This essay aims to explore the difference in the political system between the Ukrainian regime in the period 2010-2014 and the regime that emerged out of the euromaidan protests in 2014. Through this the essay will determine if there has been any democratical progress between both of the timelines and if any of the periods achieved the status of democracy. Democracy is defined as polyarchy which gives a clear structure to study both periods and compare them to the criteria’s that this type of democracy offers. The areas that will be studied are: Free and Fair Elections, Universal Suffrage, Elected Representatives, the Right to Candidate in Elections, the Right to Organize, Freedom of Speech and Alternative Sources of Information. The essay is a Theory Consuming Case Study with both descriptive questions and a descriptive approach to answer the questions. The framework that is used to analyze the information is of a qualitative nature. This essay concludes that both periods have had large democratic problems. Although the problems for both periods differ, in the first problem there are several events with rigged elections, crime against journalists and restraints of freedom of speech. The second period saw several improvements in several areas but issues with universal suffrage emerged. This caused both periods to not being able to fulfill the criteria’s of polyarchy which, in this study, is the benchmark for a democracy. Instead, both periods achieved the criteria’s for a hybrid regime which in many ways are equivalent of a flawed democracy.

Media and terrorism is said to have a symbiotic relationship: terrorists want publicity whilst media wants to publish. There is a consensus that threat such as terrorism increases authoritarian attitudes in societies – but studies on how the media reports on terrorism is still a relatively unexplored area of research, at least outside of the US. The events of 9/11 has contributed heavily to the research on media and terrorism, suggesting that terrorism-related reporting is dominated by an authoritarian discourse, namely George Bush’s War on Terror. However, questions on whether this trend is transferable to other countries or if there are alternative discourses remain unclear. Using critical discourse analysis on French editorials after the three major terrorist attacks 2015-2016 (Charlie Hebdo, Paris and Nice), this paper aims to bring new light to the research on media discourses about terrorism. Out of 27 editorials, six discourses were identified: three authoritarian discourses and three counter-discourses. My findings suggest that both authoritarian discourses and counter-discourses occur more or less to an equal extent and propose a framework to analyse them.

The purpose of this essay is going to be about understanding how the transition in Myanmar happened in 2015, when the democratic party and Aung San Suu Kyi won the general election and assumed power. And understanding why the democratic ideology didn’t take root during the period 2015 - 2021 when the democratic party and Aung San Suu Kyi led the country. By applying Samuel P. Huntington’s theory about political transitions and problems that hinder political evolution the essay is looking to find answers to the questions of the essay. The essay analyses the history of the political situation in Myanmar and what the military's role in Myanmar is to evaluate and reach a conclusion. The essay concludes that Myanmar's political situation is complicated, and that the transition made in 2015 was probably not only made possible because of the democrats and Aung San Suu Kyi’s work. The reason that democracy didn’t take root is because of several problems that still exist today and were not solved during the period between 2015 - 2021.

