Tidigare forskning har attribuerat fragmenteringen i byggbranschen till effektivitets- och produktivitetsproblem inom byggandet. Den vertikala fragmenteringen avser skedesuppdelningen av den totala byggprocessen; medan den horisontella fragmenteringen avser mångfalden och ansvarsuppdelningen av aktörer i respektive byggskede. BIM (Building Information Modeling) har utifrån olika integrationsaspekter lyfts fram som medel för att överbrygga fragmenteringsproblematiken. Det är i projekteringen, bland arkitekter och andra tekniska konsulter som BIM används som mest i Sverige. Men hur betraktar, förstår och uppfattar användarna i sina roller BIM som integrator av skeden (vertikalled) och aktörer (horisontalled) i en fragmenterad byggbransch? Målet med examensarbetet är att med utgångspunkt från vad litteratur om fragmentering, integration och BIM föreslagit, analysera hur BIM utifrån arkitekters upplevelser och föreställningar kan möta problem grundade i en fragmenterad byggbransch. Mot bakgrund av resultaten diskuteras även vilken betydelse som användningen av BIM som integrator skulle kunna ha, eller få, för arkitektens roll och dess möjliga förändring. Arbetet har en kvalitativ ansats. Inledningsvis genomfördes litteraturstudier med fokus på hur tidigare forskning adresserat byggbranschens fragmentering och BIM som möjlig integrator. Därefter genomfördes en intervjustudie med åtta svenska arkitekter med erfarenhet av att använda BIM i sitt arbete. Under intervjuerna fördes samtal kring hur och i vilken utsträckning som arkitekterna använde sig av BIM och hur de upplevde att BIM påverkat samarbetssituationer mellan dem och andra projektörer, byggentreprenörer och beställare, ur horisontella och vertikala perspektiv. Den så kallade BIM-trappan användes som diskussionshjälpmedel vid genomförandet för att fördjupa samtalen. Resultaten visar att de medverkande arkitekterna upplever att BIM-användningen leder till ökad kommunikation och förståelse, en gemensam orienteringspunkt, överblick, konflikthantering och kontakt med olika aktörer inom byggandet. I litteraturen samlades möjligheter (appliceringsområden) med BIM som integrator, vilka återfanns bland de samlade intervjusvaren. Genom litteraturstudierna identifierades nio fragmenteringsproblem och deras horisontella och vertikala uttrycksformer. Tolkningar av respondenternas beskrivna upplevelser visar att BIM användes och upplevdes bemöta problemet konflikter och klanderkultur i båda fragmenteringsleden: horisontellt genom att delande, utbytande och visuell presentation av information upplevs bidra till en attitydförändring gentemot arkitekter, och vertikalt genom att kollisionskontroll av byggnadskomponenter medfört givande diskussioner med alla projektinvolverade och minskade fel i produktionsskedet. För de övriga åtta problemen förefaller BIM bemöta fragmenteringsproblematiken i horisontalled i större utsträckning än i vertikalled. Resultaten föreslår att en orsak kan vara att arkitekterna inte upplever några tydliga incitament till att använda BIM som integrator i vertikalled, då de inom ramen för sin yrkesroll inte har samma kunskapsutbyte med aktörer i produktionen som de har med aktörer i projekteringen. Ur ett arkitektperspektiv verkar BIM som integrator alltså stötta rollen inom ramen för de förväntningar som finns på rollen idag. Respondenterna tror att BIM kommer att vara en del i utvecklingen av rollen och att BIM-utvecklingen förmodligen kommer att öka i framtiden. Hur rollen kommer att fortsätta utvecklas eller stöttas av BIM i framtiden är dock inget som kan besvaras genom det här examensarbetet. Som förslag på vidare studier kan BIM-användningens betydelse för förändring av arkitektrollen ur ett rollteoretiskt perspektiv undersökas, samt hur andra aktörer i olika skeden av byggprocessen uppfattar BIM som integrator. Kanske kan BIM-användningen även förknippas med förändring av andra yrkesroller? Även en undersökning med arkitekter från länder med annan rollkontext än den svenska hade varit av intresse att undersöka. / Previous research has attributed fragmentation in the construction industry to efficiency and productivity problems in construction. The vertical fragmentation refers to the division of stages within the entire construction process, while the horizontal fragmentation refers to the diversity and division of responsibilities of actors in each construction phase. Based on various integration aspects, BIM (Building Information Modeling) has been presented as a means of bridging the fragmentation problem. It is in the design phase, among architects and other technical consultants, that BIM is used most in Sweden. But how do users in their roles view, understand and perceive BIM as an integrator of phases (vertically) and actors (horizontally) in a fragmented construction industry? The aim of the thesis is to, based on what literature on fragmentation, integration and BIM has presented, analyse how BIM can meet problems grounded in a fragmented construction industry according to architects’ experiences and ideas. In light of the results, the thesis discusses what significance the use of BIM as an integrator could have for the architect's role and its eventual change. The study has a qualitative approach. Initially, literature studies were conducted with a focus on how previous research has addressed the fragmentation of the construction industry and BIM as a possible integrator. Subsequently, an interview study was conducted with eight Swedish architects with experience of using BIM in their work. During the interviews, conversations were held about how and to what extent the architects used BIM, and how they felt that BIM affected collaborative situations between them and other designers, contractors, and clients, from a horizontal and vertical perspective. The so-called BIM-staircase was used as an aid for discussion, to deepen the conversations. The results show that the participating architects feel that the use of BIM leads to increased communication and understanding, a common orientation point, overview, conflict management and contact with various actors in the construction industry. Opportunities (application areas) with BIM as integrator were gathered from the literature, which were found among the collected interview results. The literature studies identified nine fragmentation problems and their horizontal and vertical forms of expression. Interpretations of the respondents' described experiences show that BIM was used and experienced to address the problem of conflict and blame culture in both fragmentation stages: horizontally, the participants experienced sharing, exchange and visual presentation of information which contributed to a change of attitude towards architects, and vertically they experienced that collision control of building components led to fruitful discussions with all project-involved with reduced errors in the production phase as consequence. For the other eight problems, BIM seems to address the fragmentation problems horizontally to a greater extent than vertically. The results suggest that one reason may be that the architects do not experience any clear incentives to use BIM as an integrator vertically, as within the framework of their professional role they do not have the same exchange of knowledge with actors in production as they have with actors in design. From an architect's perspective, BIM as an integrator thus seems to support the role within the framework of the expectations that exist for the role today. The respondents believe that BIM will be part of the development of the role and that BIM development will probably increase in the future. How the role will continue to be developed or supported by BIM in the future, however, is not something that can be answered through this thesis. As a proposal for further studies, the significance of BIM use for changing the architect's role from a role-theoretical perspective can be examined, as well as how other actors at different phases of the construction process perceive BIM as an integrator. Perhaps the use of BIM can also be associated with change in other professional roles? A study with architects from countries with different role contexts than the Swedish one would also be of interest to investigate.

