, vilket blir kostsamt. Attraktivitet och flexibilitet var utmanande eftersom det finns höga förväntningar från hyresgäster och höga ambitioner hos fastighetsägare för byggnader centralt i storstäder. Fastigheter är anpassade efter specifika behov och därför svåra att förändra efter nya behov genom ombyggnation. Förväntningar kan hanteras genom att fler personer blir informerade om återbruk och att det blir något attraktivt med att nyttja återbrukade byggnader i stället för nyproducerade. Vid nyproduktion av fastigheter kan det vara viktigt att anpassa byggnaderna för att öka möjligheterna till framtida återbruk, till exempel genom för att skapa större flexibilitet i byggnaderna. En samlad slutsats från examensarbetet är att utmaningar med återbruk av befintliga byggnader som alternativ till rivning utifrån arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska aspekter i flera fall är inbördes relaterade. Samspelet är viktigt att beakta för att hantering av en åtgärd inte ska riskera att generera konsekvenser i form av nya utmaningar. Examensarbetet föreslår därför att frågan om återbruk som alternativ till rivning måste adresseras med avseende på hur utmaningar utifrån olika aspekter samspelar och därmed bäst kan hanteras. De arkitektoniska, kulturhistoriska och byggnadstekniska utmaningar som är svårast att hantera är de som starkt motiverar rivning, baseras på byggnadens delar som är fundamentala, är kopplade mellan varandra, motsäger varandra och utmanar varandra. / There are several reasons why property developers choose to demolish existing buildings in large cities. Land availability in large cities such as Stockholm is limited thus property developers want to be able to offer a modern standard that meets the increased requirements and expectations of tenants. Property owners may therefore want to demolish their older properties in order to be able to design new, more adapted buildings. At the same time, the construction sector accounts for a large part of all waste and all emissions in Sweden. If it is possible to reduce the construction sector's total generated waste by reusing the already built environment, large amounts of emissions can be avoided. However, there is little documented knowledge about reuse in property development where the focus is on reuse of the property's existing building(s), with the aim of utilizing and reusing as much as possible of the "already existing on site". The purpose of the study is to contribute to the overall knowledge about the reuse of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings. With a focus on construction as well as architectural and cultural-historical aspects, the goal is to investigate what challenges exist with the renewal of existing buildings as an alternative to demolition in property development of commercial buildings from the 20th century in Stockholm's inner city and discuss how challenges can be managed. To achieve the goals of the study, literature studies have been combined with interviews. An initial literature study was conducted about demolition and renewal at an overall level. The initial literature study was the basis for the interview study. Interviews were conducted with 11 respondents from different professional roles. The respondents consisted of four constructors, a property developer, a building antiquarian, two sustainability consultants, a plumbing consultant and two architects, one of whom worked as an administrative architect, and one worked as an accessibility consultant. Challenges with the reuse of existing buildings as alternatives to demolition that frequently arose during the interviews were analyzed and categorized into different areas. These areas were Energy and Environment, Installations, Construction, Low floor heights, Windows and light entry, Attractiveness and flexibility as well as Cultural-historical values. When challenges were categorized in the previously mentioned areas, an in-depth literature study was carried out adapted to challenges with the reuse of existing buildings as an alternative demolition in these areas. Based on conducted interviews and studied literature, three areas were particularly challenging, Low floor heights, Installations and Cultural-historical values. Low floor heights were challenging as it is controlled by the existing frame which can be difficult to adjust. New legal requirements and people's well-being are important to keep in mind where low floor height contradicts both factors. Installations were challenging because today's requirements for air flow are higher than before. Shafts and ducts need to be expanded to adapt to today's air flows, which is difficult to fit in existing buildings. Installations have a clear connection to low floor heights because expansion of duct dimensions