No description available.

Denna litteraturöversikt handlar om vilka tecken man kan se på lässvårigheter i årskurserna F-3. Syftet med forskingarbetet är att ta reda på vad forskningen säger om vilka kognitivasvårighetstecken som finns på barn med lässvårigheter. Mer specifikt är avsikten att besvara våran frågeställning. För att besvara frågeställningen ochuppnå syftet med litteraturstudien har vi systematisk tagit fram och analyserat ochsammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Ett resultat som visar att eleven harlässvårigheter är att eleven har låg förmåga och låg fonemisk medvetenhet vilket innebär atteleven till exempel kan höra enskilda ljud i ord och kunna uppfatta stavelser i ord. Ett annatresultat är att elever gissar vad de läser och rör om bokstäver. De barn som uppfattas att halässvårigheter omedelbart är de som inte kan byta ut första eller sista ljudet i ett ord samttillägga eller ta bort en bokstav i ord. De kan heller inte rimma. Resultat visar också på att omen elev har lässvårigheter är det väsentligt att lägga märke till det tidigt för att förhindraläsproblem.Utifrån våran frågeställning kom vi fram till att det finns ett antal tecken på att elever kan halässvårigheter. Det kan bero på en del olika saker. Det kan vara biologiskt eller ha medfonologisk medvetenhet att göra. Vi har även kommit fram till att det finns saker att göra åtdet om man upptäcker ett tecken på en elev som har lässvårigheter så ska man så snabbt sommöjligt göra någonting för att förhindra en försämrad läsförmåga för eleven. Det finns ävenmöjligheter att förebygga lässvårigheter i tidiga åldrar genom att arbeta med till exempelårskursen under.

Den här kvalitativa intervjustudien beskriver hur ett tiotal lärare i de lägre skolåren resonerar kring Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd i läsutveckling för årskurs 1. Studien fokuserar på lärarnas uppfattningar om organisation, upptäckter och resonemang kring stöden. Tio lärare har intervjuats med samma intervjuguide som bas. Urvalet av intervjupersoner är ett målstyrt bekvämlighetsurval bestående av lärare som har erfarenhet att arbeta med bedömningsstöden i läsning. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med inspiration av tematisk analys. Resultatet av studien visar att lärarna är positivt inställda till bedömningsstödet. De tycker att de fått en bra bild av både enskilda elevers och gruppen/ klassens läsförmågor genom att genomföra bedömningsstöden. Resultatet av bedömningsstöden har använts för både summativ och formativ bedömning. Lärarna i studien resonerar mer kring upptäckter av elever i behov av extra stimulans än de resonerar kring upptäckter av elever i behov av anpassningar eller stöd. Den aspekt som lärarna är mest kritiska över vad gäller bedömningsstödet i läsning är den tidsåtgång som krävs för att genomföra dem. De betonar vikten av en bra organisation kring stöden för att kvaliteten på klassens undervisning inte ska bli lidande under den period som stöden genomförs.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar för att utveckla elevers läsförståelse. Som underlag till studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärare främst arbetar med läsförståelseundervisning i kombination med andra ämnen. Resultatet visar även att lärare anser att en god läsförståelse innebär att kunna tillgodogöra sig olika typer av texter och att kunna läsa mellan raderna. Lärarna som medverkar i studien uppger att de känner till flera metoder för läsförståelse men inte använder någon av dem fullt ut.

Att motivera elever till att läsa har blivit en större utmaning för lärare och föräldrar i dagens samhälle, trots läsfrämjande aktiviteter i skolan. Ofta upplevs läsning som ett krav för inhämtande av teoretiska kunskaper och inte som lustfyllt och kravlöst. Genom teorin The simple view of reading uppnås läsning först när avkodning och språkförståelse samspelar. Men genom att läsa kan också ett kunskapsinhämtande ske såsom en förbättrad avkodningsförmåga.  Studien genomfördes som en intervention i årskurs 2 med förtest och eftertest. Där avkodningsförmåga och läslust kartlades genom dokumentanalys med strukturerad intervju i samband med interventionens början och slut. Interventionen bestod av två veckors intensiv lästräning för experimentgruppen och två veckors ordinarie undervisning för kontrollgruppen.  Syftet med interventionsstudien var att undersöka vilken påverkan två veckors intensiv lästräning har på elevers avkodningsförmåga och läslust i årskurs 2. Med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Hur påverkas elevers avkodningsförmåga av två veckors intensiv lästräning? Går det genom avkodningstestet att se skillnader på elevernas nuvarande utvecklingsnivå? Hur påverkas elevers läslust av två veckors intensiv lästräning? Går det genom intervjun att se skillnad mellan och jämföra elevernas individuella nivå av läslust?  För att analysera materialet från avkodningstestet sammanställdes och jämfördes både experimentgruppens och kontrollgruppens resultat i medelvärden. För att vidare analysera materialet från intervjun sammanställdes elevernas självskattade läsförmåga och läslust genom medelvärden och poängsystem. Vi jämförde sedan grupperna sinsemellan samt resultatet mellan förtest och eftertest i vår analys.  Vi kom fram till att en viss förbättring av avkodningsförmågan kan tydas efter interventionen där ljudnignsförmågan hade störst utveckling. Vidare påvisar resultatet från intervjun lite olika utfall beroende på hur materialet analyseras. Den generella läslusten kan vi tyda att den ökat i båda grupperna, där experimentgruppens läslust ökat något mer än kontrollgruppens. Dock måste vi ha i åtanke att elevernas resultat kan ha blivit påverkat av andra aspekter än den intensiva lästräningen. Risken fanns att eleverna mindes orden från avkodningstestet och vi vet inte heller om eleverna i experimentgruppen har följt det lässchema som låg till grund för studien. I det stora hela ser vi att två veckors intensiv lästräning kan ha påverkat avkodning, ljudning och läslust positivt och ser heller ingen tendens till en negativ påverkan.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer undersöka hur lärare arbetar för att stödja elever med avkodningssvårigheter. Studiens frågeställningar är: Hur motiverar lärarna sina val av avkodningstester för att stödja elever med avkodningssvårigheter? På vilket sätt anser lärarna att testerna är användbara? samt Hur använder lärarna sig av testerna för att arbeta med att stödja elever med avkodningssvårigheter? I bakgrunden redogör vi kortfattat för avkodningsförmågans innebörd. Därefter presenteras även centralt innehåll samt kursplanen för ämnet svenska för årskurserna 1–3. Studien bygger på följande teorier: sociokulturella perspektivet och pragmatismen. I avsnittet litteraturöversikt och tidigare forskning presenterar vi läsningens definition, olika steg för att uppnå en automatiserad avkodning samt andraspråksinlärning. För att besvara studiens frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna bestod av både fokusgruppsintervjuer med klasslärare i årskurserna F - 3 och en semistrukturerad intervju med specialläraren. Studien genomförs på en mångkulturell skola i Mellansverige. I den tematiska analysen genomför vi en analys av intervjuerna utifrån lärarnas samtal. Resultatet presenteras utifrån olika valda teman i tre tabeller, en tabell för varje intervju. Vidare genomför vi en analys av svar från samtliga intervjuer och jämför respondenternas svar under varje tema. Av studien framgår det att lärarna belyser att många avkodningssvårigheter som de upptäcker kan upptäckas i klassrummet utan att det behöver genomföras något avkodningstest. Under intervjuerna framgick det att testerna kan ge en tydligare bild av elevernas utveckling eller svårigheter. Lärarna anser att testerna är användbara för att både för att eleverna och deras vårdnadshavare ska få en tydlig bild av var eleven befinner sig. Slutligen för vi en diskussion där vi lyfter fram respondenternas uttalanden. Undersökningens slutsats är att lärarna som deltog i studien hade svårt att definiera avkodning som begrepp. Det framgick även att klasslärarna inte genomför testerna tillsammans med eleverna, utan att detta är något specialläraren har ansvar för. Majoriteten av lärarna ansåg att det inte var något specifikt test som de ansåg var mer användbart än de andra. Lärarna lyfter bland annat fram exempel på några vanliga svårigheter som elever med svenska som andraspråk möter. Under intervjuerna förklarade lärarna att testresultaten kan vara till hjälp när vidare åtgärder ska sättas in.

I kunskapskraven i skolämnet svenska för årskurs 3 står att:  ”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. ” Ett gott läsflyt definieras i uppsatsen som automatiserad avkodningsförmåga, god ordigenkänning samt att läsa med prosodi. Ett frågeformulär utformades och skickades ut till pedagoger med utbildning i svenskämnet i förskoleklass samt årskurs 1–3. Frågeformuläret skickades via mail men lades även ut digitalt i en Facebookgrupp under en tvåveckorsperiod. Till sist sammanfattades svaren i resultatavsnittet vilket visade att uppsatsens hypotes stämde. Pedagogerna i undersökningen uttryckte emellertid en hel del förståelse för vad ett gott läsflyt var men det visade sig att endast två av 21 respondenter har en full förståelse av vad forsningen säger att fenomenet läsflyt innebär. Majoriteten av respondenterna ansåg att kunskapskravet ”Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. ” var tolkningsbart och därmed svårt att bedöma. Risken med att kunskapen om vad ett gott läsflyt innebär är bristfällig, är att utbildade pedagoger inte undervisar eleven på ett framgångsrikt sätt. Detta kan i sin tur leda till att eleven utvecklar en sämre läsförståelse.