En ny Opera på Galärvarvet i Stockholm. Klippformad volym som landar i vattnet och sveper ner över land. Absolut närhet till Stockholms hjärta, vattnet, samt influenser från kobbar och skär från stockholm yttre skärgård.

Projekt av ett förslag på Operahus vid Stadsgårdskajen i Stockholm med nischning mot ljus- och videoinstallationer. Den publika ytan framför byggnaden integreras med de administrativa aktiviteterna i Operahuset i ett programmerbart landskap.

Synen på vad som är bäst för barnet då modern sitter på anstalt har förändrats. Det har visat sig att det bästa för barnet i många fall är att stanna hos sin moder trots fängelsevistelse, snarare än att separeras och placeras i fosterhem vilket tidigare varit den rådande uppfattningen. Mitt förslag är ett ställningstagande i en nu rådande het debatt.

How can the different religions of Austria be made visible? How can the believers claim space and right in the Austrian context? How can architecture contribute to educate about these religions? How can architecture encourage this multitude of religions to be regarded as positive and a strength of the Austrian society?

With the advancing issues relating to climate change, Fiji amongst other islands are in need of development to address these issues quickly. However, development must also relate to the socio-cultural aspects and avoid pacifying communities in their development. This project address these issues for a rural village in Fiji, proposing a design relevant to the indigenous community as well as a work process for developers.