requires more space between floors and ceilings. Today's demands of air flows can, however, be achieved by replacing existing systems or increasing the number of ventilation rooms, which can reduce the impact on floor heights. Cultural-historical values ​​challenged the recycling of buildings because the values ​​can be found in details such as windows, heating and ventilation systems, all of which are components that may need to be replaced when reusing an existing building. Preservation of cultural-historical values ​​can be difficult to combine with changes that improve energy performance. Preservation of cultural-historical values ​​is best handled by collaborating with antiquarians early in the process and implementing careful changes. Interviews and literature showed that challenges in the remaining areas were easier to handle. Challenges in Energy and environment were handling materials and high energy use. Challenges in construction concerned increased loads, which could be handled with reinforcement, which entailed a large financial cost. Windows and daylight challenged the reuse of existing buildings if windows were not insulated enough or so small that there was poor light entry. It could be handled by replacing windows or opening the facade, which becomes costly. Attractiveness and flexibility were challenging because there are high expectations from tenants and high ambitions among property owners for buildings in central cities. Properties are adapted to specific needs and therefore difficult to change according to new needs through redevelopment. Expectations can be managed by more people being informed about recycling and that it becomes somewhat attractive to use recycled buildings instead of newly produced ones. In the case of new construction of properties, it may be important to adapt the buildings for reuse, for example by creating greater flexibility in the buildings. An overall conclusion from the study is that challenges with reuse of existing buildings as an alternative to demolition based on architectural, cultural-historical and constructional aspects are in several cases correlated. The interaction is important to consider so that the handling of a challenge does not risk generating consequences in the form of new challenges. The thesis therefore suggests that the issue of recycling as an alternative to demolition must be addressed regarding how challenges based on different aspects interact and thus can best be handled. The architectural, cultural-historical and construction challenges that are most difficult to deal with are those that strongly motivate demolition, based on the parts of the building that are fundamental, are connected to each other, contradict each other and challenge each other.

In the modern consumer economy, experience is playing an increasingly important role. We are looking to buy a special but authentic experience, in particular when it comes to food consumption. These developments have led to a resurface and reinvention of the traditional covered market hall. New versions of the conventional concept have been created, and these covered food halls put emphasis on creating an attractive public realm for the visitor. However, the different versions of the covered food halls have different public realms with varied effects on the sense of place and conviviality for the visitor. The aim of this research is to find out what the drivers of the public realm of the modern covered food hall are, and to analyze how these influence, and can possibly improve the sense of place and conviviality. Three case studies of new covered food halls in Rotterdam provided valuable insights. From the theories it became apparent that there are four drivers of the public realm when it comes to the creation of a sense of place and conviviality: economical, social, cultural and political. The case studies showed the same result, however it has come to show that the tangible public realm is first and foremost the result of the intangible organization behind the covered food halls, relating to the political driver of the public realm. The structure and the aim of the organization determine the other 3 drivers, resulting in the physical structure of the public realm, and the activities that take place in the space. Within the physical realm, elements such as personalization, flexibility and transparency have shown to be crucial to create a sense of place and conviviality. The organization behind the hall also influences the activities that take place inside and around the hall. In order to possibly improve the public realm of the covered food hall, it is therefore important to start with finding a fitting organization for the aims and goals the covered food halls has as part of the public realm.

