Denna uppsats hade som övergripande syfte att undersöka hur asylsökande upplever asylprocessen. Vi valde följande frågeställningar som komplement till vår forskningsfråga: Hur upplever de asylsökande sin situation i väntan på beslut? Hur upplever de mottagandet i Sverige? Hur ser de på integration? Insamlingen av material har gjorts genom kvalitativa intervjuer med åtta utvalda personer.     Tidigare forskning visar att asylprocessen kan ha negativ inverkan på individers hälsa och bidra till en känsla av utanförskap. Asylprocessen är ofta en lång och utdragen process och genom att intervjua personer som upplevt hur det är att vänta på asyl har det framkommit gemensamma svårigheter kopplat till språk, sysselsättning och sociala nätverk. Vi har använt oss av Durkheims teorier om organisk solidaritet och menar att asylsökandes upplevelser av asylprocessen är ett klassiskt exempel på anomi.   Resultatet visade att intervjupersonerna hade en övergripande negativ upplevelse av asylprocessen. Alla intervjuer vittnade om en känsla av att stå utanför samhället, något som ofta var kopplat till att de under asylprocessen varken fick jobba eller studera på SFI. Många uttryckte en besvikelse över att samhället inte verkade möta dessa behov. Slutligen fann vi gemensamt för alla att språk, sysselsättning och ett starkt socialt kontaktnät är grunden till god integration i samhället samt att alla upplevde en stor frustration över att varken få komma in i arbetslivet eller få undervisning i språket innan beslut om uppehållstillstånd. Vi drar slutsatsen att det finns mycket som kan göras för att förbättra asylsökandes situation i väntan på uppehållstillstånd.

No description available.

No description available.

Studien undersöker vilka erfarenheter, handlingar och omständigheter som hbtq-flyktingar inkluderar i sina asylberättelser under utredningar hos Migrationsverket och i migrationsdomstolarna, och vilka berättelser som uppfattas som trovärdiga respektive icke trovärdiga av asylhandläggare och domstolarna. Material består av domstolsmaterial från 10 asylärenden som åberopar fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, samt intervjuer med två tidigare hbtq-flyktingar, en tidigare handläggare på Migrationsverket och ett offentligt biträde. Resultatet visar att hbtq-flyktingen förväntas att detaljerat kunna redogöra för sitt inre känsloliv relaterat till sin hbtq-identitet, och att beskrivningar av sexuell aktivitet och vaga sakuppgifter om relationer inte anses vara tillräckliga. Hemlandets attityd mot hbtq-personer förväntas vara så pass diskriminerande att hbtq-flyktingen inte kan få skydd där, samt att hotbilden ska vara aktuell och berättas på ett sammanhängande vis. Därtill har det framkommit under studien att uppfattningar om en trovärdig hbtq-flykting är färgade av heteronormativa och västerländska förståelser, exempelvis att hbtq-flyktingen förväntas definiera och berätta om sin hbtq-identitet utifrån en västerländsk hbtq-terminologi.

Dieses Heft ist ein kostenloses, frei verfügbares Lehr- und Arbeitsheft für den Deutschkurs mit Asylsuchenden. Es ist in elf Module aufgeteilt, die jeweils unabhängig voneinander sind. So ist jederzeit ein Einstieg in den Kurs möglich.

The Swedish authority “Migrationsverket” is a part of the common EU policy pursued in Europe. For the co-operation to function, there are a number of documents, directives and regulations that will help the states in Europe in the same direction. EASO (European Asylum Support Office) guidelines emerged in 2016, to lead the states in Europe towards a more humanitarian refugee policy, after the Recipients´directive left too much for interpretation. The study examines the implementation process from Europe to Sweden, on to the relevant authorities. The design of the survey is based on two questions and the method is a text analysis and qualitative interviews. The results show that the implementation process follows the study´s theory, Multi-level governance. To further analyze, Hills (1997) ten criterias for Top-down/Bottom-up being used. The result of the analysis turned out that six out of ten criterias were met. The result of the survey shows that there is a problem in the implementation process, where the different authorities are pointing fingers on each other.

Det är en mänsklig rättighet att ha rätt till sin sexualitet och sin sexuella läggningsamt inte bli diskriminerad på grund av den. Trots det är homo- och bisexuellahandlingar förbjudna i över 70 länder i världen. Detta skapar en vilja och ett tvånghos människor att behöva fly från det förtryck de lever under i vissa delar avvärlden. Tidigare forskning visar att personer som sökt asyl på grund av sinsexuella läggning många gånger utsatts för kränkning av sin värdighet ochintegritet samt rätt till privatliv. Stereotypa antaganden har många gånger legat tillgrund för bedömningarna och personer har inte fått sina ansökningar beviljade dåde uppmanas att leva i diskretion. Idag finns inte längre det kravet utan nu är detistället en fråga om tillit och misstro som styr bedömningarnas utgång. Från ochmed 2006 har personer enligt svensk lag rätt att söka asyl i form av flyktingstatusi Sverige på grund av sin sexuella läggning. Men hur definieras begreppet sexuellläggning i svensk lagtext, migrationsverkets riktlinjer samt i prejudicerande domari fall där en person åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning. I dennakvalitativa innehållsanalys kommer begreppet sexuell läggning i dessa dokumentatt problematiseras och kritiskt granskas med hjälp av queerteorin. Studienkommer fram till att sexuell läggning i asylprocessen definieras som entillhörighet till en samhällsgrupp och som en egenskap. Dessutom måste denasylsökandes berättelse om sin sexuella läggning vara trovärdig för att personen ifråga ska få asyl i Sverige. / It is a human’s right to have the right to your own sexuality and sexual orientationand not to be discriminated because of it. Nevertheless, homosexuality andbisexuality are ill-legal in forms of expressing one’s sexual orientation in over 70countries in the world. This creates a wish to, and a constraint among humans to,flee from the oppression which they live under in some parts of the world.Previous research show that persons who have sought asylum because of theirsexual orientation often have been subject to violations of their dignity andintegrity and also their right to privacy. Stereotyped assumptions have often beenthe reason why applicants’ applications have not been granted; instead they arebeing encouraged to live in discretion. Nowadays, there are no longer suchdemands; today it is rather a question of belief and disbelief which decides theoutcome of the assessments. Since 2006 people have the right to seek asylum andbe admitted as refugees because of their sexual orientation according to Swedishlaw. Nevertheless, the question is in which way the concept of sexual orientationis defined in Swedish law, the guidelines of the Swedish Migration Agency, andkey precedents when a person seeks asylum because of her or his sexualorientation. In this qualitative study the concept of sexual orientation will bediscussed and critically reviewed from a queer theoretical perspective. One of thestudy’s main findings is that sexual orientation in the asylum process is defined asa membership of a specific social group and as a quality/characteristic. Moreover,the applicant’s own narrative needs to be trustworthy in order for the applicant toget asylum in Sweden.

The purpose of this essay is to rethink the idea of who an artist is, and the term of "art", from the perspective of a forgotten visual world, buried in the medical records of Fredrik Valentin Klinghammer, who was institutionalized in Uppsala 1903-19. A man with no training in art who left a big amount of pictures behind after his death. The moethod of intertextuality is applied, relating to impressionism, symbolism and cartoon drawings from news papers in the 1800's. The results show Klinghammer had good knowledge of the art currents, he was likely inspired by them and created imagery that should be considered as art since it awakes emotions and also redefines the role of the artist.

This study is focused on the caseworkers of the Swedish Migration board and theirexperiences of ethical dilemmas in their daily work with asylum seekers. Our researchquestion is aimed at examining the ethical dilemmas that the caseworker as a social agent isexperiencing in the meeting with the asylum seeker.The empirical material in this study is based on interviews with five caseworkers of theSwedish Migration board. The material has been collected through semi-structured interviewsand has then been analyzed through professional ethics as a theoretical framework.The results of this study show that ethical dilemmas are constantly being present in the workof the caseworkers. Ethical dilemmas are in different ways occurring in the meeting with theasylum seeker. The law that regulates the caseworkers work is functioning as a limitingaspect, which leads to a feeling of contradiction between the caseworker’s personal ethics and the professional ethics.

Flyktingkrisen 2015 avslöjade stora brister inom EU:s och medlemsstaternas asylsystem. Belastningen på medlemsstaterna var ojämn och gemensamma regelverk ignorerades. Utifrån tidigare forskning kan faktorer som avsaknad av stark struktur inom EU, låg harmonisering bland medlemsstater, försvagat gemensamt europeiskt intresse utgöra orsaker till bristerna under flyktingkrisen. Sedan dess har man inte lyckats uppnå en överenskommelse om hur EU:s gemensamma asylstrategi ska utformas. Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur svårigheterna att komma överens om en gemensam asylstrategi kan förstås i statsvetenskapligt perspektiv, genom att analysera den politiska debatten kring kommissionens förslag om en gemensam asylpakt, som ännu inte lett till en fullständig överenskommelse. Undersökningen genomförs i form av kvalitativ innehållsanalys och motivanalys i syfte att identifiera de olika aktörernas ståndpunkter och bakomliggande motiv. Utifrån de identifierade motiven skapas förståelse för den politiska debatten genom det teoretiska ramverket neofunktionalism och intergovernmentalism som söker förklaringar på europeisk integration. Det empiriska materialet för studien omfattas av textdokument och inspelade panelsamtal och analysen identifierar motiv utifrån tre fördefinierade kategorier som sedan genomlyses med det teoretiska ramverket. Slutsatsen är att intergovernmentalism bäst förklarar svårigheterna genom att lösningar som ger vinning för nationalstaterna saknas vilket inte möjliggör en fullständig överenskommelse med fördjupad integration. Neofunktionalismen kan ge vissa förklaringar, kommissionen som pådrivande aktör kan utgöra en faktor för fördjupad integration, men de beslutsfattande församlingarna präglas av nationella och ideologiska intressen som inte leder till fördjupat samarbete. Dessutom ger neofunktionalismen utrymme för bakslag i en pågående integrationsprocess vilket kan förklara en tillfälligt avstannad integration i och med svårigheterna att uppnå en fullständig överenskommelse om gemensam asylpakt.