För att främja hållbar utveckling är regeringens strategi att ha tillgängliga stadsmiljöer där hållbara transporter prioriteras. Det kräver en god samhällsplanering och transportsystemets uppbyggnad får en väsentlig uppgift att substituera bilanvändandet mot miljövänligare alternativ. Transportslagen måste komplettera och samverka med varandra vilket ställer krav på bytespunkternas placering och utformning. En betydelsefull bytespunkt för samverkan mellan regional- och lokaltrafik är resecentrumet. Denna forskningsstudie syftar därför till att undersöka vad som utgör attraktiva resecentrum till stöd för ett hållbart resande och hur dessa kriterier kan tillämpas vid utformning av ett resecentrum i Luleå.  Arbetet började med en litteraturstudie vilket beskriver det kollektiva resandet, olika planeringsprinciper och vilken påverkan på kollektivtrafiken coronapandemin har haft.Vidare behandlas resecentrumets utformning, vilket utbud av service och kommersiell verksamhet som bör finnas samt hur angöring med olika transportmedel sker. Litteraturstudien tar också upp viktiga aspekter för att resecentrumet ska vara tillgängligt, jämställt och tryggt samt hur säsongsanpassning bör ske. Resultatet från studien visade på att utformning av resecentrum kräver en tydlig struktur och funktionsuppdelning för att främja flöden och att trafikplaneringen bör utgå från ett ”hela-resan” perspektiv. Fotgängare och cyklister ska prioriteras vilket ger tydliga signaler att hållbara transportmedel främjas. Utbudet av service och kommersiell verksamhet är beroende av omgivningen och måste komplettera redan existerande utbud för att integreras med staden. Det är viktigt att planera för året runt användning och att tillräcklig snöröjning och halkbekämpning utförs. Utemiljön främjar då till aktiviteter under vintersäsongen och platserna blir attraktiva året runt. Resultatet sammanfattades till ett specifikationsunderlag vilket har använts för att analysera referensobjekt och östra delen av Luleå centrum. Referensstudien, med tillhörande intervjustudie, kompletterade litteraturstudien för att undersöka hur väl teorin tillämpats i praktiken. Det går att se både från intervjuer och nuvarande infrastruktur att den upplevda tryggheten är en aspekt som det läggs mycket fokus på och mycket av det litteraturenbeskriver återfinns i praktiken. Dessvärre beaktas inte säsongsvariationerna i någon större utsträckning i nuvarande utformning. Den teoretiska grund som utgörs av litteraturstudien, referensstudien och intervjustudien implementerades på lokalfallet Luleå genom ett konceptförslag som presenterar förslag ochidéer vilket kan användas vid utformning av ett framtida resecentrum. Konceptförslaget visar hur utformningen av utemiljön kan skapa en mötesplats för befolkningen, hur uppdelning av angöring främjar flöden och hur separering av oskyddade trafikanter från motordriven trafik medför trygghet, tillgänglighet och trafiksäkra passager. Genom att bygga resecentrumet över järnvägsspåren kan barriäreffekter minskas och en tydligare sammankoppling mellan stadsdelar uppnås. / To promote sustainable development the government strategy is to have accessible urban environment where sustainable transportation is prioritised. It requires good community planning, and the construction of the transport system is given an important task to substitute car use for more environmentally friendly alternatives. The modes of transport must complement and cooperate with each other, which places demands on the location and design of the interchange points. An important interchange point for collaboration between regional and local traffic is the travel center. This research study therefore aims to investigate what constitutes attractive travel centers in support of sustainable travel and how these criteria can be applied when designing a travel center in Luleå, Sweden.  The study began with a literature study which describes the public transport, different planning principles and the effects of the Corona pandemic has had on the public transport. Furthermore, the design of the travel center is discussed, what range of services and commercial activities should be available and how entering with different means of transport takes place. The literature study also addresses important aspects to ensure accessibility, equality, and safety, as well as how seasonal adjustments should be considered. The results from the study showed that the design of the travel center requires a clear structure and division of functions to promote flows and that traffic planning should be based on a “whole-journey” perspective. Pedestrians and cyclists must be given priority, which gives clear signals that sustainable means of transportation are promoted. The range of services and commercial activities is dependent on the environment and must complement the existing range to be integrated with the surroundings. It is important to plan for a year-round use and that adequate snow removal and de-icing is conducted. The outdoor environment then promotes activities during the winter season and the place becomes attractive all year round. The results were summarised into a specification which has been used to analyse reference objects and Luleå. The reference study, with accompanying interviews, supplemented the literature study to examine how well the theory is applied in practice. It can be seen from both the interviews and current infrastructure that the perceived safety is an aspect that is much focused on and much of what the literature describes is found in practice. Unfortunately, seasonal variations are not considered in any great extent. The theoretical basis consisting of the literature study, reference study and interview study was implemented on Luleå through a concept proposal that presents suggestions and ideas which can be used in the design of a future travel center. The concept proposal shows how the design of the outdoor environment can create a meeting place for the inhabitants, how the division of entering promotes flows and how the separation of pedestrians entails safety, accessibility, and safe passages. By building the travel center over the railway tracks, barrier effects can be reduced and a clearer connection between districts can be achieved.

