Sjukvårdsorganisationer står inför stora utmaningar när andelen äldre i befolkningen ökar. Undersköterskor inom äldreomsorgen är en yrkeskategori som det ställs höga krav på eftersom de står för huvuddelen av den praktiska patientvården. Sjukskrivningarna ökar och ur ett nationellt perspektiv sticker Västsverige ut med särskilt höga sjukskrivningstal. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för undersköterskors subjektiva upplevelser av arbetslivet inom kommunal äldreomsorg. En kvalitativ fenomenologisk metod med tematisk analys tillämpades med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tio undersköterskor från en kommun i regionen deltog. Intervjuerna transkriberades och kodades. I resultatet utkristalliserades tre teman och åtta underteman/kategorier: Arbetsuppgifter (praktiska arbetsuppgifter, sociala arbetsuppgifter, osynliga arbetsuppgifter), Organisering (formell organisation, informell organisation, omorganisation), och Välbefinnande (ökar välbefinnandet samt minskar välbefinnandet). De socialpsykologiska teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen är social utbytesteori samt gruppsykologi. Resultaten visade att upplevelser av arbetslivet till stor del präglas av sociala relationer, både inom arbetsgruppen och mellan vårdtagare - undersköterska. Själva arbetsuppgifterna var mindre framträdande när det kom till meningsskapandet kring vad som upplevs påverka välbefinnandet i yrkeslivet. / Healthcare organizations face great demands as the proportion of the elderly is increasing. Assistant nurses account for the majority of practical patient care and as a result, they are experiencing negative working conditions. As a consequence, the Western region in Sweden especially, is dealing with high levels of sick-leaves. The aim of the present study was therefore to gain a deeper understanding of assistant nurses’ experiences of working conditions. Qualitative phenomenological method together with semi-structured interviews was adopted. Ten assistant nurses in one municipality participated. The interviews were transcribed and coded based on qualitative thematic analysis. Three themes and eight thematic categories emerged: Working tasks (practical working tasks, social working tasks, invisible tasks), Organization (formal organization, informal organization, re-organisation), and Well-being (increasing well-being, decreasing wellbeing). The social psychological theories underlying the theoretical part of the analysis were Social Exchange Theory and Group Psychology. The result showed that experiences of working conditions to a large extent were connected to social relations, both within the working group and between healthcare providers and care-recipients. Working tasks were less prominent as far as the creation of meaning about what affects well-being within the profession.

Background: Healthcare personnel (HCP) often experience undesirable working conditions. Risk behaviours for organism transmission can lead to healthcare associated infections and risk behaviours has been described to be influenced by working conditions. Research is lacking regarding HCPs working conditions and its relation to risk behaviours for organism transmission which this thesis aims to investigate.  Methods: Study I had a mixed-methods convergent design. Observations and interviews were performed with 79 HCP, i.e., registered nurses (RNs) and assistant nurses (ANs). First-line managers were interviewed about the unit´s overall working conditions. The qualitative and quantitative data were analysed separately and then merged. Study II was a cross-sectional study with 417 RNs and ANs. The questionnaire included: self-efficacy to aseptic care, structural empowerment (SE), work engagement (WE) and work-related stress (WRS). Correlational analysis and group comparisons were performed.  Results: In Study I risk behaviours frequently occurred regardless of measurable and perceived working conditions. The HCP described e.g. staffing levels and interruptions to influence risk behaviours. In the statistical analyses, risk behaviours were more frequent in interrupted activities and when the HCP worked together. In Study II the HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care. Differences were found between self-efficacy and some of the grouped working condition variables and definite but small relationships were found between self-efficacy to aseptic care and SE/WE/WRS.  Conclusion: The HCP rated high levels of self-efficacy to aseptic care, but on the other hand, risk behaviours frequently occurred irrespective of working conditions. Healthcare managers are responsible for HCPs work environment and should continuously work to promote sufficient working conditions and to increase HCPs understanding of risk behaviours, which consequently also promote patient safety.

