Att ha en viss grad av personalomsättning är nödvändigt för organisationens fortsatta lönsamhet. Personalomsättningen inom revisionsbranschen beskrivs däremot som ett problem. Tidigare studier har undersökt olika aspekter av personalomsättningen på individnivå. Där har det identifierats faktorer till varför revisorsassistenter väljer att lämna revisionsbyråerna. Tidigare studier har även fokuserat på olika metoders inverkan på individernas beslut att lämna branschen. Syftet med examensarbetet är att analysera personalomsättningen utifrån revisionsbyråernas perspektiv, och därefter identifiera skillnader mellan stora och små revisionsbyråer. För att besvara examensarbetets forskningsfrågor och uppfylla syftet har både en enkätundersökning samt intervjuer utförts. Enkätundersökningen skickades ut till revisionskontor runt om i Sverige och bidrog med svar från 32 olika kontor. Sedan intervjuades fyra revisionsbyråer i Norrbotten, två små och två stora revisionsbyråer. Studien visar att revisionsbyråerna i Norrland har en låg personalomsättning, men att personal-omsättningen i branschen som helhet fortfarande anses vara för hög. Studiens huvudsakliga slutsats är att personalomsättningen varierar mellan revisionsbyråerna och att byråns storlek är en förklarande faktor. Utöver detta visar studien på att ledningen och externa faktorer har en inverkan på personalomsättningen. De externa faktorerna kan dock inte påverkas av ledningen, utan är något som ledningen istället bör anpassa sig efter för att kunna behålla sina medarbetare. / A certain level of employee turnover is necessary for the organization’s continuous profitability. However, employee turnover in the audit profession is described as a problem. Previous studies have explored different aspects of turnover at the individual level. Where factors have been identified for why associates chooses to leave audit firms. Previous studies have also focused on the influence of different methods on the individual's decision to leave the industry. The purpose of this study is to analyze employee turnover from the audit firms´ perspective, and then identify differences between large and small audit firms. To answer the research questions and fulfill the purpose, both a questionnaire and interviews have been performed. The questionnaire was sent out to audit offices around Sweden and provided answers from 32 different offices. Four auditing firms in Norrbotten were then interviewed, two small and two large auditing firms. The study shows that audit firms in Norrland have a low employee turnover, but turnover in the industry as a whole is still considered too high. The main conclusion of the study is that turnover varies between audit firms and that the size of the firm is an explanatory factor. In addition, the study shows that management and external factors have an impact on turnover. However, external factors cannot be influenced by management, but is something that management should adapt to in order to retain its employees.

Personalomsättningen i revisionsbranschen är ett aktuellt ämne och ses som ett problem i branschen. Revisionsbranschen utvecklas och går från att vara en klassisk profession till att bli mer affärsinriktad och lönsamhet blir allt viktigare. Tidigare forskning kom fram till att uppfattningar påverkar valet att lämna branschen. Syftet med studien är därmed att utforska om revisorsassistentens benägenhet att lämna branschen påverkas av uppfattningar om den professionella verksamheten och uppfattningar om affärsverksamheten. Studien har en kvantitativ ansats och en webbaserad enkät med olika påståenden om revisorsassistentens uppfattningar har använts. Enkäten är baserad på professionsteori och tidigare forskning om business och karriärbyten och den skickades till revisorsassistenter på svenska revisionsbyråer. Variabler som studerats är uppfattningar, upplevelser, förväntningar, kön, ålder, erfarenhet i branschen, byråtillhörighet, storleken på det kontor revisorsassistenten arbetar på och om du arbetar eller har arbetat i branschen. Studien kom fram till att det finns ett positivt signifikant samband mellan uppfattningar om affärsverksamheten och karriärbyten. Vidare fann studien en indikation på ett negativt samband mellan uppfattningar om den professionella verksamheten och karriärbyten. Studien fann även en indikation på ett positivt samband mellan kontorsstorlek och karriärbyte. Det fanns även ett positivt signifikant samband mellan erfarenhet och karriärbyte samt mellan ålder och karriärbyte. Uppfattningar har visat sig påverka även i andra studier men uppfattningar om affärsverksamheten är ett relativt outforskat ämne och vidare studier behövs

