Studiens syfte var att undersöka hur elever med avkodningssvårigheter påverkades av en intervention med läslistor ställt mot tidigare interventioner och traditionell läsundervisning. Interventionen innefattade elever i avkodningssvårigheter som lästränade vid 4 tillfällen under 28 veckor á 20 minuter per gång med läslistor från BRAVKOD metoden. Studien syftade även till att undersöka hur elevernas avkodning utvecklades beroende på ålder. Därför har elever från både låg och mellanstadiet deltagit i interventionen. Studien lades upp efter klassisk experimentell design med både interventionsgrupper och jämförelsegrupper i båda stadierna. Grupperna har omfattat 30 elever från lågstadiet och 21 elever från mellanstadiet. Vidare har även elevernas motivation och föräldrarnas upplevelse varit ett syfte att undersöka närmre. Studien genomfördes som en intervention med före och eftertest, en intervju med elever i interventionsgrupperna och lärare samt enkätundersökning hos vårdnadshavare. Testresultaten behandlades kvantitativt medan intervjuer fick ge studien ett kvalitativt komplement till testresultat och enkätsvar. Interventionsgrupperna i båda stadier visar en tydlig förbättring i avkodning i alla tester jämfört med jämförelsegrupperna. Detta visar på att interventionen med läslistor har en positiv utveckling på elevernas avkodningsförmåga. I intervjuer framkom även att eleverna överlag var motiverade till att lästräna med metoden. Endast någon enstaka elev var motvillig till detta.

Att utveckla en god avkodning är ett viktigt mål för att erövra en god läsförmåga och för att öka motivationen. En god läsförmåga och en stark motivation är betydelsefulla förmågor för att en individ ska kunna verka i dagens samhälle. Ett effektivt sätt för att utveckla avkodnings­förmågan är enligt forskning att arbeta med metoden Bravkod. I denna studie har Bravkods effekt på avkodningsförmågan, läsförståelsen och motivationen hos fyra elever i årskurs 2 med lässvårigheter undersökts. Eleverna fick vid två till tre tillfällen i veckan under fem veckor ut­föra ett arbetspass med metoden Bravkod. Även en kontrollgrupp med fyra elever ingick i stu­dien. Eleverna i kontrollgruppen valdes ut utifrån att de fått likvärdiga resultat gällande avkodnings­förmågan som eleverna i träningsgruppen. Eleverna i kontrollgruppen fick ingen Bravkodundervisning. Alla elever i både träningsgruppen och kontrollgruppen genomförde för- och eftertester. Elevernas resultat jämfördes sedan mot varandra för att urskilja Bravkods effekt. Likt tidigare forskning indikerade vår studie att Bravkod är en metod som med fördel kan an­vändas för att hjälpa elever att utveckla en god avkodningsförmåga och därmed även en god läsförståelse. I vår studie hade Bravkod en positiv effekt på avkodningsförmågan i tre av fyra fall. Tre av fyra elever som fick Bravkodundervisning förbättrade även sin läsförståelse. Dock var det i vår studie svårt att urskilja hur stor effekt Bravkod hade i dessa fall. Eleverna i tränings­gruppen besvarade även en enkät. Resultatet indikerade även här att Bravkod hade en positiv inverkan i de fall där det gick att bedöma förändringen avseende motivationen.

Bakgrund  I svensk skola är ett av målenatt tidigt identifiera elever med nedsatt läsförmåga. För att underlätta identifieringen har ett nationellt bedömningsstöd arbetats fram. Nedsatt läsförståelse beror på nedsatt avkodningsförmåga eller nedsatt språkförståelse. Svårigheter med avkodning respektive språkförståelse kräver olika insatser i skolan.   Syfte  Syftet med studien var att undersöka om nationella bedömningsstödet för läsutvecklingi årskurs 1 identifierar andraelever änstandardiserade och normerade screeningtest genomfördai årskurs 2. Syftet var vidareatt undersöka om de elever som identifierats med nedsatt läsförmåga på nationella bedömningsstödet även uppvisar språkliga svårigheter samt hur pedagogerna använder resultatet på nationella bedömningsstödet för planering av vidare insatser.  Metod Studien omfattade 41 elever i årskurs 2 som genomfört nationella bedömningsstödet i årskurs 1 och DLS läsförståelse i årskurs 2. Eleverna testades med avkodningstesten Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?och språkförståelsetestet TROG-2.Studien inkluderade även en intervju med 4 pedagoger som har ansvar för genomförandet av nationella bedömningsstödet. Resultat Nationella bedömningsstödet identifierade 13 elever med nedsatt läsförmåga i årskurs 1, screeningtesten DLS läsförståelse, Vilket är rätt?och Vilket låter rätt?identifierade 16 elever i årskurs 2. Screeningtesten identifierade 7 elever (44%) som inte identifierats på nationella bedömningsstödet. Nationella bedömningsstödet identifierade 2 elever med nedsatt språkförståelse. Samtliga pedagoger använder resultatet från nationella bedömningsstödet för planering av insatser.  Slutsatser Nationella bedömningsstödet fungerar till viss del i skolor där det utförs av pedagoger som är utbildade i nationella bedömningsstödet. Däremot identifierar nationella bedömningsstödet färre elever än standardiserade och normerade screeningtest och är mer tidskrävande.