Utvecklingen med automatiserade funktioner i fordon går framåt och i framtiden är det möjligt att bilen är helt självkörande. Stockholm växer och även trafiken vilket medför utmaningar att lösa som exempelvis att öka framkomligheten, tillgänglighet och hållbarhet. Därför har Stockholms stad tagit fram mål för tydliggöra vad det framtida gaturummen ska uppfylla. Syftet med denna rapport var att sammanställa information om hur autonoma fordon kan påverka gatuutformningen samt jämföra resultatet med målen om gatuplanering i Stockholms stad. Resultatet visade att autonoma fordon kan möjliggöra en ökad delningsekonomi inom transportsystemet där allt färre människor äger ett eget fordon. I stället kan fordonen ingå i nya mobilitetslösningar. Detta kan medföra en förbättrad markanvändning och nya möjligheter till hur vi använder gaturummen. Exempelvis nämns gaturummet kunna stängas av för trafik efter rusningstid och ge plats för andra aktiviteter. Resultatet visade även att fordonenen har behov för mer integrerad teknik i gaturummen samt krav på högre läsbarhet av linjemarkeringar och vägmärken. En slutsats som kunde dras var att många utav Stockholms stads mål kan uppnås, exempelvis miljömål, mindre trängsel och högre trafiksäkerhet. Av resultatet framgår det att de två viktigaste faktorerna är den politiska och tekniska utveckling kring autonoma fordon. / The development with automated functions in vehicles is moving forward and in the future it is possible that cars is completely self-driving. Stockholm is growing and also the traffic, which poses challenges to solve, such as increasing accessibility, availability and sustainability. Therefore, the City of Stockholm has developed goals for clarifying what the future street areas should fulfill. The purpose of this report was to compile information on how autonomous vehicles can influence street design and compare the results with the goals of street planning in the City of Stockholm. The result showed that autonomous vehicles can enable an increased sharing economy within the transport system, which means that fewer people own their own vehicle. Instead, the vehicles can be included in new mobility solutions. This can lead to improved land use and new opportunities for how we use the street space. For example, the street room is mentioned as being able to be switched off for traffic after rush hour and providing space for other activities. The results also showed that the vehicles need more integrated technology in the street space and requirements for higher readability of line markings and road signs. One conclusion was that many of Stockholm's goals can be achieved, such as environmental goals, less congestion and higher road safety. The result shows that the two most important factors are the political and technical development of autonomous vehicles.

En stor problematik för att kunna bygga fungerande bostäder och kontor i Stockholms Stad idag är bullers påverkan från stora trafikplatser i staden. För att bostäder och kontor som staden har behov av ska kunna uppnå de krav Boverkets byggregler ställer för buller idag, behöver ytor vid bullerutsatta platser redan vid planeringsskedet för fastigheter i innerstaden beaktas. Ett hinder för att minska bostads och kontorsbristen i Stockholm är de bullerkrav som Boverkets byggregler ställer på ytorna i innerstaden, i samband med trafikökningen som medför en ökad buller. För att kunna lösa problemet från de utmaningar som finns för bostadsbristen i Stockholm kan hotell byggas på ytor i staden som är belägen nära trafik. En önskad effekt av att bygga hotell i sådana ställen är att kunna skärma av överflödig ljud in mot bostadsområden då Boverket inte ställer krav för bullers påverkan för hotell på fasad, även om rekommendationer finns för att uppnå en bra akustisk komfort inomhus. Att hotell byggs på fastigheter nära trafikområden i Stockholms tätort kommer också gynna den sociala utvecklingen i staden då man öppnar möjligheter för flera olika folkgrupper att mötas och träffas i en och samma punkt. Stockholm är idag en stad som utvecklas inom turismen och allt fler besökare kommer till staden vilket ställer stora utmaningar för hotellverksamheten och den utbud Stockholm har för turisterna att kunna bo på. Att nyttja ytor i innerstaden och tätorten i Stockholm som utsätts för buller som tex. fastigheter nära trafikplatser är en förutsättning för hotellbyggnation, då akustisk komfort för tillfälligt boende inte är ett krav från den svenska förvaltningsmyndigheten för boende dvs. Boverket. Detta examensarbete redovisar en studie på gestaltning av ett hotell som ska projekteras på en ljudutsatt plats i Stockholms Stad. Den valda fastigheten är belägen på Årstafältet som ligger söder om Stockholm och