Dyskalkyli (specifika räknesvårigheter) är en av flera orsaker till matematiksvårigheter. Studier har påvisat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har svårt att klara skolmatematiken. Två skilda synsätt förklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modulärteorin. Dyscalculia Screener är ett screeningverktyg som bygger på modulärteorin och att dyskalkyli beror på svårigheter med grundläggande antalsuppfattning och ska urskilja personer med dyskalkyli från de som är dåliga på matematik av andra orsaker. Testet innehåller delar som testar reaktionstid (Simple Reaction Time), antalsuppfattning (Dot Enumeration och Numerical Stroop) och aritmetik (Addition och Multiplication). Denna studie undersökte hur svenska barn i årskurs 5 och 6 presterade på testet, för att ge referensdata för svenska förhållanden och undersöka hur väl de engelska normerna fungerar. Studien studerade även samband mellan avkodningsförmåga, av riktiga ord och non-ord (med testet LäSt) och prestation på Dyscalculia Screener samt samband mellan prestation i skolmatematik och resultat på respektive test. Studien innefattade 66 barn, 36 i årskurs 5 och 30 i årskurs 6. Svenska barns resultat skiljde sig till viss del från de engelska normvärdena. De presterade lägre än normvärdena på deltesten Simple Reaction Time och Multiplication. På Dot Enumeration och Numerical Stroop presterade barnen högre. På Addition låg barnen inom normvärdena. Samband mellan avkodningsförmåga och räkneförmåga kunde påvisas, framförallt för avkodning av non-ord. En skillnad i resultat fanns på deltesten Numerical Stroop, Addition och Multiplication mellan de som uppnådde målen i matematik och de som var tveksamma att uppnå eller inte uppnådde målen. / Dyscalculia (specific mathematics disorder) is one, among other causes of mathematical difficulties. Studies have indicated a correlation between dyscalculia and dyslexia and people with dyscalculia have problems managing school mathematics. Two different theories explain the cause of for dyscalculia: the system theory and the modular theory. Dyscalculia Screener is a screening tool based on the modular theory and that dyscalculia is caused by difficulties in basal number sense and should discriminate people with dyscalculia from those who are bad at mathematics for other reasons. The test includes parts that test reaction time (Simple Reaction Time), number sense (Dot Enumeration and Numerical Stroop) and arithmetics (Addition and Multiplication). This study investigated how Swedish children, in year 5 and 6, scored on the test, to get reference data for Swedish relations and see whether the normes from England could be used. The study also investigated correlations between decoding, of real words and non-words (with the test LäSt) and score on Dyscalculia Screener and correlations between ability to manage school mathematics and score on each test. The study included 66 children, 36 in year 5 and 30 in year 6. Swedish children scored different in some ways from the English norms. They scored lower than the norms on the testparts Simple Reaction Time and Multiplication. On Dot Enumeration and Numerical Stroop they scored higher. On Addition, they scored within the norms. A correlation between decoding and counting ability was found, especially for decoding of non-word. A difference in score was seen on the testparts Numerical Stroop, Addition och Multiplication between children that achieved the goals in mathematics and those who were unsure to achieve them or did not.

Studien syftade till att undersöka hur avkodningen, för elever i avkodningssvårigheter, påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare liknande interventioner. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade 20 tillfällen á 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsutvecklingen för eleverna i interventionen tedde sig beroende på elevernas ålder. Därför genomfördes studien med elever från både låg- och högstadiet. Vidare syftade studien till att undersöka elevers motivation till att lästräna med läslistorna.  Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupper och kontrollgrupper från både låg- och högstadiet. Grupperna omfattade 15 elever i varje grupp vilket genererade totalt 60 elevers resultat. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest samt en efterföljande intervju med eleverna i interventionsgrupperna om hur motiverade de varit till att lästräna med läslistorna. Testresultaten behandlades kvantitativt och intervjuerna utgjorde ett kvalitativt komplement till testresultaten. Interventionsgruppen på lågstadiet visade ökad avkodningsförmåga jämfört med kontrollgruppen i alla tester. Resultatet visar att interventionen med läslistorna har haft god påverkan på yngre barns avkodningsutveckling. På högstadiet ökade interventionsgruppen mer än kontrollgruppen i de flesta tester men en större ökning för interventionsgruppen än kontrollgruppen noterades särskilt vid nonsensordsläsningstest. I intervjuerna framkom att eleverna i interventionsgrupperna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Eleverna på lågstadiet var mer motiverade till metoden än högstadieeleverna, även om det bland högstadieeleverna inte fanns mer än någon enstaka som direkt ogillade metoden.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i. Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen. Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva.

Den här studien syftar till att ta reda på om elevers läsutveckling genom samlärande elever emellan kan likställas med lästräning med speciallärare. Genom en läsintervention som bygger på repetitionsläsning med läslistor och interaktiv bokläsning i grupp kommer resultaten jämföras mellan de två grupperna som ingår i interventionen. Den ena gruppen arbetar med förberett strukturerat material utan speciallärares närvaro. Den andra gruppen arbetar med samma material men de har en speciallärare med sig vid lästräningstillfällena. Båda grupperna läs- tränar tidsmässigt lika mycket. För- och eftertester görs innan och efter interventionen av alla i studien deltagande elever. För att få reda på hur interventionen upplevs av de deltagande eleverna och deras lärare görs även en kvalitativ studie i form av intervjuer. En kontrollgrupps resultat med elever som inte befinner sig i lässvårigheter kommer även att mätas före och efter interventionen. Syftet med det är att kunna genomföra fortsatt forskning i framtiden. Genom att jämföra alla deltagande elevernas resultat från årskurs fyra med framtida resultat kan studien svara på om de svaga läsarna kommer ifatt, om de starka läsarna håller sig starka hela skoltiden ut eller om något förändras. Även val av fortsatt utbildning och sysselsättning samt social status och allmänt mående kan i framtiden jämföras deltagarna emellan. Hur pass mycket påverkas elevers framtid av hur starka läsare de är i årskurs fyra?

Studien syftade till att undersöka hur listläsning i kombination med boksamtal ökade elevers avkodningsförmåga samt läsintresse. Interventionen genomfördes på två olika skolor med elever i avkodningssvårigheter i år 1. De lästränade 15 tillfällen à 10 minuter med läslistor från Wendickmodellen Intensivläsning. Dessutom deltog de i gruppläsning med boksamtal vid fem tillfällen ca 40 min/tillfälle.   Studien lades upp enligt klassisk experimentell design med interventionsgrupp och kontrollgrupp i år 1. Sammanlagt deltog 24 elever. Studien genomfördes som en intervention med för- och eftertest gällande avkodningsförmågan. Eleverna fick dessutom fylla i en enkät efter första samt sista gruppläsningstillfället för att se om läslusten ökat. Testen visade att interventionsgruppen till viss del ökat sin avkodningsförmåga och därmed också i läsflytet men det hade även kontrollgruppen gjort, dock inte i lika hög grad. Enkäten visade att eleverna var positivt inställda till läsning både i form av skönlitteratur samt listläsning vilket vi tolkar som att läsintresse finns. Dock visade enkäten ingen större skillnad på svar före och efter interventionen. Vi tycker att studien visade att kombinationen av listläsning och boksamtal gagnade elevernas läsutveckling och läslust. Eleverna blev också mer motiverade och visade ökat självförtroende i boksamtalen. Det är dock inte möjligt att påvisa hur mycket mer effektiv interventionens åtgärder var än kontrollgruppens då den sistnämnda också uppnådde positiva resultat. Vår slutsats blir att kombinationen med olika träningssätt verkar lovande för ett lustfyllt och framgångsrikt lärande.

Syftet med uppsatsen var att söka svar på om elever med svenska som andraspråk förbättrade sin avkodning och läshastighet med Rydaholmsmetoden samt deras upplevelse av metoden. Den intensiva lästräningen bedrevs under en begränsad tid och jämfördes med elever som endast hade ordinarie undervisning. Urvalet av elever skedde slumpmässigt mellan könen där sex flickor och sex pojkar aktivt deltog i studien. Kontrollgruppen bestod av sex flickor och två pojkar. För att besvara forskningsfrågorna användes en mixad metod.  Vi inledde med en kvantitativ studie där eleverna fick lästräna enligt metoden. Båda elevgrupperna genomförde ett inledande och ett efterföljande läshastighetstest samt att de aktiva eleverna genomförde ett kompletterande test. Vid analys av testresultaten framgick det tydligt att samtliga elever som aktivt deltog i studien hade ökat läshastigheten samt avkodningen. Endast tre av åtta elever i kontrollgruppen hade ökat läshastigheten. Efter avslutad intervention genomfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju med samtliga aktiva deltagare. Det uttrycktes att de kände mer kontroll på bokstavsljuden och att de läste bättre. Vår slutsats var att Rydaholmsmetoden var en uppskattad metod vilken gav snabba synliga resultat på avkodningen.

Målet med denna studie var att undersöka och utvärdera effekten av systematiserad träning av avkodnings- och ordläsningsförmåga med ett lässpel hos elever i årskurs två med låg läsförmåga. Sex elever som presterade inom stanine 1-3 på ordavkodning i mitten av årskurs två deltog i studien. Studien hade en single subject design med två beselinegrupper med tre elever i varje grupp. På testet före interventionen presterade ingen av eleverna över stanine 3 på ordläsning. Testen efter interventionen visade att alla eleverna hade förbättrat sin avkodning och läsförmåga. Detta indikerar att en intervention med systematisk träning av avkodning och ordläsningsförmåga i den här åldern har god effekt.

Denna kvantitativa studie undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever påverkades av egen läsning i jämförelse med att lyssna på uppläst text via talsyntes. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsförmågan påverkade textförståelsen där egen läsning jämfördes med uppläst text via talsyntes. De 71 deltagarna genomförde tester i avkodning samt ett textförståelsetest bestående av 2 texter för egen läsning och 2 texter upplästa via talsyntes med tillhörande frågor. Studien lades upp enligt en tvärsnittsdesign där datainsamlingen gjordes för flera fall vid samma tidpunkt. Datan presenterades med hjälp av deskriptiv statistik vilket synliggjorde samband och mönster och möjliggjorde en analys av resultatet. Talsyntesen som verktyg bidrog inte till ökad förståelse och det fanns små tecken på att det var svårare att ta till sig text via talsyntes, framför allt i gruppen som läser enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Takeffekter i testmaterialet blev tydliga och gjorde testresultaten på textförståelsetesterna svårtolkade. Avkodningsförmågan visade sig inte påverka resultaten vid de textförståelsetester som innebar egen läsning, något som hänvisades till dessa takeffekter. Inte heller i talsyntestesterna visade sig avkodningsförmågan påverka resultaten i någon högre grad. Däremot visade sig avkodningsförmågan påverka lästiden. Sammanfattningsvis ledde talsyntesen till tidsvinst men inte till ökad förståelse.

Syftet med denna studie var att ta reda på om förståelsen hos elever med svenska som andraspråk i årskurs 4 och 5 påverkas när de tar till sig text via talsyntes jämfört om de får läsa den utifrån faktorerna avkodningsförmåga, arbetsminneskapavitet och kön. Ett annat syfte var att försöka fånga elevernas upplevelse av att använda talsyntes. Studien syftade även till att bidra med data till ett pågående forkningsprojekt där textförståelsetester utvärderas vid psykologiska institutionen på Linnéuniversitetet. Studiens deltagare bestod av 55 elever med svenska som andraspråk från fyra olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet i studien analyserade utifrån teorierna The Simple View of Reading och Vygotskijs tankar om mediering. Studiens resultat visar att eleverna får ett högre resultat i textförståelse på texterna de läst än lyssnat på via talsyntes och att elever i avkodningssvårigheter har lägre medelvärden och medianer i sina resultat. I denna studie har pojkarna fått ett högre medelvärde på resultatet i samtliga texter avseende förståelse än vad flickorna fått. Resultaten i studien visar även att elever som antas vara utan större arbetsminnessvårigheter har ett högre medelvärde i samtliga texter. Studiens resultat visar på höga textförståelsepoäng, särskilt på text 1-3, vilket kan indikera en takeffekt. I en av texterna fann studien en mycket svag positiv korrelation mellan elevernas upplevelse av att lyssna på text och deras resultat avseende förståelse när de lyssnar på text via talsyntes. 81 % av eleverna angav i intevjun att de upplevde det ganska lätt eller lätt att lyssna på ljudbok, högläsning eller inläsning.

Det är viktigt att vi har kunskaper om olika metoder, som kan hjälpa elever som har läs- och skrivsvårigheter. Skolans insatser skall  ha en vetenskaplig grund, vila på beprövad erfarenhet och aktuell forskning. En utmaning är att utveckla och testa metoder som kan praktiseras i arbetet med elever i läs- och skrivsvårigheter i skolan. Mot bakgrund av detta har vi genomfört en interventionsstudie, som ingår i projektet BRUS, på Linneuniversitetet i Växjö. Projektet leds av Göran Söderlund, professor i specialpedagogik. Tidigare forskning har uppmärksammat att eleverna som deltog i studien med diagnos ADHD förbättrade sin förmåga att fokusera och koncentrera sig om ett auditivt brus tillfördes under arbetsprocessen. Sambandet mellan läs- och skrivsvårigheter och ADHD är inte klarlagt men forskningen visar att det råder stor komorbiditet mellan diagnoserna. Syftet med studien är att undersöka om visuellt tillfört brus på dataskärm vid lästräning med listor kan underlätta läsningen för elever med fonologiska svårigheter. Lästräningsmaterialet Bravkod, ett etablerat och validerat träningsinstrument, som använts för studien har inte tidigare prövats med vitt brus. För studiens design konverterades materialet till Word och bearbetades sedan i ett datorprogram med brus för genomförandet av interventionerna.  Interventionen genomfördes i två grupper där en grupp utförde träningen utan visuellt brus på skärmen och en grupp med tillagt visuellt brus på skärmen.  Studien genomfördes under Vt och Ht 2020 i två skolor. 14 elever i årskurs 3-5 deltog och tränade 15 tillfällen/elev. Samtliga elever som deltog i interventionerna, förbättrade sina resultat i ett eller flera av de posttester som genomfördes i jämförelse före och efter studien. Studien genomfördes i liten skala, med ett begränsat antal deltagare. Varje enskild individs resultat får stor påverkan på medelvärdet och eventuella skillnader i grupperna kan vara resultatet av en enskild individs resultat. Det är därför svårt att dra allmäna slutsatser baserat på resultatet. Vi bör därför  förhålla oss med försiktighet till resultatet. Resultatet kan indikera att intensivträning med läslistor på dataskärm förbättrar avkodningsförmågan. Även om vissa i gruppen som läst med det visuella pixel-bruset förbättrade sina resultat kunde vi inte urskilja specifikt positiva resultat vid tillförandet av det visuella pixel-bruset. Studien innefattar inte någon jämförelsegrupp som följt den ordinära undervisningen under träningsperioden är det inte säkert att de förändringar vi ser i resultatdelen är resultatet av träningen för studien. En studie i större format än denna skulle kunna visa på en effekt av det visuella pixel-bruset.