Personer med autismspektrumtillstånd tillhör gruppen som ökat mest inom insatsen daglig verksamhet. Då insatsen tillkom utformades den främst efter personer med utvecklingsstörning eller med stora fysiska funktionshinder. Syftet med studien är att undersöka hur daglig verksamhet är anpassad efter personer med Aspergers syndrom. Utifrån intervjuer med personal på daglig verksamhet visar resultaten på att daglig verksamhet fungerar bra och är anpassad efter individuella behov. Samtidigt visar resultaten på att en utveckling av daglig verksamhet behövs men upplevs svår att genomföra. Slutsatserna är att det kan vara svårt att anpassa en verksamhet efter personer med Aspergers syndrom då de inte alltid beskriver vilka behov de har, att behov kan se väldigt olika ut individer emellan samt att deras förmågor kan ses som både styrkor och svagheter. En slutsats är även att arbetet med målgruppen bör kompletteras med arbete utifrån en samhällsnivå för att en utveckling mot en anpassad verksamhet ska möjliggöras. / People with autism spectrum disorders belong to the group that has increased most within the daycare center. At the introduction, the daycare center was primarily designed for people with intellectual or major physical disabilities. The study's purpose is to examine how daycare center activities are adapted for those with Asperger’s syndrome. Interviews with daycare center staff show that the activities function well and are adapted for individual needs. However, the results also show that a development of the activities is needed but believed difficult. The conclusions are that it seems to be difficult to adapt activities for people with Asperger’s syndrome since they not always describe their needs, that their needs may be very individual, and that their abilities can be seen as both strengths and weaknesses. Another conclusion is that the work with the target group should be complemented with work at a community level, to enable development towards adapted activities.

No description available.

The purpose with this study is to describe what individual pupils with neuropsychiatric disorders, such as Asperger syndrome and ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder), think of their time in the nine-year compulsory school. The intention is to, from a social and spatial point of view elucidate their experiences, on the basis of their specific needs and the commission and the curriculum of the compulsory school. This study have a qualitative approach where I on two occasions have talked to three upper secondary school pupils with neuropsychiatric disorders about their time in the compulsory school. The work method for this study is life stories, a kind of interview that allows the pupils to speak more freely, and where the definitive question formulation appears gradually. The result shows that the pupils in many ways experience that they have been misunderstood by both teachers and other pupils, first and foremost regarding teachers not having enough knowledge about how people with Asperger syndrome think and acts. In addition, all three have experiences of being bullied. At the same time the result shows that special adjustments to the pupils’ specific needs works and is a good thing, if they are based upon knowledge and understanding. The conclusion is that genuine knowledge about neuropsychiatric disorders and the will to understand among the teachers is very important, and that adjustments of resources, demands and conditions is a good thing, and many times necessary. Many teachers do not have the adequate knowledge and the support to the students is inadequate. A proper, comprehensive and correct diagnosis is important to create knowledge of the specific individual needs. / Syftet med studien är att beskriva hur enskilda elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i första hand Aspergers syndrom och ADHD (Attention Deficit/Hyperactivity Disorder), har upplevt sin tid i det obligatoriska skolväsendet. Avsikten är att ur ett socialt och ett rumsligt perspektiv belysa hur de upplevt sin skoltid, utifrån de specifika behoven och skolans uppdrag enligt Lpo94. Studien har en kvalitativ ansats där jag vid två tillfällen samtalat med tre ungdomar i gymnasieåldern med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar om deras grundskoletid. Den metod som använts för genomförandet av studien är livsberättelse, en form av intervju som tillåter den intervjuade att berätta mer fritt, och där de definitiva frågeställningarna infinner sig efter hand. Resultatet visar att eleverna på många sätt upplever att de blivit missförstådda av både lärare och andra elever, framför allt handlar det om att lärare inte haft tillräcklig kunskap om hur elever med Aspergers syndrom tänker och fungerar. Alla tre upplever dessutom att de varit utsatta för mobbing. Samtidigt visar resultatet att särskilda lösningar och anpassningar efter elevens specifika behov är bra och fungerar, om de bygger på kunskap och förståelse. Slutsatser blir att gedigen kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och vilja till förståelse hos personalen är mycket viktigt, och att anpassningar av resurser, krav och villkor är bra och ofta nödvändigt. Många lärare saknar tillräcklig kunskap och stödet till eleverna är bristfälligt. En ordentlig, fullständig och korrekt diagnostisering är viktigt för att skapa kunskap om de specifika individuella behoven.