utsätts idag för höga bullernivåer pga. Huddingevägen som är en högtrafikerad bilväg. Problematiken med platsen för att kunna bygga bostäder, skolor eller kontor är att den valda fastigheten utsätts för hög buller som inte klarar Boverkets krav för bullernivåer på fasad. Då Boverket inte har ljudkrav på fasad för hotell, skapar detta en möjlighet att kunna bygga ett hotell på Årstafältet. / One major problem today in Stockholm City is to be able to build functional housing and offices becuase of the impact from the noise large interchanges distribute in the City. In order to build housing and offices it is important to achieve the requirements that Boverkets Byggregler, which is the Swedish rules for constructions. The county in Stockholm has to plan and observe the noise exposed properties in the inner City. One obstacle to build more housing and offices which the city needs, is the rules and demands on the areas but also the growth of the traffic in Stockholm city. This problem results for increased noiselevels which also affects the acoustic comfort for housig and offices. To be able to solve the problem for the challenges that is caused by the lack of housing in Stockholm, hotels can be built on these areas that are located close to traffic in the city. In order to solve this problem a hotel that screen the exessive noise towards residental areas can be a solution, because Boverket does not require any guidelines and regulations for noise on hotel constructions. The fact that hotels can be built on properties that is close to the traffic can benefit the social development of the city. A hotel can open opportunities for different people and groups to meet in the same point which can be used to increase the city´s social development. The tourism in Stockholm City is developing a lot today and more visitors visits the city day by day. The increase of visitors creates challenges for the range of hotels in the city. Utilizing areas in the inner city of Stockholm and urban areas that are exposed to noise from traffic is an advantage to build a hotel since Boverket does not require any benchmarks for noise. To make use of these kinds of properties, can also increase the range of hotels for the visitors in the city. This project will present a hotel that is located in Årstafältet in the southern part of Stockholm City. Årstafältet is a place that is exposed to high noise because of the highway on Huddingevägen that passes through the place. The problem with the location is the traffic noise which has a negative effect on housing constructions in the area. The noise problem in the area gives the chosen property good conditions for building a hotel and allows the residents close to the hotel property, to be less affected by the noise level coming from the traffic jam.

Detta är ett examensarbete gjort inom byggnadsingenjörsutbildningen, inriktning arkitektur, vid Kungliga Tekniska Högskolan. Att ha ett alternativt boende, en sommarstuga, ett fritidshus har varit en del av den svenska kulturen under lång tid. Från att bara ha varit ett privilegium för de rikaste blev fritidshus ett mer utbrett fenomen under 1900-talet. Syftet med detta examensarbete är att planera ett fritidshusområde och gestalta typhus utifrån dagens behov och förutsättningar. Tidigare litteratur och statistik har studerats, en egen utförd enkätundersökning samt intervjuer har utförts vilket legat till grund för examensarbetet. Resultatet presenteras i ett idékoncept där ett naturskönt område i Södermanland planeras att bebyggas med ett fritidshusområde. Stor vikt läggs vid att skapa ett boende som ska vara långsiktigt hållbart. Platsen och boendet ska erbjuda återhämtning och rekreation i närhet till naturen. / To have a second home, a country house, a summer cottage has been a part of Swedish culture for a long period of time. This report examines the phenomenon of leisure, cottages and cottage areas in a historical pretext. From being a benefit for those who are most well-off financially it became more and more common among ordinary people during the time of the twentieth century. How relevant the division between first and second homes are today, the different rules when it comes to construction, insulation and availability is discussed. The needs of our time are investigated and results in a draft for development of a property. A place close to Stockholm is selected. The ground is used as a basis for further development to a leisure area. Roads, joint facilities and houses are being planned close to a lake in the region Södermanland. The focus lies primarily on creating an area with buildings of durability and sustainability. The territory and the living areas are meant to offer recovery and recreation close to nature.