Background/problematization: The audit industry has historically been characterized by male dominance, and it has long been a problem to succeed in retaining women throughout the work life. Female senior managers are influenced by triggering factors that cause them to consider their continuation in the audit profession. A high number of women opt out audit firms especially at the senior managerial level and choose to restart elsewhere.   Purpose: The purpose of this thesis is to understand the decision-making process of leaving the audit industry of midcareer female auditors. By studying the phenomenon from a life world perspective, it will be described as it is perceived by the women.    Methodology: The study is based on a narrative interview method with an abductive approach where the interviews were conducted with six former female senior managers from the audit industry who left less than 10 years ago. A thematic analysis was conducted in order to analyze the collected data.   Findings: The findings indicate that family, discrimination, heavy workload, job offer and renumeration are influencing factors during female senior managers’ decision-making process. Further, the findings show that the factors influence their decision to varying degrees in different stages of the process.

Purpose: The purpose of this thesis is to explain how individual and strategic firm-level factors, through well-being as a mediating factor, make audit employees more prone to stay within the profession as well as to provide a more holistic picture of why they stay.   Methodology: The study is built upon a positivistic standpoint with a deductive approach using a quantitative method where a survey was sent out to Swedish audit employees with at least three years of experience within the profession. The data collected were analyzed by a Harman single factor test, Spearman correlation matrix, and multiple regression analysis.   Findings: The findings show that stress resilience, mentorship quality, career opportunities, and commercialization are positively related to the employee’s willingness to stay and are fully mediated through their subjective well-being. Further, the findings show that the individual expectation gap affects the willingness to stay directly and is only partly mediated through the individuals’ subjective well-being.  Theoretical perspectives: The profession theory, person-organization fit theory, and motivational theory were applied to explain the variables and the willingness to stay.

Bakgrund: Förväntningsgapet inom revision är ett fenomen som länge har varit ett problem för revisorsprofessionen. Även om revisorsprofessionen har hanterat förväntningsgapet som ett kommunikationsproblem som kan lösas genom att kommunicera bättre med allmänheten om vad revisionens syfte och revisorns roll är, kvarstår förväntningsgapet fortfarande. En anledning till att förväntningsgapet kvarstår, kan vara att aktörer inom revisorsprofessionen har olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, vilka ger upphov till ett kommunikationsbrus som hämmar revisorsprofessionens kommunikation med allmänheten. Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för varför förväntningsgapet kvarstår genom att utforska hur aktörer inom revisorsprofessionen uppfattar förväntningsgapet, revisorns roll och revisionens syfte.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en i huvudsak deduktiv ansats. Empiri har dels samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med aktörer inom revisorsprofessionen, dels genom en dokumentstudie baserad på konsultationssvaren till det brittiska konsultationsdokumentet ’Call for Views’ från aktörer inom revisorsprofessionen. Empirin har analyserats genom innehålls- och nätverksanalys. Slutsats: Studiens empiriska underlag påvisar att det inom revisorsprofessionen förekommer olika uppfattningar om revisionens syfte och revisorns roll, men även om förväntningsgapet. De olika uppfattningarna om revisionens syfte och revisorns roll skulle kunna orsaka ett kommunikationsbrus, som leder till att revisorsprofessionens försök till att minska förväntningsgapet genom ökad kommunikation inte har lyckats. Därtill kan de olika uppfattningarna om förväntningsgapet ge upphov till ett internt kommunikationsbrus inom revisorsprofessionen som också hämmar att förväntningsgapet minskas. / Introduction: The audit expectation gap is a phenomenon that has been a problem for the audit profession during a long time. Although the audit profession has handled the expectation gap as a communication problem that can be solved by communicating better with the public about the purpose of the audit and the role of the auditor, the expectation gap still remains. A possible reason to why the expectation gap remains may be that members of the audit profession have differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, which cause noise within the audit profession. This noise might in turn inhibit the audit profession’s communication with the public. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of why the expectation gap remains, by exploring how actors within the audit profession perceive the expectation gap, the purpose of the audit and the role of the auditor. Method: The study has a qualitative researching method with a mainly deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with actors within the audit profession and through a document study based on the consultation responses sent to the British consultation document 'Call for Views' from actors within the audit profession. The empirical data has been analyzed through content and network analysis. Conclusion: The empirical evidence shows that there are different perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor, but also about the expectation gap, within the audit profession. The differing perceptions about the purpose of the audit and the role of the auditor could cause a noise, which in turn causes the failure of the audit profession in its attempt to reduce the expectation gap through increased communication. In addition, the different perceptions about the expectation gap might give rise to an internal noise within the audit profession, which can also inhibit attempts to reduce the expectation gap.