Det förväntas saknas tusentals undersköterskor i Sverige inom de närmaste åren. Därför är det viktigt att få uppfattning om hur undersköterskorna mår i arbetet och hur det kan relateras till närmaste ledare. Denna studie syftar till att undersöka undersköterskors upplevelser av hur närmaste ledare kan bidra till en god psykosocial arbetsmiljö inom äldreomsorgen. Studien utgår från en kvalitativ metod och använder sig av semistrukturerade intervjuer som genomfördes genom det digitala verktyget ZOOM. Tio stycken undersköterskor inom äldreomsorgen deltog i samtal under cirka 60 minuter gällande deras upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön, ledarskapets betydelse och hur samarbetet mellan dem och närmaste chef fungerar. Studiens resultat visar att undersköterskorna upplever att det finns en koppling mellan hur deras närmaste ledare arbetar och hur de mår på arbetet och tre faktorer var framträdande. Vikten av kommunikation, framförallt kommunikationen mellan ledare och undersköterskorna. Undersköterskorna upplever att det finns brister i dialogen mellan dem och närmaste ledaren. De har även behov av att få inflytande i arbetsrelaterade faktorer som schemaläggning och rutiner för att lyckas med goda resultat. Ledarskapets betydelse, där undersköterskorna ansåg att chefens kompetens, lyhördhet och vårderfarenheter som betydelsefulla för deras trivsel i arbetet. Känsla av otillräcklighet, som relaterar till undersköterskornas upplevelser av höga krav och bristande återhämtning. / In some years to come there will be a lack of thousands of assistant nurses in the Swedish Health Care System. An important issue is therefore to study the psychosocial wellbeing situation among assistant nurses and if there might be a relationship between the level of wellbeing and the art of leadership. This study aimed to examine assistant nurses' experiences of how their immedient leader in Elderly Health Care Worksites can contribute to create a sustainable psychosocial work environment. The study used a qualitative research approach. The empirical data were collected by semi-structured interviews, using a digital plattform ZOOM. Ten assistant nurses took part in individual interviews, each one with the duration of approximately 60 minutes. The themes for the data collection were the respondents' experiences of the psychosocial work environment, the importance of leadership and how collaboration between them and the immediate manager works. The results show that there is a clear relation between the art of the immediate leadership and psychosocial wellbeing at work. The respondents expressed the necessity of supportive communication, especially communication between leaders and assistant nurses. They expressed an insufficiency in communication with their immediate leader. They expressed the need of influence on work-related factors such as scheduling and routines in order to perform well at work. They regarded the manager's competence, sensitivity and own experience of Health Care work to be important for supportive psychosocial wellbeing at work. Finally they put forward the feeling of inadequacy, which relates to the assistant nurses' experiences of high demands combined with scarcity in physical and mental recovery.

Bakgrund: Äldreomsorgen är en viktig verksamhet som hjälper gamla människor när de inte längre kan ta hand om sig själva. I denna verksamhet har undersköterskor den viktigaste rollen för att tillfredsställa omsorgstagarna. Däremot är det idag brist på undersköterskor och yrket blir mindre attraktivt på grund av bland annat stress, underbemanning, och brist på karriärmöjligheter. För att omsorgstagarna ska trivas så måste även undersköterskorna trivas på arbetsplatsen. Hög psykologisk säkerhet och ett bra kognitivt självledarskap hjälper undersköterskorna att trivas och må bra vilket även påverkar omsorgstagarna positivt.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undersköterskor på ålderdomshem upplever psykologisk säkerhet och kognitivt självledarskap men även hur dessa samverkar. Detta berör både individnivå och gruppnivå. Problemformulering: Studien kommer att undersöka vilka faktorer som påverkar den psykologiska säkerheten och kognitiva självledarskap hos undersköterskor på ålderdomshem samt hur dessa samverkar. Metod: I denna uppsats har blandad metod använts för att samla in data. Varje påstående i intervjun bestod först av en kvantitativ del där respondenten skulle svara 1-5 på en skala. Detta följdes sedan upp av en kvalitativ del där respondenten fick utveckla sitt svar från skalan. Intervjun konstruerades genom att utifrån den teoretiska referensramen utforma påståenden. Respondenterna består av undersköterskor på ett ålderdomshem i Ljungby som heter Brunnsgården.  Slutsats: Den psykologiska säkerheten är hög överlag men det finns utrymme för utveckling främst i relationer mellan chefen och medarbetarna. Kognitivt självledarskap används på ett medvetet sätt av alla respondenter och det finns en samverkan mellan dessa begrepp till viss del. / Background: Senior care is an important activity that helps old people when they can nolonger take care of themselves. In this activity, assistant nurses have the most important roleto satisfy the care recipients. However, today there is a shortage of assistant nurses and theprofession is becoming less attractive due to, among other things, stress, understaffing, and alack of career opportunities. In order for the care recipients to feel comfortable, the assistantnurses must also feel comfortable in the workplace. High psychological safety and goodcognitive self-leadership help the assistant nurses to thrive and feel good, which also affectsthe care recipients positively. Purpose: The purpose of the essay is to investigate how assistant nurses in nursing homesexperience psychological safety and cognitive self-leadership, but also how these interact.This affects both the individual level and the group level. Research question: The study will investigate which factors affect the psychological safetyand cognitive self-leadership of assistant nurses in nursing homes and how these interact.

Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors och undersköterskors upplevelser av medarbetarsamtal och dess motiverande funktion på en vårdenhet. Utifrån en kvalitativ metod undersöktes detta genom åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor och undersköterskor som arbetade på samma vårdenhet. Genom en tematisk analys identifierades fyra teman: struktur och process, feedback, chefens engagemang och trivsel. Resultatet av studien visade att deltagarna uppskattade strukturerade medarbetarsamtal, samtidigt som de önskade mer flexibilitet för att göra samtalen mer personliga och öppna för diskussion. De efterfrågade också mer konstruktiv feedback för att kunna identifiera utvecklingsområden och därigenom främja arbetsmotivationen. Chefens engagemang framstod som avgörande för att medarbetarsamtalen skulle vara effektiva och motiverande. Diskussion om trivsel under medarbetarsamtalen sågs som ett sätt att öka engagemanget och arbetsmotivationen på arbetsplatsen. Studiens slutsats underströk vikten av att individanpassa medarbetarsamtalen för att främja arbetsmotivationen hos medarbetarna. / The purpose of the study was to investigate district nurses and certified nurse assistants experiences of performance appraisal interviews and its motivating function in a healthcare unit. Using a qualitative method, this was examined through eight semi-structured interviews with district nurses and certified nurse assistants working in the same healthcare unit. Through thematic analysis, four themes were identified: structure and process, feedback, manager engagement, and well-being. The results of the study showed that participants appreciated structured performance appraisal interviews while also desiring more flexibility to make the conversations more personal and open for discussion. They also requested more constructive feedback to identify areas for development and thereby promote work motivation. Manager engagements were perceived as crucial for the effectiveness and motivation of performance appraisal interviews. Discussion about well-being during performance appraisal interviews was seen as a way to increase engagement and work motivation in the workplace. The study's conclusion emphasized the importance of individualizing performance appraisal interviews to promote employees' work motivation.

In the light of present problems with stress related illness in organizations, often affecting women working in health care, the purpose of the current study was to examine proactive and malleable factors that could influence nurse’s perception of work stressors. Based on a model, self-efficacy and grouped organizational factors were examined as antecedents to the outcome of anxiety and stress via cognitive appraisals. The mediating role of the cognitive appraisals was further examined. The sample consists of 117 nurses and assistant nurses of which 112 were females working at a hospital in southern Sweden. The analyses were conducted with simple and multiple regressions. The result revealed that self-efficacy and the organizational factor together serve as antecedents to cognitive appraisals of stress, however, contrary to previous research, not to all appraisals. The mediating role of the cognitive appraisals showed that the harm appraisal mediate the relation between the organizational factor and the outcome of both anxiety and stress. The threat appraisal is found to partly mediate the relation between the organizational factor and the anxiety outcome as well as the stress outcome. The result further showed a none mediation role for the challenge appraisal between any of the antecedents and the outcomes, which suggest that the challenge appraisal do not serve as an underlying mechanism in either relationship. Other relations in the model are further shown and discussed in the study together with limitations, implications and suggestions of future research.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att upprätthålla och återställa en god hälsa. Flera olika faktorer finns som kan försvåra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och träning på arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbättra de anställdas hälsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock är forskningsresultaten inom området inkonklusiva. Metod: Kvantitativ enkätstudie, enkäten IPAQ. Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar utnyttjandet av träning på arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivå och hur den fysiska aktivitetsnivån på arbetet påverkar aktivitetsnivån på fritiden. Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan ålder, tjänstgöringsgrad, antalet arbetade år på avdelningen och den fysiska aktivitetsnivån på arbetet och på fritiden mot att utnyttja träning på arbetstid. Deltagarna i denna studie är en högaktiv grupp som främst utmärker sig genom en hög aktivitetsnivå på fritiden. Den faktor som deltagarna främst tyckte påverkade utnyttjande av träning på arbetstid var arbetsbördan. Majoriteten utnyttjade inte träning på arbetstid. Diskussion: Utifrån att majoriteten ej utnyttjar träning på arbetstid och att forskningsresultaten är inkonklusiva är det inte självklart att träning på arbetsplatsen ger de resultat som arbetsgivare önskar. / Abstract: Background: Physical activity is an important factor to maintain and restore good health. There is several different factors that may aggravate the utilization of physcal activity. The workplace is often seen as a good arena for physical activity and training at work is often implemented in purpose to improve health and reduce costs related to sickness. The scientific evidence is however inconclusive in the area. Method: Quantitave research using the questionnaire IPAQ. Aim: This study examines wich factors infuence the utilization of training at work, nurses and assistant nurses physical activity and how the physical activity at work influence leisure physical activity. Result: The result show no statistical significant correlation between age, employment level, amount of worked years and physical activity level at work contra utilization of training at work. The participants in this study is a highly active group that distinguish themselv with high leisure time physical activity. The most influencing factor toward the utilization of training at work is the workload. The majority did not utilize training at work. Discussion: Regarding that the majority did not utilize training at work and that the the scientific evidence is inconclusive in the area it is not obvious that training at work give the result that the employer anticipates.