Sammandrag Denna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler. Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom. Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför. Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik. / Abstract This diploma work is about the diagnose Aspergers syndrome and what it means for the children in school. In the text it is given an explanation to the different criteria that the experts are following when they set the diagnose Aspergers syndrome and how parents, preschool and school can assist the kids to learn the interplay and rules of the society. The diploma work has been done with the help of literature from previous research and by discussing with teachers and special educationalist. I do however emphasize my own research with observations and discussions with a girl at the age of 11 that has been diagnosed ADHD and Aspergers syndrome. My research shows that children with Aspergers syndrome need structure and clearly stated and uncomplicated rules, and that these children might have difficulties with their language and the social behavior. They can learn to interplay with the environment with some patience and willingness, even though they can not understand why. Keywords: Aspergers syndrome, diagnose, special education.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Personer med AST (autismspektrumtillstånd) har ett annorlunda sätt att ta emot och bearbeta information. Det är därför av största vikt att människor som i sitt arbete möter dessa har förmågan att anpassa samtal och möten så att de blir begripliga för mottagaren. Det är vidare betydelsefullt att dessa människor har förmågan att visa empati samt ha förståelse för människors olikheter. Syftet med den här studien är att undersöka vilka framgångsfaktorer och utmaningar det finns i professionella möten och vägledande samtal med personer med ASD på gymnasiet. Syftet är vidare att utforska hur olika professioner i skolan ser på dessa elevers skolsituation samt att undersöka vilken kompetens studie- och yrkesvägledare anser att de har för att möta elever med ASD. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att besvara mina forskningsfrågor. Resultatet analyseras utifrån tidigare forskning inom ämnet, konstruktivistisk vägledning samt Careership-teorin. Resultatet visar att det är viktigt att anpassa samtalen efter elevens behov och att det finns en mängd redskap för detta. Resultatet visar vidare att intervjupersonerna överlag har god kunskap om ASD men att det framförallt är erfarenheten inom yrket som gett dem denna kunskap. Vidare framkommer att skolsituationen för elever med ASD ofta är komplicerad och att det kan vara svårt att få till de anpassningar som behövs. Ytterligare betonas i såväl litteratur som intervjuer att det vid samtal främst handlar om att möta en individ som är unik och vikten av att anpassa samtalet utifrån denna persons behov och inte utifrån en eventuell diagnos.

Studiens syfte är att undersöka hur karaktärer med funktionsvariation gestaltas i några barnböcker. Detta genomfördes genom att välja och analysera sex olika barnböcker i vilka huvudkaraktären har en funktionsvariation. Resultatet visade att barnlitteraturen framställde funktionsvariationen på ett realistiskt sätt genom att karaktärens starka och svaga sidor lyftes fram. De flesta böcker tar upp funktionsvariationens nackdelar för att i slutet på romanen gå över till dess fördelar. Slutligen framkom det i den komparativa analysen, där litteraturens likheter och skillnader jämfördes, att barnböckerna i varierande grad behandlade olika teman såsom diskriminering, identitetssökande, utanförskap, annorlunda beteende och behov av stöd.

Uppsatsens syfte är att undersöka om personer inom autismspektrumet gestaltas på olika stereotypa sätt i svensk media, samt om det finns någon tydlig skillnad i public services och kvällspress sätt att representera personer inom autismspektrumet. Uppsatsen syftar även till att undersöka i vilken utsträckning personer med diagnoserna autism och aspergers själva får uttala sig i nyhetssammanhang i ämnen som rör autismspektrumet. Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi studerat 200 artiklar från åren 2015, 2016 och 2017 från massmedierna Expressen, Aftonbladet, SVT samt SR.   Studien utgår från två teoretiska ramverk. Dels kulturteoretikern Stuart Halls representationsteori som förklarar hur språk och kulturella “överenskommelser” ger mening till personer, händelser och objekt, vilket resulterar i hur vi ser vår omvärld. Dels medieforskaren Karin Ljuslinders beskrivning av olika stereotypa roller som media ofta tillskriver personer med funktionsvariationer, vilket bidrar till allmänna föreställningar om hur dessa individer är som människor.   Resultaten visar att ungefär 50% av personer inom autismspektrumet gestaltas som “offer” i svensk media. I över 50% får andra källor, än personer inom autismspektrumet själva, komma till tals, det rör exempelvis myndigheter och organisationer. Kvällspress tenderar att använda sig av den stereotypa rollen “hjälten” i sportsammanhang i högre utsträckning än public service, i övrigt är skillnaden mellan de två inte särskilt utmärkande.   Slutsatsen från studien är att personer inom autismspektrumet själva får uttala sig i 28% av fallen. Offerrollen är den vanligaste gestaltningen av dessa personer, och syns ofta i negativt vinklade nyheter. Negativt vinklade nyheter lockar till läsning, varför dessa nyheter premieras i nyhetsvärderingen. Att “hjälterollen” är vanligare i kvällspress kan bero på att kvällspress har ett kommersiellt drivande syfte och värderar elitpersoner och “nöjesnyheter” högre än vad public service gör.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att kartlägga metoder som beskrivits i vetenskaplig litteratur om behandling vid ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum, med särskilt fokus på arbetsterapeutens roll. Metod: Systematisk litteraturstudie. Litteratur söktes i databaserna Amed, Cinahl, Medline, PsychInfo samt PubMed. Ett flertal kombinationer av sökord användes. Sammanlagt valdes tio artiklar ut till resultatet efter granskning och värdering. Resultat: Vi har funnit att ett flertal behandlingsmetoder används i olika kombinationer för att utforma interventioner som adresserar olika aspekter inom problemområdet. I huvudsak kan metoderna för behandling av ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum indelas i sensoriska och beteendemässiga metoder. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat är att det finns många olika tänkbara metoder som kan användas i olika kombinationer i interventioner för behandling av barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med ätstörningsproblematik. Vi har även funnit att arbetsterapeutens roll behöver bli tydligare i arbetet med denna patientgrupp. Det finns lite forskning inom detta område. Därför skulle det vara intressant att i framtiden göra en enkätstudie eller intervjuer med arbetsterapeuter som jobbar med ätstörningsproblematik hos barn/ungdomar med diagnoser inom autismspektrum med syftet att jämföra vårt resultat med deras metoder/interventioner för att se likheter/skillnader.

No description available.