Dagens linjära ekonomi är inte hållbar. Europaparlamentets direktiv om avfall 2008/98/EG redogör för ett mål där 70 % av allt icke farligt bygg- och rivningsavfall ska vara förberett för återanvändning, materialåtervinning och övrig återvinning innan år 2020. En övergång mot en cirkulär ekonomi är därmed nödvändig. I en cirkulär ekonomi är tanken att det inte uppstår något avfall utan allt ses som resurser. Byggbranschen genererar idag en stor andel av den totala mängden avfall som uppstår i Sverige. Industriellt byggande, till skillnad från traditionellt byggande, är en metod för att tillverka byggnader som liknar tillverkningsindustrin och som bidrar till att produktionen kan kontrolleras. Produktionen består av upprepning och standardisering av arbetssätten samt sker i en väderskyddad miljö. Genom detta tillvägagångssätt kan ett arbetssätt för att öka cirkulariteten i produktionen möjliggöras och standardiseras. Studien syftar till att bidra med ökad kunskap om potentiella lösningar för att uppnå ökad cirkularitet för materialen gips, mineralull och trä vid industriellt byggande.   Studien har genomförts som en fallstudie hos ett industriellt byggföretag i norra Sverige som inkluderat observation, intervjuer och faktainsamling. Det industriella byggföretaget har två fabriker med olika grad av automatisering där volymer tillverkas på löpande band, för att sedan transporteras och monteras på byggarbetsplats. Utöver fallstudien har studien även kompletterats med en litteraturgenomgång för att bidra med en teoretisk grund. Litteraturgenomgången beaktar ämnesområdena: 1) avfall och avfallshantering inom byggbranschen, 2) avfallsförebyggande, återanvändning och återvinning, 3) cirkulär ekonomi, 4) hantering av gipsspill, 5) hantering av mineraullsspill och 6) hantering av träspill.   Studien föreslår att byggföretag i första hand bör förebygga, i andra hand återanvända och i tredje hand återvinna avfall för att uppnå ökad cirkularitet. Detta tillvägagångssätt kan tillämpas på samtliga materialfraktioner. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för gips är att transportera tillbaka gipset till tillverkaren samt tillverkning av brandbarriärer. Tre alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för mineralull är att komprimera mineralullen till ett pulver som kan användas som fyllnadsmassa, riva mineralull till lösull samt fylla upp bjälklagen med de mineralullsspill som uppstår. Två alternativ för att uppnå ökad cirkularitet för trä är att klyva trä till ved samt låta en lokal aktör för biobränsle hämta upp avfallet, flisa det och sälja fliset. Studiens resultat tyder på att geografiska placering, produktionssystem och materialhantering är avgörande vid implementering av cirkulära lösningar hos byggföretag. Även byggföretagens inställning mot hållbarhet och viljan att söka nya lösningar för att uppnå ökad cirkularitet är viktigt i utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Kvalitén hos materialet, transporter och ekonomi kan utgöra hinder vid en eventuell implementering av cirkulära lösningar. Cirkulära lösningar kan komma att implementeras på bekostnad av ekonomi, logistik, produktion och andra viktiga faktorer hos byggföretag. Intressant vore att i fortsatta studier inkludera resonemang om ekonomisk lönsamhet för cirkulära lösningar då detta en viktig aspekt som styr en potentiell implementering.