Revisorsyrket kännetecknas av perioder med hög arbetsbörda på grund av att många företag har kalenderår som räkenskapsår. Tidigare forskning visar att hög arbetsbörda i revisorsyrket medför negativa effekter för enskilda revisorer såväl som för revisionsbyråer, eftersom många revisorer väljer att lämna yrket. Revisorer antas därmed inte vara tillräckligt motiverade att utföra den ansträngning som krävs under perioder med hög arbetsbörda. Vidare saknar tidigare forskning en förståelse för hur revisionsbyråerna kan hantera problemet med låg motivation under hög arbetsbörda. Belöningar är en styrmekanism som kan öka motivation hos individer, vilket medför att syftet med studien är att skapa förståelse för om belöningar har betydelse för revisorers motivation till att anstränga sig mer under perioder med hög arbetsbörda. För att uppfylla syftet har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, bestående av 13 semistrukturerade intervjuer med revisorer verksamma inom en av de största revisionsbyråerna i Sverige.  Studien visar att revisorer har olika inställning till revisorsyrket vilken konstateras bero på vilken typ av motivation revisorerna i huvudsak har till revisorsyrket. Följaktligen har den huvudsakliga motivationen till revisorsyrket betydelse för om och på vilket sätt revisorer motiveras av belöningar. I studien framkommer att monetära belöningar har betydelse för revisorers motivation till ökad ansträngning under perioder med hög arbetsbörda. Icke- monetära belöningar visade sig inte ha någon direkt betydelse för revisorers motivation till ökad ansträngning, däremot ansågs de vara viktiga som hygienfaktorer för en del revisorer för att inte skapa missnöje på arbetsplatsen. Vidare återfanns ett fåtal revisorer där varken monetära eller icke-monetära belöningar hade någon betydelse för motivation till ökad ansträngning under hög arbetsbörda, vilket förklaras med att dessa revisorer har en inre motivation till revisorsyrket. För de revisorer där monetära belöningar hade betydelse för motivation till ökad ansträngning under hög arbetsbörda noterades även en potential att nå inre motivation då inställningen till revisorsyrket utlästes bli mer positiv av monetära belöningar. Avslutningsvis kan revisorers preferens för monetära belöningar förklaras med att lönen upplevs vara för låg i revisorsyrket för det merarbete som krävs under perioder med hög arbetsbörda. / The audit profession is characterized by periods of high workload due to the fact that many companies have calendar year as accounting year. Previous research shows that high workload within the audit profession has negative effects for individual auditors as well as for the audit firms, since many auditors choose to leave the profession. Auditors are thus assumed to be insufficiently motivated to perform the required effort during periods of high workload. Furthermore, previous research lacks an understanding of how audit firms can handle the problem of low motivation during high workload. Rewards are a control mechanism that can increase individuals' motivation, the purpose of the study is therefore to create an understanding of whether rewards have significance for auditors' motivation to increase effort during periods of high workload. To fulfill the purpose, a qualitative research strategy has been applied, consisting of 13 semi-structured interviews with auditors working within one of the largest audit firms in Sweden.  The study shows that auditors have different attitudes towards the audit profession, which are found to depend on the main type of motivation the auditors have towards the audit profession. Consequently, the main motivation towards the audit profession have significance for if and in what way auditors are motivated by rewards. The study concludes that monetary rewards have significance for auditors' motivation to increase effort during periods of high workload. Non-monetary rewards were found to have no direct effect on auditors' motivation for increased effort, on the other hand, they were considered important as hygiene factors for some auditors in order not to create dissatisfaction at the workplace. Furthermore, a few auditors were found where neither monetary nor non- monetary rewards had any significance for motivation to increase effort during high workload, which is explained by the fact that these auditors have an intrinsic motivation towards the audit profession. For those auditors where monetary rewards had significance for motivation to increase effort during high workload, a potential to achieve intrinsic motivation was also noted as the attitude towards the audit profession became more positive due to monetary rewards. In conclusion, auditors' preference for monetary rewards can be explained by the fact that the salary is experienced as being too low in the audit profession for the additional work that is required during periods of high workload.