This dissertation is concerned with the learning of occupational identities in health care and medical services. The aim is to increase the knowledge of what characterizes occupational identities how these are learnt, and what potential driving forces exist that can contribute to the development of both occupational identities and health care activities. Learning is seen as a continuous process of participation in everyday social practices, in which occupational identities are formed, maintained and developed. Both occupational identities and social practices are context-bound. In order to shed light on the forming, maintaining and developing character of learning I have started from three different models; a social-interactionist, an institutional and a contextual. The dissertation is based on case studies of three care units. A health-care centre, a medical clinic and an anaesthesia clinic. The study comprises two data-collection phases. The first phase includes interviews with personnel and management at the three care units. The second phase includes self-observation studies in the form of diaries kept by personnel at the medical and anaesthesia clinic. It appears from the results that there are both similarities and differences between occupational groups and the activities in which they work. There also exist certain differences that have to do with the individuals' experience, career paths and length of employment. On this basis, occoupational identities can he analyzed on a occupational-related, an activity-related and an individual-related level. Learning can also from this point of view be seen as an interplay between those three levels.

Titel: Attraktivt arbete inom äldreomsorgen - Vad kännetecknar en attraktiv arbetsplats för undersköterskor och vårdbiträden? Bakgrund och problematisering: Inom de närmaste åren kommer fler människor vara i behov av omvårdnadsinsatser. Detta på grund av att människan lever längre och därmed också har flera sjukdomsbilder och är i behov av en mer omfattande omvårdnad. Likväl som det finns behov av att rekrytera för att ersätta en stor pensionsvåg de närmaste åren, räknat till år 2026. Det finns en utmaning i att både behålla och attrahera nya medarbetare till äldreomsorgen, då yrket är kopplat till hårda arbetsförhållanden och låga löner. Vad som får medarbetarna att stanna inom yrket är att de ser det meningsfulla i arbetet med att hjälpa andra människor och är engagerade i sitt arbete. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kännetecknar en attraktiv arbetsplats, för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen för att förklara och tills del kunna få förståelse hur de kan attraheras till samt behållas inom omvårdnadsyrket. Teoretisk referensram: Studien har inspirerats av modellen för attraktivt arbete. Modellen baseras på faktorer som anses av vikt för en attraktiv arbetsplats. Då modellen i grunden är omfattande har författarna till denna studie valt ut lämpliga delar som lämpar sig till att studera attraktiva faktorer inom äldreomsorgen. Tidigare forskning: Studien tar upp tidigare forskning som berör äldreomsorgens historia, olika synsätt, dess utmaningar och styrkor. Fokus för tidigare forskning berör undersköterskor och vårdbiträdens roll samt förutsättningar och vad som är bra och kan förbättras för att skapa en attraktiv arbetsplats som både kan behålla och attrahera nya medarbetare. Metod: Till studien har en kvantitativ metod använts, som har inspirerats av två andra studier som även de berör faktorer för en attraktiv arbetsplats och dess modell. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar på att relationer till kollegor och brukare värderas högt och gör att medarbetarna trivs på sin arbetsplats. Personalen känner engagemang i arbetet, samtidigt som det uppkommer känslor av otillräcklighet och stress. Studien visar på attraktiva faktorer som anses värdefulla. Faktorer som kan få medarbetare att stanna kvar i äldreomsorgen är; att det erbjuds större delaktighet i beslut, ett schema som medarbetaren känner sig bekväm med och högre lön. Det är också viktigt att känna en yrkesstolthet och att samhällets syn på att det är ett lågstatusyrke förändras och att det visas hur betydelsefulla och komplexa arbetsuppgifter som undersköterskor och vårdbiträden utför. / Title: Attractive work within elderly care – What characterizes an attractive workplace for assistant nurses and care assistants? Background and problematisation: Within a few years more elderly will be in need of some type of nursing care. This due to that mankind lives longer and have multiple diagnoses renders the need of more qualified nursing care. There is also a need to recruit new employees due to the large number of retirements coming up to the year 2026. There is a challenge in retaining and attract new employees to the elderly care though the profession has tough working conditions and low salaries. What makes employees stay in the profession is that they see