Detta arbete undersöker hur lärare beskriver sin syn och -sitt arbetssätt med läsinlärningoch vilka svårigheter dem möter i sitt arbete med läsundervisning. Detta har varit en relevant undersökning för att kunna besvara de funderingar som vanligen finns hos nyblivna lärare och det visar sig- även hos de som arbetat i flertalet år och med bred erfarenhet bakom sig. Arbetet visar att lärarna är en yrkeskår som aldrig riktigt blir färdigutbildade och i synnerhet inte inom läsundervisning. Detta beror på att oavsett elevers förutsättningar, bakgrund eller utmaningar, ska lära alla elever att läsa för ett livslångt lärande.

Vi har under våra verksamhetsförlagda utbildningar sett att undervisning i läsförståelsebedrivs på olika sätt, vilket gjort att vi kommit att fundera kring vad som påverkarundervisningssätt. Syftet med studien är att sätta oss in i och ta reda på hur erfarna lärarearbetar med läsförståelse, vilken/vilka metoder de använder samt vilka hinder ochmöjligheter man som lärare kan tänkas möta vid undervisning i läsförståelse. Detsociokulturella perspektivet för lärande är det som svarar mest mot vår studie men tillviss del har även kognitivismen och konstruktivismen färgat vårt examensarbete. För attfördjupa våra kunskaper inom detta ämne valde vi att använda oss av kvalitativforskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och observationer. I resultatet harvi kommit fram till att läraryrket är komplext och att det inte finns endast ett korrekt svarsom möter våra frågeställningar. Däremot har vi genom vår studie erfarit att det somlärare är av stor vikt att vara lyhörd och flexibel för att kunna forma sin undervisningutifrån den elevgrupp som undervisas. Vi har även erfarit att ett gott klassrumsklimat därelever lär av varandra utifrån den proximala utvecklingszonen verkar vara gynnsamt förgod utveckling av läsförståelsen. Som slutsats upplever vi nu att undervisning ilässtrategier samt fördjupade textsamtal är det sätt som vi önskar arbeta med läsförståelsei vår kommande profession.

Att stärka den fonemiska medvetenheten hos elever i riskzon för tidiga lässvårigheter har visatsig vara framgångsrikt i flera studier. I denna uppsats undersöks om delar ur ett utvecklatforskningsbaserat undervisningsmaterial, TIMA, Tidiga interventioner i matematik ochavkodning (Linköpings universitet, 2023), kan bidra till att gynna läsutvecklingen för elever irisk för tidiga lässvårigheter i årskurs 2. I undersökningen implementeras, genomförs ochutvärderas en intensiv, strukturerad och varierad läsintervention som pågår under 6 veckor.Programmet baseras på phonics-metoden där 12 elever undervisas i par med lärare vid 25tillfällen á 30 minuter. Interventionen och dess effekter analyseras både kvantitativt ochkvalitativt. Studien utgår från två grundskolor med sammanlagt 106 elever fördelat på fyraklasser där elever med tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter slumpmässigt randomiserastill en interventions- respektive kontrollgrupp. Urvalet grundar sig på grundskolornasscreeningtester i avkodning vid två tillfällen under höstterminen 2022. En ABA-AXA-designanvänds där både interventions- och kontrollgrupp genomför för- och eftertest, men endastinterventionsgruppen genomgår läskursen medan kontrollgruppen följer den ordinarieundervisningen. Resultaten visar på en förbättring hos interventionsgruppen iavkodningsförmåga av vanliga ord och nonord jämfört med kontrollgruppen. För att få redapå deltagarnas upplevelser av programmet genomfördes semistrukturerade intervjuer somanalyserades tematiskt. För eleverna i interventionsgruppen framträdde två teman; gemenskapoch förvärvade färdigheter i läsning. Resultaten indikerar att tidiga insatser bestående avphonics-träning med hög intensitet kan öka elevernas avkodningsförmåga avsevärt. Medtanke på elevernas framsteg och positiva upplevelser skulle vårt upplägg av läsprogram kunnaanvändas för att uppfylla garantin för tidiga stödinsatser i grundskolan (SFS 2010:800).