Idag är marknadskommunikationen troligtvis det enklaste, snabbast och kanskedet viktigaste sättet att påverka ett företags lönsamhet på. Därmed blirmarknadskommunikation företagens främsta resurs i kampen om att vinnakunderna på marknaden samt förmedla sina budskap. För att kunna påverkakonsumenterna krävs det att marknadsföraren bygger upp kunskap ommålgruppen och sedan kodar budskapet på ett sätt som målgruppen är kapablaatt förstå. Risken är annars stor att budskapet inte avkodas enligt företagetsavsikt då olämplig information kan kodas i budskapet.Då marknadskommunikationen spelar en viktig roll för företagen är syftetmed studien att undersöka om mottagarna avkodar företagets reklambudskappå det sätt som företaget har avsett.För att besvara studiens problemområde har vi använt oss av en kvalitativstudie med två kvalitativa intervjuer. Vår första kvalitativa intervju var medinformationschefen på Högskolan i Borås i syfte att ta reda på vilket budskapHögskolan vill förmedla genom sin reklamkampanj ”Sorry Handels ochChalmers”. För att sedan besvara frågan hur mottagarna uppfattarHögskolans budskap använde vi oss av en kvalitativ intervju med enfokusgrupp på åtta personer.De slutsatser vi kom fram till är att majoriteten av mottagarna inte avkodarHögskolan i Borås budskap på det sätt som sändaren har avsett att det skallavkodas. / Uppsatsnivå: C

Utifrån teorier om läsutveckling och språkets nivåer jämför vi olika avkodningstester som används i skolan. Syftet är att undersöka olika testers användbarhet gällande mätning av elevers avkodningsförmåga i årskurs 1. Fyrtioåtta elever delades upp i två grupper om 24 elever i varje grupp. Data samlades in i form av elevers poäng på tio olika deltester som mäter avkodning. En statistisk analys visade att de standardiserade testerna LegiLexi, LäSt och OLAF korrelerar högt med varandra och lärarskattningar. Dessa kan identifiera elever i risk för lässvårigheter samt fånga upp hela spridningen av avkodningsförmåga både i gruppen adekvata läsare och gruppen elever i risk för att utveckla lässvårigheter. LäsEttan och Skolverkets bedömningsstöd korrelerar lågt med andra tester och lärarskattning och uppvisar på grund av höga takeffekter och tveksam träffsäkerhet/sensitivitet en begränsad förmåga att identifiera elever i risk för lässvårigheter eller elever med adekvat läsförmåga. Vissa delar av bedömningsstödet är inte bättre än slumpen på att identifiera elever i risk för lässvårigheter. Vår rekommendation är att dessa två test bör kompletteras med andra avkodningstest med bättre psykometriska egenskaper.

<p>Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät. Slutligen ville jag även ta reda på om det gick att se något samband mellan lärarnas sätt att arbeta och resultaten från elevernas läsförståelsetest. Läsförståelsetestet uppvisar stora skillnader mellan årskurserna. Av de 80 elever som deltog i min studie, framgår det att eleverna i årskurs 6 generellt sätt läser bättre än eleverna i årskurs 4. En jämförelse av elevernas resultat från läsförståelsetestet och lärarnas arbetssätt visar att det inte är möjligt att dra några större slutsatser. En möjlig tolkning är att tidiga insatser är av stor betydelse och att de lärare eleverna haft i de yngre årskurser arbetat med läsning och lässtimulerande övningar på ett sätt som varit gynnsamma för elevernas utveckling.</p><p>The aim of the present study was to examine the differences in reading comprehension between students in different grades in elementary school. The aim was also to describe how teacher's work to stimulate reading comprehension in the classroom. Finally my intention was to compare and see if it was possible to find a correlation between reading comprehension and reading pedagogy. The participants in this study were 80 students from two different grades and 4 teachers with responsibility for the reading and writing development in respective class. The results show that older children in higher grades generally are more adequate readers and comprehenders than younger children. I also found out that the connection between reading pedagogy and the results from the reading comprehension test were less obvious than I first expected in my study. Early prevention in reading and writing seems to be a strong predictor of later reading success. The study suggests that these students have had good earlier experiences and competent teachers that have had an impact on their results.</p>

<p>Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i.</p><p>Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen.</p><p>Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva.</p>

<p>Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen. Med det menar vi att det underlättar om pedagog och elev är aktiv i läsinlärningen.</p> / <p>Our investigation treats learning by reading and reading comprehension. On the basis of a pedagogues and a pupils perspective we have investigated the concept of reading comprehension, what it means to know how to read and understand a text, which prerequisite it demands and how learning take place around this. As a starting point to our investigation we have use different research perspectives on learning by reading and touching different learning by reading methods. Through qualitative interviews with pedagogues and pupils we have investigate their understanding about how you learn to read by yourself and what it means for your reading comprehension. The results have given us knowledge of that the pedagogue should be sensitive and support the pupil with different tools, because the pedagogue must help the pupil in their reading evolution. We mean that it would facilitate if pedagogue and pupil are active in learning by reading.</p>

Vår undersökning behandlar läsinlärning och läsförståelse. Utifrån ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet läsförståelse, vad det innebär att kunna läsa och förstå text, vilka förutsättningar det kräver och hur lärandet sker kring detta. Vi har som utgångspunkt för vår undersökning använt oss av olika forskningsperspektiv på läsinlärning samt berört olika läsinlärningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lär sig läsa och vad detta innebär för läsförståelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjälpa eleven i läsutvecklingen. Med det menar vi att det underlättar om pedagog och elev är aktiv i läsinlärningen. / Our investigation treats learning by reading and reading comprehension. On the basis of a pedagogues and a pupils perspective we have investigated the concept of reading comprehension, what it means to know how to read and understand a text, which prerequisite it demands and how learning take place around this. As a starting point to our investigation we have use different research perspectives on learning by reading and touching different learning by reading methods. Through qualitative interviews with pedagogues and pupils we have investigate their understanding about how you learn to read by yourself and what it means for your reading comprehension. The results have given us knowledge of that the pedagogue should be sensitive and support the pupil with different tools, because the pedagogue must help the pupil in their reading evolution. We mean that it would facilitate if pedagogue and pupil are active in learning by reading.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i årskurs 4 resp. årskurs 6 med avseende på läsförståelsen. För att mäta läsförståelsen användes ett välbeprövat läsförståelsetest. Syftet var också att beskriva hur lärare, med ansvar för läs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med läsning och för att stimulera läsförståelsen hos sina elever. För att ta reda på hur lärarna arbetar besvarades en enkät. Slutligen ville jag även ta reda på om det gick att se något samband mellan lärarnas sätt att arbeta och resultaten från elevernas läsförståelsetest. Läsförståelsetestet uppvisar stora skillnader mellan årskurserna. Av de 80 elever som deltog i min studie, framgår det att eleverna i årskurs 6 generellt sätt läser bättre än eleverna i årskurs 4. En jämförelse av elevernas resultat från läsförståelsetestet och lärarnas arbetssätt visar att det inte är möjligt att dra några större slutsatser. En möjlig tolkning är att tidiga insatser är av stor betydelse och att de lärare eleverna haft i de yngre årskurser arbetat med läsning och lässtimulerande övningar på ett sätt som varit gynnsamma för elevernas utveckling. The aim of the present study was to examine the differences in reading comprehension between students in different grades in elementary school. The aim was also to describe how teacher's work to stimulate reading comprehension in the classroom. Finally my intention was to compare and see if it was possible to find a correlation between reading comprehension and reading pedagogy. The participants in this study were 80 students from two different grades and 4 teachers with responsibility for the reading and writing development in respective class. The results show that older children in higher grades generally are more adequate readers and comprehenders than younger children. I also found out that the connection between reading pedagogy and the results from the reading comprehension test were less obvious than I first expected in my study. Early prevention in reading and writing seems to be a strong predictor of later reading success. The study suggests that these students have had good earlier experiences and competent teachers that have had an impact on their results.