The goal of the submitted thesis "Evolution of the audit profession" is to introduce the audit profession focused on the current situation of the audit market. The European Commission published a Green Paper "Audit Policy: Lessons from the Crisis" on the 13th of October 2010 seeking views on a range of issues related to the statutary audit. (the consultation closed on the 8th of December). The part of this work is the comparison of views of the group of respondents and the summary of all responses. It also mentions the current situation of this theme.

Personalomsättningen inom revisionsbranschen är ett viktigt ämne eftersom revisionsbyråerna behöver hålla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprätthålla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga inträdesbarriärer är det viktigt att ifrågasätta varför någon som väl kommit in väljer att lämna. Syftet med uppsatsen är att förklara vad som påverkar karriärbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bättre förståelse kring varför revisorsassistenter väljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjälp av en kombination av teorier från bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas påverka revisorsassistenters karriärbyten. För att testa modellen har en enkätundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts. Resultatet av undersökningen visar att karriärbyten bland revisorsassistenter kan bero på flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrågasättas. Vår slutsats är att de tre främsta anledningarna till varför revisorsassistenter väljer att sluta är på grund av att de erbjuds externa karriärmöjligheter, har låga uppfattningar om revisorsprofessionen eller upplever en obalans mellan privatliv och arbetsliv. Med en bättre förståelse kring revisorsassistenters karriärbyten kan revisionsbyråerna teoretiskt sett minska de höga kostnader som är förknippade med rekrytering, anställning och utbildning av ny personal. Vår undersökning antyder även att det skulle kunna finnas ännu en modererande variabel, nämligen säsong. Detta är något som framtida forskning skulle kunna undersöka genom att utföra en liknande studie under en annan tid på året. / The audit profession needs to retain qualified staff with extensive expertise in order to maintain good audit quality. It is crucial that employee turnover in audit firms is considered an important aspect and hence thoroughly researched. An important question to ask is why auditors choose to leave their position. Entry barriers are high and it is considered a prestigious profession, yet many junior auditors leave after only a few years of working and choose not to become senior auditors. To develop a better understanding of what it is that makes junior auditors choose to leave before completing their auditor exam, we have combined theories and literature from turnover, job satisfaction and motivation.  Through our research we have developed a model that illustrates the different factors likely to affect junior auditors in their decision to leave the field early. To test the model, a survey of perceptions and motivational factors was given to present and former junior auditors. Although our findings show that the three main reasons for junior auditors leaving are external job opportunities, low perceptions of the audit profession and work-life balance issues, turnover may be due to several different factors. We have come to the conclusion that some factors identified from previous literature can therefore be questioned and that more extensive research is necessary to further understand the reasons behind this gap in the field. The results also indicate a different moderating variable, namely season. Therefore we suggest that further research focuses on this by carrying out a similar study during a different time of the year. With a better understanding of junior auditor turnover, audit firms could reduce the high costs that are associated with recruiting and training junior auditors.

Revisorer i Sverige har i tidigare studier funnits restriktiva med att ge ut fortlevnadsvarningar till konkursbolag. Det saknas studier om huruvida konkursprediktionsmodeller gör bättre förutsägelser  än revisorer i Sverige med hänsyn till kostnader för missklassificeringar (EMC). Syftet med studien är att jämföra precisionen i revisorers fortlevnadsbedömningar med precisionen i konkursprediktionsmodeller baserade på finansiella nyckeltal, samt att undersöka relationen mellan fortlevnadsvarningar, finansiella nyckeltal och konkurser. Studien är kvantitativ och har en deduktiv ansats med en komparativ forskningsdesign. Sekundärdata från svenska onoterade aktiebolags  årsredovisningar har använts.  Resultaten visar att revisorer i Sverige alltjämt är restriktiva med att ge ut fortlevnadsvarningar, men att deras bedömningar i huvudsak har högre precision än konkursprediktionsmodeller för K2-redovisande bolag. När redovisningen blir mer sofistikerad (K3), kan dock konkursprediktionsmodeller ge en högre precision. Studien belyser fortlevnadsbedömningar och konkursprediktionsmodellers utfall utifrån ett kostnadsperspektiv, samt bidrar med kunskap kring fördelar och begränsningar med konkursprediktionsmodeller inom revision. / Auditors in Sweden has been found restrictive with issuing going concern opinions to subsequent bankrupt companies. There is a lack of studies examining if bankruptcy prediction models make better predictions than auditors in Sweden when estimated misclassification costs (EMC) are considered. The purpose with this study is to compare the precision in going concern opinions with the precision from accounting-based bankruptcy prediction models, and to examine the relation between going concern opinions, accounting measures and bankruptcies. The study is quantitative with a deductive approach and comparative design. Secondary data from Swedish private limited companies’ annual reports has been used.  Our results show that auditors in Sweden are still restrictive with issuing going concern opinions, but that their evaluations to a large degree are more precise than the bankruptcy prediction models when used on companies that are reporting by the K2 framework. However, when the accounting numbers are more sophisticated by using the K3 framework, bankruptcy prediction models may be more precise. The study highlights going concern opinions and the outcome from bankruptcy prediction models through a perspective of estimated misclassification costs (EMC). It also contributes with knowledge regarding advantages and disadvantages with using bankruptcy prediction models in auditing.

