Brukarstyrd inläggning (BI) är en ny behandlingsmetod i Sverige för patienter med Borderline personlighetssyndrom och självskadebeteende, vilket är vanligt förekommande inom den psykiatriska vården. Målet med brukarstyrd inläggning är att patienten ska få hjälp i kris med en kortare sjukhusvistelse vilket för patienten ökar delaktighet och självbestämmande. Det finns begränsat med forskning om BI sedan tidigare varför denna uppsats kan bidra till en ökad kunskap inom området. Syftet med studien är att beskriva vilken förförståelse och tidiga erfarenheter som finns hos patienter och vårdare gällande brukarstyrda inläggningar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor samt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det ses positivt på implementeringen av BI men att det finns vissa brister i informationsspridningen mellan vårdare, patienter och andra vårdinstanser som berörs av BI. Både positiva och negativa tidiga erfarenheter av BI framkommer. Det finns flera olika variationer av BI, varför det är av intresse att forska mer kring metoden, för att kunna utvärdera för- och nackdelar och för att kunna göra BI till ett standardiserat behandlingsalternativ. Resultatet kan användas vid implementering av BI på andra sjukhus och för att bättre kunna förstå den förförståelse och de tidiga upplevelser som BI bidrar till.

Arbetstillfredsställelse är ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika områden, exempelvis hälsa och sjukfrånvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsställelse ofta utifrån den anställdes perspektiv, vilket är fallet i denna studie. Fokus i denna studie är lagd på variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i både negativ och positiv bemärkelse, eftersom de anses påverka arbetstillfredsställelse. Med detta syfte formulerade jag en frågeställning för att ta reda på i vilken mån mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd från arbetskamrater påverkar de anställdas tillfredsställelse i arbetet. För att besvara frågeställningen valde jag kvantitativ ansats. Utifrån den teoretiska modellen jag valde för studien deducerade jag tre hypoteser. Hypoteserna operationaliserade jag på basis av data från Levnadsnivåundersökningar (LNU) 2000. Samtliga hypoteser kunde jag anta med stöd av studiens resultat. Studiens resultat visar att anställda i arbetsförhållanden med hög stress dvs. arbetsförhållanden som karaktäriseras av höga arbetskrav utan betydande autonomi har minst tillfredsställelse i arbetet. Anställda i arbetsförhållanden med höga arbetskrav i kombination med betydande autonomi är däremot mycket mer tillfredsställda (arbete med positiv stress). Socialt stöd och hjälp från arbetskamrater visar sig också öka tillfredsställelsen i arbetet. Slutligen föreslår jag bland annat vidare studier om skillnaden i arbetstillfredsställelse mellan könen.

Forskning visar på att arbetstillfredsställelse leder till ökad arbetsprestation och flera studier har visat att feedback samt autonomi predicerar arbetstillfredsställelse. Syftet med denna kvantitativa studie är därför att undersöka samvariationen mellan arbetstillfredsställelse, positiv feedback och autonomi. Studien genomfördes genom att distribuera en enkätundersökning via sociala medier. Enkäten innehöll totalt 36 items och var uppdelad i tre delar, arbetstillfredsställelse, feedback samt autonomi. Några demografiska frågor inledde enkäten. Totalt deltog 123 personer i studien. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire för att mäta arbetstillfredsställelse, för att mäta autonomi användes en dimension, bestående av sex items, från Barrick och Mount (1993) och slutligen användes Feedback Environment Scale (FES) för att mäta feedback. Resultatet visar på positiva samband mellan variablerna arbetstillfredsställelse, positiv feedback och autonomi, samt att feedback predicerar arbetstillfredsställelse bättre än autonomi. / Studies have shown that feedback as well as autonomy predicts job satisfaction. The purpose of this quantitative study is therefore to investigate the correlation between job satisfaction, positive feedback and autonomy. The study was conducted by distributing a survey through social media. The survey contained a total of 36 items and was divided into three parts, job satisfaction, feedback and autonomy. Some demographic questions began the survey. A total of 123 people participated in the study. The measuring instruments used were the Minnesota Satisfaction Questionnaire for measuring job satisfaction, for measuring autonomy, a dimension consisting of six items, from Barrick and Mount (1993), was used, and the Feedback Environment Scale (FES) was used to measure feedback. The result shows positive relationships between the job satisfaction, positive feedback and autonomy variables, and feedback predicts job satisfaction better than autonomy.

Då endast 16 procent av Sveriges arbetande befolkning är engagerade och det visat sig kostsamt att ersätta befintlig personal utfördes en kvalitativ studie med syfte att ta reda på vad som motiverar personal att stanna inom ett fallföretag och hur företaget arbetar med att behålla sina anställda. Genom utförda intervjuer och en enkät på olika avdelningar och nivåer på företaget samlades material in för att studera detta fenomen. Studien visar att vad som motiverar personal beror på flera samverkande faktorer. Utmärkande är att arbetsuppgifterna och vart individen befinner sig i karriären också speglar vad personalen motiveras av. Resultatet visar på att företaget aktivt arbetar med faktorer som arbetsmiljö och företagsevent för att öka trivseln och samhörigheten mellan de anställda. Studien visar att det är viktigt för företaget att lära känna sin personal för att lättare samspela intressen med specifika arbetsuppgifter och på så sätt placera rätt person på rätt ställe för öka individens inre motivation för arbetet.