Det finns flera ledarskapsarketyper, några mer välkända än andra. En ledarstil som harstuderats under lång tid är den auktoritära som i korta drag kan beskrivas som enväldig och kontrollerande. Syftet i denna kvalitativa studie är att utforska den auktoritära ledarskapsstilen och finna paralleller mellan managementlitteratur och framställningen av en fiktiv auktoritärledare. För att besvara våra frågeställningar har vi utifrån relevant managementlitteratur tagit fram en analysmodell. Med hjälp av den framtagna modellen har vi analyserat en fiktiv ledare och visat hur en tv-serie framställer den auktoritära ledarens handlingar och vilka effekter dennes agerande får hos de ledda. Vår studie visar att det finns kopplingar mellanporträtteringen av den auktoritära ledaren i managementlitteratur, och den auktoritära ledaren i fiktionen. Uppsatsens språk är svenska. / There are several leadership archetypes, some more well known than others. A leadership style which has been studied for a long time is the authoritarian. It can briefly be described as sovereign and controlling. The purpose of this qualitative study is to explore the authoritarian leadership style and find parallels between management literature and the portrayal of a fictitious authoritarian leader. To answer our questions we have developed a model based on relevant management literature. With the help of the developed model we have analyzed a fictitious leader. We demonstrate how a television series depicts the actions of the authoritarian leader and the effects his actions have on his subordinates. Our study shows that there are links between the portrayal of the authoritarian leader in management literature and the authoritarian leader in fiction. The language of the essay is Swedish.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan unga vuxnas psykiska hälsa och upplevelsen av deras föräldrars föräldrastilar under barndomen. Studien utgick ifrån de fyra föräldrastilarna auktoritativ, auktoritär, tillåtande och försumlig. För att undersöka detta formulerades fyra olika påståenden om att det fanns ett positivt samband mellan samtliga föräldrastilar och psykisk hälsa/ohälsa bland unga vuxna. Det formulerades även ett femte påstående: att sambandet mellan föräldrastilar och unga vuxnas psykiska hälsa var starkare bland män än kvinnor. Studien genomfördes med kvantitativ metod och tvärsnittsdesign. I urvalet ingick 128 studenter från Högskolan i Skövde (86 kvinnor, 40 män och två som uppgav annat som kön) med ålder mellan 18 och 29. Via högskolans olika student-facebookgrupper fick respondenterna svara på en enkät bestående av tre delar. Den första delen täckte bakgrundsfrågor om kön och ålder. Den andra delen användes mätinstrumentet S-EMBU, för att mäta upplevelsen av föräldrabeteende/föräldrastilar, och i den tredje delen ingick mätinstrumentet GHQ-12, för att mäta generell psykisk hälsa. Resultaten visade att finns ett starkt samband mellan unga vuxnas mentala hälsa och deras upplevelse av sina föräldrars föräldrastilar under barndomen. De auktoritativa och tillåtande föräldrastilarna hade en positiv inverkan på unga vuxnas mentala hälsa, medan den auktoritära och försumliga föräldrastilen hade en negativ inverkan. Studien fann också att effekten av föräldrastilar på mental hälsa varierade beroende på kön, där sambandet var starkare bland kvinnorna än bland männen. / The purpose of this study was to investigate the relationship between young adults' mental health and their experiences of their parents’ parenting styles during their childhoods. The study was based on the four parenting styles: authoritative, authoritarian, permissive and negligent parenting styles. To investigate this, four different claims stating that there was a positive relationship between all the parenting styles and mental health/mental illness among young adults were formulated. A fifth assumption claiming that the relationship between parenting styles and young adults' mental health was stronger among men than among women was also constructed. The study was conducted using a quantitative method and cross-sectional design with a study sample consisting of 128 students from the University of Skövde (86 women, 40 men and two who didn’t identify by either gender) with ages ranging between 18 to 29 years. The respondents were asked through the university's various student Facebook groups to partake in answering a questionnaire consisting of three parts. The first part covered background questions about gender and age. The second part used the measuring instrument S-EMBU to measure the experience of parenting behavior/parenting styles, and the third part included the measuring instrument GHQ-12 to measure general mental health. The results showed a strong relationship between young adults' mental health and their experiences of their parents' parenting styles during childhood. The authoritative and permissive parenting styles had a positive impact on young adults' mental health, while the authoritarian and neglectful parenting styles had a negative impact. The study also found that the effect of parenting styles on mental health varied by gender, with the relationship being stronger among women than among men.

The hierarchal distributed database, Domain Name System (DNS) provides name resolution for network applications, which is vital for the functionality of the Internet. An important part of the system design is to distribute the administration by delegation of domains. To maintain the availability of domains it is important that configuration is accurately per-formed. Zonemaster is a tool used for validating the quality of a DNS delegation by testing of misconfigurations. This thesis evaluates Zonemaster and how it relates to other DNS tools. The evaluation was conducted by identifying and designing configuration errors re-garding DNS delegation. These errors were tested by each tool. Their responses together with the extent of documentation regarding test specification was analyzed. The analyzed data was then divided into three categories: number of implemented tests, detected errors and if the test specification referred to a reliable source. The results showed that Zonemas-ter had all the tests implemented, detected and referred to 91,7% of them. / Den hierarkiska distribuerade databasen, domännamnssystem (DNS) utför namnuppslag-ningar för nätverksapplikationer, vilket är en viktig del för Internets funktionalitet. Dess systemdesign möjliggör distribuerad administration genom delegering av domäner. För att behålla tillgängligheten av domäner är det viktigt att konfigurationen utförs korrekt. Zone-master är ett verktyg som används för att validera kvaliteten av en DNS-delegation genom att identifiera felkonfigureringar. Detta examensarbete utvärderar Zonemaster och dess re-lation till andra DNS-verktyg. Utvärderingen genomfördes genom att identifiera och ut-forma konfigurationsfel avseende DNS-delegering. Dessa fel testades av varje verktyg och deras svar, tillsammans med tillhörande testspecifikation analyserades. Analyserat data de-lades sedan in i tre kategorier: antal genomförda test, upptäckta fel och om testspecifikat-ionerna hänvisade till tillförlitliga källor. Resultaten visade att Zonemaster hade alla tester implementerade samt upptäckte och hänvisade till 91,7% av dem.