Titel Personalomsättning som affärsmodell - En kvalitativ studie med fokus på före detta revisorsassistenter  Författare Lina Larsson och Matilda Lind   Handledare Pernilla Broberg  Bakgrund Många nyexaminerade ekonomer lockas av revisorsprofessionen men cirka 50% väljer att sluta sin anställning inom tre år. Forskare menar att en anledning till den höga personalomsättningen inom revisionsbranschen kan vara att revisorsassistenter väljer att lämna yrket. Även faktorer som hög arbetsbelastning, missvisande förväntningar och uppfattningen av revisorsprofessionen används för att förklara personalomsättningen. Däremot finns det få studier som fokuserar på revisorsassistenten samt skillnader mellan små och stora revisionsbyråer.  Syfte Det huvudsakliga syftet med denna studie är att förstå före detta revisorsassistenters förväntningar och uppfattningar av revisorsprofessionen samt deras motiv till att lämna yrket som revisorsassistent. Studien syftar även till att förstå vilka eventuella skillnader som finns i uppfattningarna hos före detta revisorsassistenter från små respektive stora revisionsbyråer.  Metod Denna studie tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi med huvudsaklig deduktiv process och induktiva inslag. För datainsamling har totalt 15 semistrukturerade intervjuer genomförts med före detta revisorsassistenter på små respektive stora revisionsbyråer.  Slutsats Denna studie indikerar att revisorsassistenter förväntar sig hög arbetsbelastning, omfattande lärdomar och goda karriärmöjligheter när de tar anställning inom revisorsprofessionen. Uppfattningar som hög arbetsbelastning och låg lön visar sig inverka på revisorsassistentens arbetstillfredsställelse samt utgör motiv att lämna yrket. Studien indikerar även att det råder skillnader mellan små och stora revisionsbyråer, bland annat sett till arbetsuppgifter.  Kunskapsbidrag Denna studie bidrar bland annat till att skapa förståelse för fenomenet personalomsättning ur revisorsassistentens perspektiv samt utökar kunskapen om faktisk personalomsättning inom revisorsprofessionen. / Title Employee turnover as a business model - A qualitative study focusing on former auditing assistants  Authors Lina Larsson and Matilda Lind  Supervisor Pernilla Broberg  Introduction Many newly graduated economists are attracted by the audit profession, but about 50% choose to terminate their employment within three years. Researchers believe that one reason for the high employee turnover in the auditing industry may be that audit associates choose to leave the profession. Factors such as high workload, misleading expectations and the perception of the audit profession are also used to explain employee turnover. However, few studies focus on the audit associate as well as differences between small and large audit firms.  Purpose The main purpose of this study is to understand former audit associates’ expectations and perceptions of the audit profession as well as their motives for leaving the occupation as an audit associate. The study also aims to understand the possible differences in the perceptions of former audit associates from small and large audit firms.  Method This study applies a qualitative research strategy with a primarily deductive process with inductive elements. For data collection, a total of 15 semi-structured interviews were conducted with former audit associates at small and large audit firms.  Conclusion This study indicates that audit associates expect a high workload, extensive learning experiences and useful career opportunities when they enter the audit profession. Perceptions such as high workload and low salary prove to affect the audit associates' job satisfaction and constitute motives for leaving the profession. In addition, this study indicates differences between small and large audit firms, for instance in terms of work assignments.  Contribution This study contributes to create an understanding of the phenomenon of employee turnover from the perspective of the audit associate and to expand the knowledge of actual employee turnover within the audit profession.