Shared spaces have proven to be the most sustainable solution in the midst of growing demand to implement sustainable lifestyles and at present, co-living is the most trending housing option. In these coliving spaces, the common shared spaces are very important among which kitchen is the most critical one as most of the tasks are carried out there. The main objective of this study is to find if a relationship exists between task lighting, illuminance and multiple users in shared residential kitchens. Limited research in this area has been the primary motivation for this study. Furthermore, during the course of the study, the importance of flexibility in the task lighting for shared residential kitchens was investigated.   Realizing the objectives, the study aims at answering the following main investigation questions: Is task lighting in a shared kitchen designed with the number of users in mind and does it consider the different ways in which they perform different tasks at the same time? Should the lighting design standards be reconsidered for shared residential kitchens? Would flexibility in the lighting devices be beneficial for shared kitchens ? The main investigation questions are answered with the help of the following sub-investigation questions which mainly highlights the relation between the multiple users, illuminance and task performances. Do multiple users affect the various performances carried out in a shared kitchen? Are there any shadows cast by the multiple users in a shared kitchen? Do they affect the illuminance levels in the task areas and thereby affect the visual and task performances?   Case studies of two different shared residential kitchens were carried out. The methodology of the case study involved two stages, complete site analysis and an experiment. The experimental set up is adapted from McGuiness, Boyce and Harker‘s investigation study “The effects of illuminance on task performance in domestic kitchens” and was modified to suit this  study. The experiment was conducted in two different scenarios. Quantitative and qualitative analysis was carried out during the study. The end results of the experiment proved that there is a strong influence of multiple users on the task performances without having any major impacts on the lighting conditions. This indicated that new lighting standards have to be framed for shared residential kitchens in the aspects of ergonomics and flexibility. The importance of flexibility in shared spaces and in shared residential kitchens was realised was considered just beneficial in terms of mood, comfortability and practicality.

More than 50 % of EU’s yearly energy demand is spent on heating and cooling systems with which most of its source is generated from non-renewable fossil fuel [1]. Furthermore, half of the EU buildings are heated with a non-efficient boiler of about 60% or less efficiency [1]. The report released by EU from 1990 to 2007 revealed that fuel combustion and fugitive emission contribute to about 79.3% of total greenhouse gas emissions in CO2 equivalents [1]. The EU-EBPD long-term renovation strategy is to improve the energy performance of all residential and non-residential buildings in its member countries through supporting the renovation of the existing buildings into highly energy efficient and decarbonised buildings [2]. Despite all these EU policies and efforts to replace these non-efficient heating systems, the main challenge is price comparison of different solutions and their efficiency in retrofitting of the heating old systems together with the lack of information about the functioning of those old systems [1]. Thus, the development of an easy to install heating system in retrofitting with low exergy heat supply is a significant contribution to a sustainable solution in minimizing energy resources depletion and environmental emission. Furthermore, efficient system control of these easy to install heating systems, hybrids combinations solution for retrofitting building could be a sustainable solution for the preservation of the existing building. The main objective of this work was to design an easy to install hybrid low-temperature floor heating system in retrofitting buildings and compare its results on energy performance, thermal comfort and indoor air quality with other conventional heating mainly used in the Mediterranean climate. This study was performed in two existing radiators heated buildings located in Sant Cugat del vallès in Catalonia, Spain.The results showed that the hybrid low-temperature heating system has the highest energy performance and energy saving of 48 % and 52% compared to that of existing radiator heating and all air heating, respectively. However, hybrid