År 2016 avled 91 000 personer i Sverige. Av dessa beräknas 80 % ha varit i behov av palliativ vård. Den palliativa vården ska värna om patienternas värdighet och välbefinnande. Sjuksköterskan är en viktig aktör för att den palliativt vårdade patienten ska kunna uppleva hälsa och få en hälsosam död. Detta kan tyckas motsägelsefullt i livets slutskede men bör betraktas som både en möjlighet och en rättighet. Syftet är att beskriva främjandet av hälsa hos palliativt vårdade patienter inom hemsjukvården utifrån sjuksköterskors perspektiv. I studien användes kvalitativ metod utifrån en reflekterande livsvärldsteoretisk grund. Sju sjuksköterskor inom hemsjukvård intervjuades. Resultatet utarbetades genom innebördsanalys vilket kom att resultera i fyra innebördsteman. Att främja hälsa hos den palliativt vårdade patienten innebär att med inkännande försöka förstå patientens behov och att i reflektion hjälpa denne att återfinna sig själv. Det innebär också att det som stör det existentiella varandets lugn förhindras och åtgärdas samt att vårdandet är närvarande men inte påtagligt i patientens vardag. Slutligen innebär främjandet av hälsa att livets speciella upplevelser görs tänkbara och möjliga. Resultatet diskuterades mot tidigare studier och även vad gäller kompatibilitet gentemot studier med patientperspektiv. Särskild tonvikt läggs på autonomins dilemma, dels när patienten själv är oförmögen att föra sin talan, men också svårigheten i att följa patientens vilja och samtidigt försäkra sig som trygg och säker vård. Slutsatsen var att hälsofrämjande vid palliativ vård ska vara följsam mot patienten som unik person, med det övergripande målet att hen ska kunna leva fram till sin död.

Bakgrund: Den palliativa vården innebär i helhet att behandla patienten ur ett holistiskt perspektiv, där patientens olika värden respekteras och inkluderas. Enligt de allmänna lagar och förordningar om palliativ vård finns det övergripande mål för att minska patientens lidande och främja livskvaliteten. Genom att öka den palliativa vårdförståelsen för vårdpersonalen kan detta leda till att patienterna som befinner sig i livets slutskede upplever självständighet och främjad livskvaliteten vilket är en mycket viktig och effektiv aspekt för att uppnå en värdig död. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors och patienters perspektiv på autonomi inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg metod. Datasökning efter original artiklar gjordes i CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO. Elva studier; "Fyra kvantitativa och sju kvalitativa" undersöktes för att stödja resultaten av denna litteraturöversikt. Resultat: Författarna identifierade två huvudteman som var sjuksköterskans stödjande roll, och patientens upplevelse av autonomi. Teman indikerade att sjuksköterskornas förhållningssätt gentemot patienterna speglade patienternas upplevelse av autonomi i palliativ vård. Diskussion: Patienter upplevde en brist på kommunikation som hade avgörande konsekvenser för patientens upplevelse av autonomi och ökad livskvalitet. Enligt Katie Eriksson kan sjuksköterskan lindra patientens lidande genom att stödja patienterna i sin egen tro, konversation, uppmuntran, tröst, ärlig och uppfyller önskningarna. I motsats till hämmande åtgärder från vårdpersonal var det även främjande åtgärder som relaterade till den värdiga döden och god palliativ vård. / Background: The palliative care means in entireness to treat the patient from a holistic perspective where the different values of the patient are respected and included. According to the palliative care general laws and regulations there are overall intentions; reducing the patient suffering and promoting the quality of live. Raising the palliative care understanding for the healthcare professionals help to lead the patients in the final stage of life to experience the extraordinary degree of autonomy and promoting the quality of life which is a very important and effective aspect that achieve the worthy death. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses and patient’s perspectives of autonomy in palliative care. Method: A literature review according to Friberg method. Data search for original articles was made in CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO databases. Eleven studies; “four quantitative and seven qualitative” were investigated to support the outcomes of this literature review. Results: The selected studies were divided into two main themes, the nurse's supporting role and the patient's experience of autonomy. The whole studies finds of both themes indicate the nurses’ behaviours and roles to deal with the patients as the main features for promoting the patients autonomy in palliative cares. Discussion: Patients experienced a lack of communication that had decisive consequences for the patient's experience of autonomy and increased quality of life. According to Katie Eriksson, the nurse can relieve the patient's suffering by supporting the patients in their own faith, converse, encouragement, comfort, being honest and fulfilling the desires. In contrast to inhibitory measures from healthcare professionals, there were also promotional measures that’s related to the worthy death and good palliative care.

No description available.

Sväljsvårigheter uppstår hos individer med avancerad form av demens som en del av sjukdomsprocessen. Det ställer krav på hälso- och sjukvården att bemöta dessa symtom när individen själv saknar den kognitiva förmågan att fullt hävda sin autonomi avseende nutritionsbehandling. Frågan om sondnäring via sond eller PEG är en adekvat behandling för dessa patienter aktualiseras. Även om det rent utav är ett övergrepp och omvårdnaden istället bör ta en palliativ riktning. Sjuksköterskan betraktar ofta sin kunskap inom området som egna personliga preferenser och inte något som kan hänvisas till i ett kliniskt vårdsammanhang. Syftet med denna studie var att utforska sjuksköterskans etiska medvetenhet kring administrering av sondnäring till individer med avancerad form av demens. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ design med en empiriskt utformad intervju, en litteraturöversikt samt en etisk analys utifrån sjuksköterskans möjliga handlingsalternativ i beslutandeprocessen. Slutsatser av denna studie består till en del av att sjuksköterskan bör agera som advokat för individens upplevda bästa och önskemål, ej stödja läkares beslut om administrering av sondnäring till dessa patienter samt bidra till en värdig död inom den palliativa domänen för individen med minsta möjliga lidande som resultat. / Swallowing difficulties occur as a part of the disease process in individuals with advanced dementia. Demands is set on the healthcare-staff to meet with these symptoms when the individual due to loss in cognitive function, lack a complete ability to claim autonomy regarding nutritional treatment. The issue arises regarding enteral feeding by PEG or NG-tube as a viable treatment option for these patients. Even if it is an encroachment and that the care instead should be performed from a palliative point of view. Registered nurses view their knowledge within the area as personal preferences that they cannot refer to in a clinical setting. The aim of this study was to explore the nurse´s ethical awareness regarding enteral nutrition to individuals with advanced dementia. The study was conducted from a qualitative approach with an empirical interview, a literature review and an ethical analysis concerning the nurse’s possible actions’ in the decision making-process. Conclusions of this study consists to a part of that the nurse should act as the patient’s advocate regarding from what’s perceived to be the best for the patient and the patient’s wishes. Also, not supporting the doctor’s decision of tube feeding to these patients’ and to contribute to a dignified death within the palliative domain, with least possible suffering as a result.

Bakgrund: Depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna i Sverige. Egentlig depression delas in i tre nivåer vilket är lindrig, medelsvår och svår egentlig depression. Generellt lider individen av nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingsmetod i form av fysisk aktivitet har visat sig ha ett potentiellt samband med psykisk hälsa. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden vid egentlig depression är huvudsakligen att stödja individen till att göra förändringar som bidrar till hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka hur individer med mild till måttlig depression upplever fysisk aktivitet som behandling. Metod: En litteraturgenomgång som har följt stegen som är beskriven i SBU:s handbok. Tio artiklar syntetiserades i en metasyntes som inspirerades av Timulak (2009). Resultat: I resultatet presenterades ett övergripande tredje nivåns tema som var Egenvård.  Temat löper som en röd tråd i de inkluderande artiklarna. Fyra andra nivåns teman framtogs med rubrikerna: Utförande av fysisk aktivitet inger en ökad känsla av nöjdhet, Fysisk aktivitet som behandling kan leda till en känsla av autonomi och kan upplevas som ett realistiskt alternativ till konventionell behandling, Upplevelsen av fysisk aktivitet som behandling är beroende av individens motivation och Fysisk aktivitet som behandling fungerar som distraktion från negativa tankar. Slutsats: Varje individ var unik liksom deras upplevelse av att leva med depression. Därför är det viktig att hälso- och sjukvården erbjuder behandlingsalternativ, kunskap och involvera individen i sin behandling. Sjuksköterskan har därför en viktig roll för att motivera individen till att göra en beteendeförändring.

Cultural anthropologists have noted that humanity’s moral thinking seem to follow certain patterns, irregardless of society. Norms and ethical themes appear to cluster in three distinctive groups of moral rules and concepts. These clusters, or ethics, have been called the ethics of autonomy, the ethics of community and the ethics of divinity. All three are moral discourses, or symbolic systems related to ethics, with the help of which we understand our ongoing experience. Together they form the base in a distinctive cultural morals. The moral systems specific cultures produce will differ, depending on what or which of the ethics one chooses to emphasize. There can be a great discrepancy between an institutionalized moral discourse and a latent counter-discourse. With the help of interviews and theoretical analysis, this paper will show different ways to conceptualize differences between an official, canonized moral discourse and parallel but underground forms of morals in society. This paper, also, wants to show a different way of thinking about ethical questions and contrasting moral cultures.