the meaningfulness in helping other people and that they are well invested in their work. Purpose: The purpose with this study is to explain and to some extent grasp what characterize an attractive workplace for assistant nurses and care assistants within the elderly care to get an understanding how they can be attracted and retained in the elderly care profession. Theoretical reference frame: This study has been inspired by the model for attractive work. The model is based on factors that constitutes an attractive workplace. Due to the extensiveness of the mode, this study has chosen applicable factors to use within the elderly care system. Previous research: This study shows previous research that touches on the history, different approaches, challenges and strengths. Focus in on assistant nurses and care assistant's role and prerequisites. The study also looks at what perceives as good and what can be changed to the better to create an attractive workplace that can retain and recruit new employees. Method: This study has been inspired to use a quantitative method due to two other studies that used the model attractive work. Results and conclusions: The results show that the relationship between work colleges and caretakers are ranked high and is the cause to that employees thrive at the workplace. The employees feel commitment to the work but at the same time have emotions of insufficiency and stress. The study points to factors considered valuable for an attractive workplace. The factors could potentially make employees retain in elderly care if they are offered - greater participation in decisions, a work schedule that the employee fells comfortable with and higher salaries. It is also important to feel a professional pride and that the public view of a low status work is changed so they understand the importance and the complexity of the task that assistant nurses and care assistants within the elderly care performs

Bakgrund: Arbetsmiljö och delaktighet anses vara viktiga faktorer för individens hälsa. Över tid har sjuksköterskors och undersköterskors arbetsmiljö förändrats vilket gett upphov till mindre delaktighet på arbetet och mindre förtroende för organisationen.   Syfte: Syftet är att undersöka delaktighet på arbetsplatser bland sjuksköterskor och undersköterskor som arbetar på sjukhus. Studien avser även undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors delaktighet.   Metod: I denna studie användes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign där data samlades in genom en digital enkät. Urvalet bestod av cirka 300 medarbetare på sjukhus och 76 deltog i undersökningen genom att besvara enkäten. Data analyserades i SPSS genom frekvenstabeller och skillnader fastställdes genom Chi-2-test.    Huvudresultat: Både undersköterskor och sjuksköterskor upplevde delaktighet på sina arbetsplatser. Resultatet visade även att undersköterskor upplevde mer delaktighet än sjuksköterskor. Dock saknade resultatet statistisk signifikans.   Slutsatser: I föreliggande studie har det framkommit att delaktighet på arbetsplatser upplevs positivt för målgruppen. Det som däremot var märkbart var att både sjuksköterskor och undersköterskor i högre grad upplevde att de inte kunde påverka arbetstempot. Vidare upplevde undersköterskor en mer rättvis fördelning av arbetsuppgifter i jämförelse med sjuksköterskor och hälften av båda yrkeskategorierna ville ha mer inflytande på arbetsuppgifterna. / Background: Work environment and participation are considered important factors for the individual's health. Over time, nurses' and assistant nurses' work environment has changed, which has given rise to less participation in the work and less trust in the organization. Aim: The purpose is to investigate workplace participation among nurses and assistant nurses who work in hospitals. The study also aims to investigate whether there are any differences between the participation of nurses and assistant nurses. Method: This study used a quantitative method with a cross-sectional design where data was collected using a digital survey. The sample consisted of approximately 300 hospital employees and 76 participated in the survey by answering the questionnaire. Data were analyzed in SPSS by frequency tables and differences were determined by Chi-2 test. Main results: Both assistant nurses and nurses experienced participation in workplaces. The results also showed that assistant nurses experienced more participation than nurses. However, the result lacked statistical significance. Conclusions: In the present study, it has emerged that participation in workplaces is experienced positively by the target group. What was noticeable, however, was that both nurses and assistant nurses felt to a greater degree that they could not influence the pace of work. Furthermore, assistant nurses experienced a fairer distribution of tasks compared to nurses, and half of both professional categories wanted to have more influence on tasks.