Introduktion (och syfte) – Klimatfrågan har den senaste tiden blivit större ochviktigare att belysa än någonsin. KL-trä har inte använts som konstruktionsmaterial likalänge som betong och är också mindre använt idag. Forskning visar att framställningenav betong bidrar till mer utsläpp av växthusgaser och vidare mer koldioxidekvivalenterän den av KL-trä. Det ställs allt högre krav på byggföretagen när det kommer tillklimatfrågan, någonting som i framtiden kan få dem att tänka annorlunda kring val avkonstruktionsmaterial. Rapporten syftar till att öka kunskapen om skillnader i kostnad,monteringstid och utsläpp av koldioxidekvivalenter för att byggaktörer ska få en bättrehelhetsbild över för- och nackdelar med de båda konstruktionsmaterialen. Metod – Studiens mål uppnås genom en kvantitativ fallstudie. Den metod som använtsär dokumentstudie där referensobjekt analyseras. Erhållen empiri analyseras och ställssedan mellan de två konstruktionsmaterialen för att besvara studiens frågeställningar. Resultat – Resultatet i fallstudien visar att armerad betong bidrar till mer utsläpp avväxthusgaser och ungefär 125 ton mer koldioxidekvivalenter än KL-trä. Beräknatexklusive klimatnyttan i LCA modulens produktionsskede, A1-A3. Om klimatnyttantas i beaktning släpper konstruktionen i betong ut 408 ton mer CO2e. Det tar 2 gångerså lång tid att uppföra ett bärande system i KL-trä än armerad betong. För ett jämförbartoch generaliserat resultat av utsläppen av koldioxidekvivalenter beräknades dessa till47 kg CO2e per kvadratmeter boarea för KL-trä, respektive 208 kg CO2e perkvadratmeter boarea för armerad betong. Den totala kostnaden för en bärande stommeav armerad betong uppgår till 2 714 000 kronor och en bärande stomme av KL-trä blir3 850 000 kronor, i det studerade fallet. Analys – Beroende på om företaget prioriterar klimatpåverkan vid uppförande avstommen främjar KL-träet användandet. Om prioriteringarna i stället ligger kringkostnad och livslängd för ett projekt, blir betong det mer fördelaktigakonstruktionsmaterialet. Efter dessa grundvärderingar bör företag välja sitt material. Diskussion – De flesta inom byggbranschen tror att betong som konstruktionsmaterialär prismässigt mer fördelaktigt. Efter undersökning av priset visar det sig vara sant.Armerad betong är billigare, har kortare monteringstid och har en längre livslängd,däremot har trä andra fördelar som mindre klimatpåverkan.

This thesis investigates the possibilities of using hybrid ventilation in an office building in Stockholm. The focus is on simulating the natural airflow to find out for which conditions it is sufficient. The thesis is done at White Arkitekter AB in cooperation and under the supervision of environmental specialists working there. A literature study is carried out to study what has been done before in Sweden as well as in other countries. Computer simulations are used to simulate the airflow to examine the conditions and architecture. A synthetic computer model representing a realistic office building is built up as a starting point. The ventilation method for the natural ventilation part is to take air in through the fa\c{c}ade and use the stack effects in an atrium for natural ventilation. By altering the architecture and the sizes of the openings according to the results from the simulations the building is dimensioned and formed to cope with the rules and requirements about the indoor air quality in workplaces. The simulations are done with a multi zone energy performance simulation tool that can simulate airflows and indoor air climate conditions in the zones as well as the energy consumption. Computational fluid dynamics calculations are then used to more closely simulate the conditions within the zones. The results from those simulations suggest that the natural ventilation as a part of a hybrid ventilation works for all the floors of the building for up to 10$\,^{\circ}\mathrm{C}$. The computational fluid dynamics simulations showed that the thermal comfort of all the occupants is fulfilled for these conditions but there is a risk of occupants experiencing draught because of to high velocities in the air especially for the colder outdoor temperatures. For the higher outdoor temperatures the airflow needs to be enforced to ensure sufficient conditions for the occupants and for the colder temperatures mechanical ventilation is needed to decrease heat losses and avoid the risk of draught.