low-temperature floor heating showed a slow heating response, and consequently, it showed lower operative temperature compared to others even though it was within the recommended standards limits. The hybrid low-temperature heating system with demand-controlled ventilation also showed a better indoor air quality, while as existing radiator with its natural ventilation showed the worst indoor air quality. All three compared heating systems showed a better coefficient of performance with low-temperature heat supply and were able to operate with low-temperature heat supply. / Mer än 50% av EU:s årliga energibehov spenderas på värme- och kylsystem där de flesta av deras källor genereras från icke-förnybart fossilt bränsle [1]. Dessutom värms hälften av EU:s byggnader upp med en ineffektiv panna med cirka 60% eller mindre effektivitet [1]. EU:s rapport från 1990 till 2007 avslöjade att bränsleförbränning och flyktiga utsläpp bidrar till cirka 79% av de totala utsläppen av växthusgaser i koldioxidekvivalenter [1]. EU:s och EBPD:s långsiktiga renoveringsstrategi är att förbättra energiprestanda för alla bostäder och andra byggnader i dess medlemsländer genom att stödja renovering av befintliga byggnader till mycket energieffektiva byggnader [2].Trots alla dessa EU-policyer och ansträngningar för att ersätta dessa ineffektiva värmesystem, är den största utmaningen prisjämförelse av olika lösningar och deras effektivitet i renovering av de gamla värmesystemen tillsammans med bristen på information om hur de gamla systemen fungerar [1]. Därför är utvecklingen av ett installationsenkelt värmesystem med låg värmeförsörjning av exergi ett viktigt bidrag till en hållbar lösning för att minimera energiresurser och miljöutsläpp. Dessutom kan effektiv systemkontroll av dessa värmesystem med olika kombinationslösningar för renovering av byggnaden vara en hållbar lösning för att bevara den befintliga byggnaden.Huvudsyftet med detta arbete var att utforma ett lågtemperaturgolvvärmesystem att använda vid renovering av byggnader och jämföra dess resultat på energiprestanda, termisk komfort och inomhusluftkvalitet med annan konventionell uppvärmning som huvudsakligen används i medelhavsklimat. Denna studie utfördes i två befintliga radiatoruppvärmda byggnadet i Sant Cugat del vallès i Katalonien, Spanien. Resultaten visade att hybridsystemet med låg temperatur har den högsta energiprestandan och energibesparingen på 48% och 52% för den befintliga radiatorvärme respektive luftvärme. Emellertid visade lågtemperaturgolvvärme ett långsamt uppvärmningssvar, och följaktligen visade det lägre driftstemperatur jämfört med de andra systemen trots att det låg inom de rekommenderade standardgränserna. Lågtemperaturvärmesystem med efterfrågningsstyrd ventilation visade också en bättre inomhusluftkvalitet, medan befintliga radiatorer med sin naturliga ventilation visade den sämsta inomhusluftkvaliteten. Alla tre jämförda värmesystemen visade bättre prestanda med lågtemperaturvärmeförsörjning och kunde fungera med lågtemperaturvärmeförsörjning.

Examensarbetet omfattade utvärdering av vanligt förekommande ytterväggars prestation med avseende på följande delaspekter: akustik, fukt, brand, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, samordning, utförande och byggteknik, estetik samt konstruktion och bärförmåga. Varav målet var att evaluera vilka ytterväggar bland de vanligaste inom svensk byggindustri som presterar bäst inom respektive delaspekt och överlag med alla delaspekter inräknade i en helhetsbedömning. De vanligast förekommande ytterväggarna etablerades genom informationssökning och leverantörskontakt för att säkerställa att rapporten berör konstruktioner som är aktuella idag. När dessa identifierades ritades de i sektion i revit för att tillåta enkel jämförelse för konsulter och entreprenörer vid tillfälle för bedömning. Ytterväggarnas prestation etablerades genom litteraturstudie samt intervjuer med erfarna konsulter och entreprenörer som är yrkesverksamma inom respektive delaspekt. Därefter utvärderades resultatet från litteraturstudien samt intervjuerna: baserat på pålitlighet och bedömd prestation korreleras varje vägg inom varje delaspekt till en poäng från 1-10. Poängen användes sedan för att etablera vilka väggar som presterar bäst inom varje delaspekt och slutligen vilken vägg som presterar bäst med avseende på samtliga delaspekter sammanlagt, där högst poäng motsvarar bäst prestation. Resultatet visade att olika väggtyper med olika ingående material och dimensioner presterar olika med avseende på samtliga delaspekter. Det framkom också att genom en helhetsbedömning där varje delaspekt är inräknad presterar och rangordnas väggarna enligt följande: