Studentantalet på Luleå Tekniska Universitet I Piteå har gått från hela 900 till 300 de senaste ca 12 åren. En trend som både Piteå kommun och LTU vill motarbeta, samtidigt som Piteå kommun vill öka antalet inflyttande till platsen. På uppdrag av det kommunala företaget Piteå Science Park så var därför målet med detta examensarbeteatt ta fram en lösning som både ökar intresset för de musikutbildningar som erbjuds på LTU i Piteå och Framnäs Folkhögskola samt uppmuntrar de studerande till att vilja bo kvar i staden efter avklarade studier. Examensarbetet ingår i utbildningen Teknisk design högskoleingenjör vid Luleå Tekniska Universitet. I projektet användes IDEOs Human-Centered design-process bestående av de tre faser inspiration, ideation och implementation. I varje fas användes ett antal metoder för att, på ett metodiskt och produktivt vis, utveckla ett koncept som uppfyllde de krav och önskemål som satts av uppdragsgivaren och målgruppen. Här genomfördes bland annat, en mängd intervjuer med både användare och experter, olika workshops för att ta fram och vidareutveckla idéer, insamling av inspiration med hjälp av metoden benchmarking och slutligen prototypande av konceptet. Under intervjuerna med användarna kom en hel del intressanta behov och önskemål fram, till exempel att de tyckte att det måste finnas fler och prisvärda aktiviteter i Piteå och att de inte besöker centrum oftare än 1 gång per vecka i snitt. Arbetet resulterade i slutkonceptet Pitepuls som är en eventhemsida där alla Piteås evenemang är samlade under ett och samma tak. Sidan innehåller event kopplade till kultur, sport, religion, och friluftsaktiviteter och skall vara tillgänglig för både studerande, fastboende och turister. Projektet genererade ett koncept som har potential att lyfta fram Piteå som eventstad och därmed öka dess attraktivitet, både bland unga vuxna men också bland fastboende och turister, samt att det därmed hjälper Framnäs och LTU Piteå att sticka ut bland mängden folkhögskolor och musikhögskolor.

The Kano method1 was used in order to determine the benchmark requirements of an educational web portal. A comprehensive list of possible specifications for an educational portal was constructed by examining the characteristics of educational portals globally. This information was used to develop a questionnaire in accordance with the Kano method. A number of hand-picked expert users were asked to answer the questionnaire. The results obtained from these questionnaires were used to categorize the importance of each component of a web portal as a “one-dimensional”2 , “must-be”3 or “attractive”4 requirement. The components categorized as “must-be” requirements were used to generate the benchmark of the minimum specifications of an educational web portal. Copyright / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2008. / Curriculum Studies / MEd / Unrestricted

More people are drawn towards cities for better opportunities of work and studies. This makes it difficult for Swedish rural municipalities to attract and retain residents. Rural development in areas with close proximity to water, LIS, aims to enable exemptions from coast protection in order to develop the rural areas where exploitation of attractive environments becomes possible. The aim of this thesis is to study LIS as a tool for rural development in order to understand which opportunities and challenges the tool generates in the planning process. Our collection of empirical data has primarily consisted of interviews and document analysis which, together with theories about rural areas, attractive housing and the planning process, has created an understanding of what opportunities and limitations LIS has at present. This case study investigates two rural municipalities’ development by LIS. The main findings of this study are that different interpretations of the legislation limit communication between central parties in the planning process and that the legislation today is not adapted to rural municipalities conditions. / Allt fler människor söker sig till städer för arbete och studier vilket gör det svårt för svenska landsbygdskommuner att locka och behålla kommuninvånare. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, syftar till att möjliggöra för dispens från strandskydd i syfte att utveckla landsbygden där bebyggelse i attraktiva miljöer blir möjlig. Syftet med uppsatsen är att studera LIS-områden som ett verktyg för landsbygdsutveckling för att förstå vilka möjligheter och utmaningar verktyget kan generera i planeringsprocessen. Vår empiriinsamling har primärt bestått av intervjuer och dokumentanalys som tillsammans med teorier om landsbygd, attraktivitet och planprocessen skapat en bild om vilka möjligheter och begränsningar LIS i dagsläget besitter. Genom att studera två kommuners utveckling av strandnära lägen har vi genom en fallstudie belyst hur olika tolkningar av lagstiftningen begränsar kommunikationen mellan centrala parter i planprocessen samt att lagstiftningen idag inte är anpassad efter landsbygdskommuners förutsättningar.

Syftet är att undersöka vilka faktorer som upplevs viktiga för att behålla och i viss mån attrahera personal i en organisation utifrån anställdas perspektiv. Syftet är också att få en djupare förståelse för de olika faktorerna och dess innebörd för olika individer. Med hjälp av tidigare forskning om begreppen Employer Branding och kompetensförsörjning lades grundenför insamlingen av studiens empiriska material. Det empiriska materialet har analyserats medhjälp av ovanstående begrepp men även med inspiration av Maslows motivationsteori. Studiens empiriska material är insamlat via tio semistrukturerade intervjuer med respondenter från två olika organisationer. Båda företagen är stora företag i södra Sverige verksamma inom olika bransch och sektor. Huvudresultaten i studien visar att anställda vill erbjudas utvecklingsmöjligheter, en bra ledning och en välfungerande och tydlig kommunikation för att vilja arbeta kvar i en organisation samt för att attraheras till en eventuellt framtida arbetsgivare. Resultatet av studien visar att en bra ledning i denna studie främst syftar till en ledning som är lyhörd, erbjuder frihet under ansvar och har förtroende för de anställda. Studien visar även att värdet av ett företags rykte och anseende inte framkommer som särskilt viktigt, vilket är en stor skillnad gentemot tidigare forskning. / The purpose of this study is to analyze which factors are perceived as important in order to retain and to some extent attract staff in an organization from the perspective of employees. The purpose is also to reach a deeper understanding of the various factors and their meaning for different individuals. The foundation for the collection of the empirical data of the study is based on a previous research of the concepts of Employer Branding and competence supply. The empirical material has been analyzed using the above concepts but also with inspiration from Maslow's motivation theory. The empirical material of the study was collected through ten semi-structured interviews with respondents from two different organizations. Both organizations are large companies, activein various sectors and situated in the south of Sweden. The main results of the study show that employees want to be offered development opportunities, good management and well functioning communication in order to remain in an organization and to be attracted to a possible future employer. The results of the study show that a good management in this study primarily aims at a management that is attentive, offers freedom under responsibility and has confidence in the employees. The study also shows that the value of a company's reputation does not appear to be particularly important, which is a big difference compared to previous research.

Syftet med studien var att skapa en djupare förståelse för vad generation Z upplever som attraktivt hos en arbetsgivare och hur en mindre kommun använder sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera generation Z. För att uppnå syftet studerades en mindre kommun och dess HR-medarbetare om arbetet för att attrahera nya medarbetare. Vidare studerades utvalda respondenter från generation Z för att skapa en djupare förståelse för deras syn på en arbetsgivare. Avslutningsvis ämnade studien till att föra samman de två olika perspektiven och analysera detta med stöd av tidigare forskning. För att kunna besvara syftet och skapa en djupare förståelse valdes en kvalitativ metod. Empirin samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med respondenter från de två målgrupperna, generation Z och HR-medarbetare. Resultatet visar att kommunen besitter faktorer som anses vara attraktivt enligt generation Z, som exempelvis trygghet, vänlig organisationskultur och ett gott rykte. Empirin visar skillnader i vad generation Z efterfrågar och vad HR-medarbetarna anser är viktigt, skillnaden tyder på att det finns en brist på kunskap om målgruppen hos HR-medarbetarna. Vidare uppmärksammas att kommunen inte har ett strukturerat arbetssätt med sitt arbetsgivarvarumärke och resultatet tyder på att HR-medarbetarna förlitar sig på att kommunen har sitt goda rykte, stabila ekonomi och fina natur och att de därmed inte anser sig behöva en strategi för arbetsgivarvarumärket. Slutsatsen visar att kommunen har flertalet faktorer som de kan fokusera på att marknadsföra för att attrahera generation Z. Resultatet visar att det är viktigt för en mindre kommun att ha en tydlig strategi för att framgångsrikt arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke där fokuset bör vara på att förstå målgruppen och att arbeta segmenterat för att nå ut till generation Z. Vidare tyder resultaten på att kommunen behöver se på arbetsgivarvarumärket separerat från kommunens varumärke, för att framgångsrikt marknadsföra sig som arbetsgivare. / The study aimed to create a deeper understanding of what Generation Z finds attractive in an employer and how a smaller municipality uses its employer brand to attract Generation Z. To achieve the aim a smaller municipality and its HR staff were studied about the work to attract new employees. Furthermore, selected respondents from Generation Z were studied to better understand their view of an employer. In conclusion, the study aimed to bring together the two different perspectives and analyze this with the support of previous research. To be able to answer the purpose and create a deeper understanding, a qualitative method was chosen.The experience was collected through individual semi-structured interviews with respondents from the two target groups, Generation Z and HR employees. The results show that the municipality possesses factors that are considered attractive according to Generation Z, such as security, a friendly organizational culture, and a good reputation. The empirical evidence shows differences in what Generation Z demands and what the HR employees consider important, the difference indicates that there is a lack of knowledge about the target group among the HR employees. Furthermore, it is noted that the municipality does not have a structured way of working with its employer brand, and the results indicate that the HR employees rely on the municipality's good reputation, stable economy, and beautiful nature, and that they, therefore, do not consider themselves to need a strategy for the employerbrand. The conclusion shows that the municipality has several factors that they can focus on marketing to attract Generation Z. The result shows that it is important for a smaller municipality to have a clear strategy to successfully work with its employer brand where the focus should be on understanding the target group and to work segmented to reach Generation Z. Furthermore, the results indicate that the municipality needs to look at the employer brand separately from the municipality's brand, to successfully market itself as an employer.

Detta arbete syftar till att få en djupare förståelse kring hur företag på en mindre ort kan attrahera morgondagens humana resurser. Med den ständiga urbaniseringen som sker i Sverige där konkurrensen om arbetskraft växer mellan större och mindre städer upptäcktes en kunskapslucka. Nämligen att ta reda på hur företag, på mindre orter i förhållande till de större städerna kan stärka sitt employer brand och dess attraktivitet för att attrahera den yngre generationen g. Arbetskraften är en stor tillgång för organisationer och med hjälp av employer branding som strategi kan organisationer stärka sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera potentiella arbetssökande. Själva begreppet employer branding, på svenska även kallat arbetsgivarvarumärke myntades för första gången 1996. Employer branding handlar både om att framställa företaget som attraktiv och höja engagemanget hos deras nuvarande anställda, eftersom medarbetarna blir en del av företagets marknadsföring. Vi som har genomfört denna studie fokuserar på att undersöka vilka attribut som Generation Z, i denna text förkortat till Gen Z, uppfattar som attraktiva och hur företag kan arbeta för att möta generationens intressen. De år som Gen Z tillhör varierar mellan olika forskare men det tenderar att vara mellan 1995 – 2010. Det som särskiljer generationen är att de är den första generationen som inte har växt upp utan internet. Denna studie har sitt fokus på en kartongfabrik i södra Dalarna som tillhör en större koncern. I denna studie har vi tittat på forskning kring employer branding, Gen Z, attraktivt arbete och urbanisering. Studien är genomförd med en kvalitativ metod med utgångspunkt i fenomenologin där datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer. Metoden valdes för att kunna undersöka fenomenet kring individers upplevelser och erfarenheter. Studien fokuserade på två olika perspektiv, medarbetarperspektivet och elevperspektivet, således valdes fyra medarbetare och sju elever till studiens respondenter. Resultatet visar vilka egenskaper Gen Z finner mest attraktiva hos en framtida arbetsgivare. Kontaktnätet och ryktesspridning har en stor betydelse på individers beslut om arbetsgivare. Ett ytterligare resultat visar även på vikten utav att bygga upp den interna synen på företaget för att det skall spridas externt. En slutsats som dras är att det kampenom arbetskraft mellan större och mindre städer är svår att vinna för de mindre städerna. Det blir viktigt för företag på mindre städer att tidigt knyta kontakt med den yngre generationen, detta ökar chanserna att rekrytera dem när de är i ett stadie i livet då de mindre städerna är attraktiva igen. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how employers in a small town can attract future colleagues. Due to the constant urbanization that takes place in Sweden where the competition for labor is growing between larger and smaller towns, a knowledge gap was discovered. To find out how employers, in smaller towns in relation to the larger labor markets, can strengthen their employer brand and it´s attractiveness to attract the younger generation (Gen Z). The workforce is a big asset to organizations and with help from employer branding as a strategy they can strengthen their employer brand to attract potential employees. The concept employer branding, in Swedish called arbetsgivarvarumärke, was coined for the first time in 1996. Employer branding is about highlighting the employer as an attractive workplace and increasing the engagement with their current employees, since the employees becomes a part of the employer marketing. This study focuses on which attributes Gen Z finds attractive and how employers can work to meet the interests of the generation. The years to which Gen Z belongs varies between different researchers but it tends to be between 1995 – 2010. What sets the generation apart is that they are the first generation not to have grown up without the internet This study has it´s focus on a papermill in southern Dalarna that belongs to a bigger company. We have examinated previous research regarding employer branding, Gen Z, attractive work and urbanization. The study is carried out with a qualitative method with it´s starting point in phenomenology where the data was collected through semi structured interviews. The method was chosen to be able to investigate the phenomenon of individuals' experiences and feelings. The study focused on two perspectives, the employees and students, therefore we chose four employees and seven students as respondents. The result shows which qualities Gen Z finds most attractive in a future employer. The social networks and rumors have a big impact on individuals decision making regarding employers. Another result shows the importance of building the internal view of the company in order for it to spread externally. One conclusion that is drawn is that the battle for labor between larger and smaller cities is difficult for the smaller cities to win. It becomes important for companies in smaller cities to establish early contact with the younger generation, this increases the chances of recruiting them when they are at a stage in their lives when the smaller cities are attractive again.

Bakgrund: Framväxten av human resource management (HRM) tog fart under 80-talet som ett svar på en ökad medvetenhet kring att medarbetarna och den kompetens de besitter har en central roll för organisationens framgång och konkurrenskraft. Utmaningen för organisationer i dagens samhälle handlar om att integrera arbetet med HRM på ett strategiskt plan med de övergripande verksamhetsmålen. En av företagens viktigaste processer är kompetensförsörjningen. Många företag har svårigheter att hitta rätt person till rätt plats, till följd av att omvärlden ständigt förändras och en arbetsmarknad där efterfrågan överstiger utbudet av kompetenta medarbetare. Dessa utmaningar kommer prägla Skaraborgs arbetsmarknad framöver, och påverka behovetav att attrahera och behålla rätt kompetens.  Syfte: Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera organisationers arbete med att vara attraktiva arbetsgivare, som i denna studie innebär att attrahera och behålla nyckelkompetens som är av betydelse för dess konkurrenskraft. Metod: För att uppnå studiens syfte valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med HR-praktiker från tio tillverkande företag i Skaraborg. Frågorna som lyftes berörde kompetensbehov, att attrahera och behålla kompetens samt HR:s roll och organisationens syn på den.  Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på att det som teorin säger är svårt att implementera i praktiken. Den intensiva förändringstakten gör det svårt att arbeta proaktivt med kompetensförsörjning. Samarbetet mellan HR och produktionschefer är av stor betydelse för identifiering av kompetensbehov och implementering av processer. Situationen på arbetsmarknaden ställer allt större krav på företagen att vara innovativa i sitt sätt att marknadsföra sig och bli mer medvetna kring vad det är om gör att anställda väljer att stanna. Företagen har utarbetade strategier för talanghantering, men har svårigheter att få det att fungera i praktiken. / Background: The development of human resource management (HRM) took off in the 80s as a response to an increased awareness that employees and the skills they possess have a central role in the organization's success and competitiveness. The challenge for organizations in today's society is to integrate the work with HRM on a strategic level with the overall operational goals. One of the companies most important processes is the competence supply. Many companies have difficulties finding the right person for the right place, as a result of the constantly changing world and a labor market where the demand exceeds the supply of competent employees. These challenges will characterize the labor market in Skaraborg going forward, and affect the need to attract and retain the right skills.  Purpose: The study aims to describe and analyze the work of organizations to be attractive employers, which in this study means attracting and retaining key competence that is important for its competitiveness.  Method: To achieve the purpose of the study, a qualitative research method was chosen in the form of semi-structured interviews with HR practitioners from ten manufacturing companies in Skaraborg. The questions that were raised referred to competence needs, attracting and retaining competence and the role of HR and the organization’s view of it.  Results & conclusion: The result of the study shows that what the theory says is difficult to implement in practice. The intense pace of change makes it difficult to workproactively with competence supply. The cooperation between HR and production managers is of great importance for the identification of competence needs and the implementation of processes. The situation on the labor market places increasing demands on companies to be innovative in their way of marketing themselves and to become more aware of what makes employees choose to stay. Companies have developed strategies for talent management, but have difficulties in making it work in practice.

Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka Employer valuepropositions som anställda inom stål- och metallindustrin samtpotentiella arbetstagare anser vara viktigast hos en attraktivarbetsgivare. Detta för att ge företagen inom branschen bättre underlagför hur de blir mer framgångsrika med sin Employer branding Metod: Resultatet av studien analyserades med hjälp av en tematisk analys föratt identifiera och analysera fem olika dimensioner. Dessa femdimensioner grundar sig dels i tidigare forskning. Dels frånrespondenternas svar som inhämtas med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Eftersom en abduktiv ansats har använts är detta möjligteftersom författarna kan gå fram och tillbaka mellan teori och empiri.De semistrukturerade intervjuerna genomfördes på 22respondenter,varav 18 av dessa respondenter arbetar på Åkers Sweden.Resterande 4 respondenter är studenter som potentiellt kommer attsöka jobb inom stål- och metallindustrin Slutsats: Resultatet visar på att en arbetsgivare måste kunna erbjuda ett paket avflera olika Employer value proposition för att uppfattas som enattraktiv arbetsgivare. De Employer value propositions somrespondenterna prioriterade främst är den sociala dimensionen samtutvecklingsdimensionen. För att Åkers Sweden ska kunna locka samtbehålla kompetent personal gäller det att kommunicera två olikabudskap. Ett internt och ett externt budskap. / Purpose: The purpose with this study is to identify which Employer valuepropositions that workers within the steel- and metal industry andpotential employees consider to be most important with an attractiveemployer. This is to give the companies in the industry a better basisfor how they can be more successful with their Employer branding Method:The results of the study were analyzed using thematic analysis toidentify and analyze five different dimensions. These five dimensionswere derived from both previous research and the responses ofparticipants gathered through semi-structured interviews. An abductiveapproach was used, the authors were able to move back and forthbetween theory and empirical data. The semi-structured interviewswere conducted with 22 respondents. 18 of these respondents are fromÅkers Sweden, while the remaining 4 respondents are students who arepotentially seeking employment within the steel- and metal industry Conclusion:The results indicate that an employer must be able to offer a packageof various Employer value propositions in order to be perceived as anattractive employer. The most essential Employer value propositionsaccording to the respondents are the social dimension along with thedevelopment dimension. For Åkers Sweden to attract and keepcompetent personnel, it is crucial to communicate two differentmessages: an internal message and an external message.

Levande Stockholm är ett koncept som Stockholms Stad initierade 2015. Syftet med det är att skapa levande och attraktiva stadsrum för medborgarna. Sökandet efter den attraktiva staden är en utveckling som blivit vanligare och viktigare för städer i och med den allt mer tilltagande globaliseringen. Konceptet Levande Stockholm baseras på temporär urbanism för att skapa attraktiva stadsrum under sommaren och har haft ett lyckat utfall. Det är från detta koncept studien tar ansats. Under vintern råder andra förhållanden som påverkar staden och människorna och samspelet mellan dem. Därför undersöker denna studie hur man kan skapa förutsättningar för attraktiva och levande stadsrum vintertid genom temporär urbanism. Forskningsfrågan har besvarats genom att i en fallstudie samla in data från tre olika grupper som vi valt att benämna planerare, externa aktörer samt medborgare. De planerare samt externa aktörer som intervjuats har valts på grund av deras erfarenheter av att jobba med Levande Stockholm eller med att skapa attraktiva stadsrum. Ett medborgarperspektiv har undersökts genom en enkät för att jämföra om deras tankar om attraktiva stadsrum vintertid överensstämmer med åsikterna hos planerare samt externa aktörer. Det teoretiska ramverket består av tre övergripande forskningsfält från olika discipliner; den levande staden, temporär urbanism samt samhällsplanering i ett kallt klimat. Detta skapar en tvärdisciplinär kontext som skapar ett djup och en bredd i studien. Studiens resultat visar att den temporära urbanismen har potential att skapa fler levande och intressanta stadsrum. Vidare visar empirin att de flesta aktörer, offentliga och privata, är överens om att stadens roll är att skapa förutsättningar för levande stadsrum, medan övriga aktörer bör stå för innehåll. Möjliga hinder för att utveckla levande stadsrum vintertid genom temporär urbanism är rigida regler angående snöröjning, upplåtelsetaxa samt tidsperioden för uteservering. Genom att underlätta för aktörer att temporärt utveckla och utnyttja gatu- och stadsrum under vintern kan levande och attraktiva stadsrum skapas. / Levande Stockholm is a concept that Stockholm City initiated in 2015. The purpose of the concept is to create vibrant and attractive urban spaces for the citizens. Developing the attractive city is a process that has become more common and important for cities, due to the ever- increasing globalization. The Levande Stockholm concept is based on temporary urbanism to create attractive city spaces in the summer and has had a successful outcome. This study springs from this concept. During winter, there are different conditions that affect the city, its inhabitants and the interaction between the two. Therefore, this study investigates how to create conditions for attractive and vibrant urban spaces during winter through temporary urbanism. The research question is answered through a case study by collecting data from three different groups whom we chose to label as planners, external actors and citizens. The planners and external actors who were interviewed were chosen due to their experience of working with Levande Stockholm prior. A citizen's perspective has been examined through a survey to compare if their thoughts about attractive urban spaces in winter time are consistent with the views of planners and external actors. The theoretical framework consists of three comprehensive research fields from different disciplines; the vibrant city, temporary urbanism and urban planning in a cold climate. This creates a cross-disciplinary context that allows a depth and breadth in the study. The results show that temporary urbanism has the potential to create more vibrant and interesting urban spaces. Furthermore, our empirics show that most actors, public and private, agree that the municipality’s role is to enable the creation of vibrant spaces, while other actors should be the creators of the content within the urban space. Possible obstacles to developing vibrant city spaces during wintertime through temporary urbanism are rigid rules regarding snow clearance, concession fees and the fixed periods for outdoor seating. Vibrant and attractive urban spaces can be created by enabling actors to temporarily develop and utilize streets and urban spaces during winter.