Att förstå konst kan upplevas mycket svårt om man själv inte har rätt utbildning i bagaget. Utställningar och museum praktiserar konstpedagogik men denna utgår många gånger utifrån människor med kulturellt kapital. Konstmuseum som institution skapar många gånger en överdriven rädsla och respekt där det blir svårt att ta till sig konsten på ett lättsamt sätt. Denna studie är menad att undersöka om det är möjligt att bryta ner denna överdrivna rädsla och respekt och istället möjliggöra ett lättsamt möte mellan konstverk och betraktare. Med utgångspunkt i tidigare forskning samt inspiration från konstpedagogen Carlo Derkert och Reggio Emilia-pedagogiken undersöks om det är möjligt att utveckla pedagogiska verktyg för att praktisera konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. Audioguiden som pedagogiskt verktyg har länge varit närvarande på konstmuseum och är än idag. Men förutom att tekniken har uppdaterats och det har gått från en mp3 till en app har konceptet inte förändrats på många år. Samtidigt lever vi i en samtid där podden blivit mycket stor vilket lett till att ljudfiler är en aktuellt medium. Med detta som grund har jag valt att fokusera på audioguider som ett relevant pedagogiskt verktyg. Under studien undersöks audioguiden som pedagogiskt verktyg utifrån en analys av audioguider från Nationalmuseum. Analysen blir till underlag till att utveckla en ny typ av audioguide. Under undersökningen utvecklas sedan två audioguider utifrån två skulpturer på Djurgården som är en del av Prinsessan Estelles Kulturstiftelse skulpturpark. Dessa två audioguider testas sedan på deltagare för att undersöka om det möjliggör lättillgängligare konstpedagogik för människor utanför den konstnärliga diskursen. När en utvärdering skett utvecklas dessa audioguider utifrån den feedback som kommit fram under Learning Studyn. Undersökningens resultat gestaltas sedan i en audioguide till Konstfacks vårutställning. De pedagogiska verktyg som utvecklats implementeras i denna och skapar en audioguide som har ambitionen att möjliggöra att utställningen blir mer lättillgänglig för besökarna. Audioguiden förmedlas även till besökarna genom en visuell framställning av det empiriska materialet.

Den här studien för samman Karen Stenners politisk-psykologiska teori om den "auktoritära dynamiken" med Robert Putnams teorier om social tillit. I Sverige är forskning inom politisk psykologi eftersatt, vilket mycket väl kan vara en anledning till att vi fortfarande har så svårt att dechiffrera vissa aspekter av SD:s framgångar. Flera nyligen publicerade undersökningar har i samband med det amerikanska presidentvalet uppmärksammat ett starkt samband mellan auktoritära väljare och stöd för Donald Trump. En auktoritär person definieras av en preferens för hierarkier, ordning och konventionalism, vilket under särskilda omständigheter kan resultera i en aggressiv attityd och intolerans gentemot avvikare. Den här kvantitativa studien undersöker om kopplingen mellan en auktoritär psykologisk läggning och stöd för SD är signifikant även i det svenska sammanhanget. Med hjälp av en serie regressionsanalyser finner den här undersökningen tydligt stöd för teorin om den auktoritära dynamiken - väljare med auktoritära böjelser är en potentiellt viktig delförklaring till SD:s fortsatt starka väljarstöd. Resultaten kopplas sen ihop med existentiella och sociologiska diskussioner om mänsklig gemenskap och social isolering. Undersökningen visar att väljare som inte är föreningsaktiva eller religiösa i mycket hög utsträckning röstar på Sverigedemokraterna. För den som känner sig frånkopplad kan SD erbjuda en annan sorts gemenskap och tillhörighet – nationalismen. Studien finner att det här i synnerhet gäller väljare som har en auktoritär böjelse, och därmed ofta fäster vikt vid gruppidentiteter snarare än vid individen. Undersökningen bidrar därmed med en ny förståelse av SD:s framgångar i opinionen. / This study tests Karen Stenner's theory of "The Authoritarian Dynamic" on voters of Swedish populist radical right party. It finds that the theory is highly applicable in the Swedish context; authoritarian voters turn out in large numbers for the Sweden Democrats. Voters with an authoritarian predisposition, meaning they value order and hierarchy in society, have to a large extent become activated in Sweden, rendering intolerant and aggressive behaviour. For authoritarians with low trust in the Swedish parliament this effect was particularly evident. Furthermore, the study finds that religious voters are far less likely to vote for the radical right. Lastly, an investigation into free time organisational activities of the Swedes is conducted. The result of this last study is that voters who are not active in any kind of organisation (sport clubs, choirs, religious communities) are more receptive to the message of the Sweden Democrats. The author's theory, with reference to the aforementioned, holds that a lacking sense of belonging and purpose are key factors driving support for the Sweden Democrats. This is particularly true for the authoritarian voters, who are often more prone to think in collective identities rather than in individual ones. The study attempts to fuse the political psychological theories of Karen Stenner with Robert Putnam's theory of social trust. Based on data from World Values Survey it finds robust statistical evidence for this connection.

The purpose of this essay is to analyse several of the extreme dystopian elements found in the Warhammer: 40000 megatext and reveal how these elements display critique towards authoritarian policies and philosophy. I opted for a close reading of several texts and analysed several characters’ relationship to the galactic empire known as the Imperium of Man and found themes of suppression of thought, self-existential crises and wishes for freedom. Through my analysis of the megatext of Warhammer: 40000, I argue that it is the governance of the Imperium of Man that creates these humanitarian issues, and, while not an explicit reference, has been influenced by our own human history. / Syftet med denna uppsats är att analysera ett flertal dystopiska element som existerar i det fiktiva universumet Warhammer: 40000 och påvisa hur dessa element avslöjar kritik riktad mot auktoritär politik och filosofi. Jag valde en fördjupad läsning av ett antal texter och analyserade karaktärernas relation till det galaktiska imperiet Imperium of Man och fann områden vars fokus var förtryck mot yttrandefrihet, existensiella kriser och drömmar om frihet. I min analys av Warhammer: 40000 argumenterar jag att styrelseskicket som etablerats i Imperium of Man skapar dessa humanitära kriser, vilket till viss del blivit inspirerat av mänsklighetens egen historia.

Bakgrund: Sjukfrånvaro har länge varit ett centralt och politiskt samhällsproblem i Sverige. En orsakande faktor för medarbetarnas ohälsa är stress och psykiska påfrestningar, vilket bland annat kan påverkas av ledarskap. Det finns olika ledarstilar som chefer kan tillämpa, vilka har olika påverkan på medarbetarnas hälsa. Dessa är transformativ och transaktionell ledarstil samt demokratisk eller relationsorienterad ledarstil och auktoritär eller uppgiftsorienterad ledarstil. Fördelaktigt för de anställdas hälsa är ledarskap som tillämpar Kaizen som arbetsmetod vilket förklaras som att verksamheten kontinuerligt ska förändras till det bättre. Således visar tidigare forskning att ledarskapet kan ha betydelse för medarbetarnas psykosociala hälsa på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera skillnaden mellan chefers ledarskap på avdelningar med hög respektive låg sjukfrånvaro. För att besvara syftet utgår studien från teorier om ledarstilar och arbetsmetoden Kaizen. Metod: För att besvara studiens syfte har både chefers och medarbetares perspektiv på problemet tagits tillvara på i undersökningen genom en kvalitativ och kvantitativ studie med en iterativ växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. En komparativ metod har genomförts då två jämförbara avdelningar, med hög respektive låg sjukfrånvaro, har studerats. Slutsats: Studiens resultat är att chefers ledarskap skiljer sig utifrån vilka ledarstilar som tillämpas samt i vilken grad chefer arbetar enligt Kaizen. Chefer som har olika ledarskap har även medarbetare med olika sjukfrånvaro, således kan chefers ledarskap ha betydelse för medarbetarnas sjukfrånvaro. / Background: Sickness absence have long been a central and political societal problem in Sweden. One factor that has caused employee’s ill health is job strain and psychic stress which may be influenced by leadership. There are different leadership styles that managers can apply which have different effects on employee health. These are transformative and transactional leadership styles as well as democratic or relationship-oriented leadership styles and authoritarian or task-oriented leadership styles. Advantageously for employee health is leaders who apply Kaizen as a working method. Kaizen can be described as continuous improvements. Thus, leadership is significant for employees' psychosocial health in the workplace. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the difference between managers' leadership in departments with high and low sick leave. To answer the purpose, the study is based on theories of leadership styles and the Kaizen method. Method: To answer the purpose of this study, both managers and employees have given their perspective to the problem. They have participated in the survey through a qualitative and quantitative study with an iterative interaction between deductive and inductive approach. The study has been carried out using a comparative method by studying two comparable departments with reported high or low sickness absence.   Conclusion: The result of this study is that the leadership differs according to the leadership styles applied and to what extent managers work according to Kaizen. Managers with different leadership also have employees with different sickness absence. Thus, manager’s leadership can be important for employees' sickness absence.