Previous research have shown a possible relationship between the indoor work environmentand the impact it has on the employees’ performance. Different factors can affect theperformance; physical parameters, such as ventilation and air quality, noise levels, thermalclimate, lighting and access to daylight, as well as the level of flexibility of the work, furnitureetc. Therefore, this study aims to investigate the quality of the indoor work environment at siteoffices within Company AB in Sweden. Further, how the physical and the psychologicalenvironment play an important role regarding the attractiveness of the workspace. The studywill only focus on four physical parameters affecting the physical functionality of an office; airquality, noise, temperature and lighting. The following research questions were asked: 1) Whatdifferent types of site offices can be identified in Sweden and what are the commonly usedoffice layouts? 2) How well does the actual indoor work environment at site offices align withthe restrictions by the Swedish Work Environment Authority? 3) How is the indoorenvironment of the site offices perceived by the people utilizing the workspace? 4) Which arethe most important parts to look at to improve the attractiveness of the site offices at CompanyAB? The study is both qualitative and quantitative including measurements, interviews,meetings, and a questionnaire as the main sources of information used to answer the researchquestions.According to the results, the two most commonly used site offices are construction trailers andrented premises. The visited offices had varied layouts since they are designed to fit the needsof the specific project organizations. Out of the four parameters, noise was the only one thatentirely fulfilled the requirements in the six site offices visited.The employees perceived the physical parameters in the site offices differently. The air qualitywas generally perceived to be sufficient in the office spaces but quite bad in the meeting rooms.Multiple employees thought noise was one of the most problematic parameters and it wasshown to possibly depend on work role or task. Employees expressed the need of a versatileoffice layout, with both open office areas and smaller secluded rooms combined, which couldincrease their concentration level and decrease disturbance. Another problematic parameterwas the temperature and generally, the need was to stabilize it throughout the year. Regardingthe lighting, many expressed the desire to be able to adjust it on their own.People perceive things differently which is why a more varied and flexible office might fulfillmore people’s needs. If these needs are fulfilled, it could improve not only the physical workenvironment but also the psychological work environment and therefore increase theattractiveness and job satisfaction of the employees. / Tidigare forskning har visat en möjlig koppling mellan inomhusklimat och dess påverkan påden anställdas prestation. Olika faktorer kan påverka prestationen; fysiska parametrar; såsomventilation och luftkvalitet, ljudnivå, termiskt klimat, ljus och tillgång till dagsljus samt nivånav flexibilitet på jobbet, möbler och andra faktorer. Därför syftar denna studie till att undersökakvalitén av arbetsmiljön inomhus på platskontor hos Company AB i Sverige. Vidare, hur denfysiska och psykiska miljön spelar en stor roll gällande hur attraktiv en arbetsplats är. Dennastudie kommer bara fokusera på fyra fysiska parametrar som påverkar den fysiskafunktionaliteten av ett kontor; luftkvalitet, ljud, temperatur och ljus. Följande forskningsfrågorhar ställts: 1) Vilka olika typer av platskontor kan identifieras i Sverige och vilka olikautformningar används vanligast? 2) Hur väl uppfyller den faktiska inomhusmiljön påplatskontoren kraven från Arbetsmiljöverket? 3) Hur upplevs inomhusmiljön på platskontorenav människorna som jobbar i dem? 4) Vilka är de viktigaste aspekterna för att ökaattraktiviteten av platskontoren på Company AB? Studien är både kvalitativ och kvantitativoch inkluderar både mätningar, intervjuer, möten och en enkät som de främstainformationskällorna för att svara på forskningsfrågorna.Resultaten visar på att de vanligaste platskontoren är byggbodar och inhyrda lokaler. Debesökta kontoren hade olika uppbyggnad eftersom de var utformade för att passa de specifikaprojektorganisationerna. Utav de fyra parametrarna var ljudet det enda som uppfyllde kraven ide sex besökta platskontoren.De anställda upplevde de fysiska parametrarna på olika sätt. Luftkvaliteten upplevdes generelltsom tillräcklig bland kontorsplatserna men ganska dålig i mötesrummen. Flera anställda tyckteatt ljudet var en av de mest problematiska parametrarna och det visade sig möjligtvis bero påarbetsroll eller uppgift. De anställda uttryckte ett behov av en varierad utformning av kontorenmed en kombination av både öppna kontorslandskap och mindre avskilda rum vilket skullekunna öka koncentrationsförmågan och minska störande ljud. En annan problematiskparameter var temperaturen och generellt var behovet att få en mer stabil temperatur över året.Vad gäller ljussättningen så uttryckte många att de ville kunna reglera den själva.Människor upplever saker olika vilket gör att ett mer varierat och flexibelt kontor kan uppfyllafler människors behov. Om dessa behov uppfylls kan detta förbättra inte bara den fysiskaarbetsmiljön utan också den psykiska arbetsmiljön och kan därigenom öka attraktiviteten samtarbetsnöjdheten hos de anställda.