Denna uppsats handlar om människors lyssningsvanor vid insomning. Syftet är att ta redan på hur vanligt det är att folk lyssnar på musik eller andra ljud när det ska sova och skiljer det sig något mellan ålder och genus.Datainsamlingen gjordes genom en webbenkät som publicerades på Facebook för att ha möjlighet att nå ut till en stor del informanter. Undersökningen fick in svar från 919 unika respondenter i olika åldrar.Forskningsöversikten visar att musik och ljud kan vara en effektiv metod för att somna och att komma till ro. Musik och ljud kan främja avslappning både fysiologiskt genom att sänka hjärtfrekvensen samt psykiskt genom att leda bort tankar. Tidigare forskning visar även att mobiltelefoner och surfplattor ger ifrån sig blått ljus vilket får hjärnan att ”tro” att det är dag och leder därför till ökad vakenhet.En stor del av de som svarade på enkäten lyssnar på något vid insomning och tycker att det är till hjälp. Majoriteten av informanterna föredrar att lyssna på röster i form av podcast, film och tv-serier eller ljudböcker före musik. Största delen av de informanter som konsumerade film och tv-serier vid insomning ansåg att bilden inte var viktig, utan att det var rösterna som var det primära. Resultatet visade dock att de som inte lyssnade på något vid insomning hade en kortare insomningstid jämfört med de som lyssnar på något. Det framgick även att äldre informanter inte lyssnar lika frekvent som yngre. Det fanns endast små skillnader mellan kvinnor och mäns lyssningsvanor och insomningstider.

Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress, hälsa och avslappningsövningar, i en skola där lärarna aktivt arbetar med hälsofrågor och avslappningsmetoder med eleverna. Undersökningen utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Totalt nio elever intervjuades, tre elever från tre olika klasser. Vidare intervjuades de tre klasslärarna om hur de arbetar med hälsorelaterade frågor och strategier, för att förebygga stress hos elever. Lärarna beskrev tre olika avslappningsmetoder som används med eleverna. Två av metoderna utförs oftast och massage, som är en av dessa, är mest omtyckt bland eleverna. Både lärarna och några elever upplevde att avslappningsmetoderna sänker  ljudnivån på timmarna samt ger ett vänligare klimat i klassen. Eleverna upplever att de lär sig om hälsa och dess betydelse. Resultatet visade att eleverna själva tycker att de inte är stressade och att de har en god hälsa, sover bra samt äter bra mat i skolan. Slutsatsen är att eleverna som går på en skola som aktivt arbetar med hälsofrågor och avslappningsmetoder inte upplever sig stressade. Resultaten i denna studie kan ge idéer till andra verksamma lärare hur man kan arbeta för att förebygga uppkomsten av stress.

Introduktion: Smärta förekommer hos cirka 55 % av alla patienter med cancer, vilket gördet till ett vanligt problem. Smärtan påverkar patienternas liv på flera olika nivåer. Förutomdet fysiska lidandet påverkas även livskvaliteten negativt, därför är det viktigt attuppmärksamma problemet. Trots farmakologisk behandling underbehandlas cirka 30 % avpatienterna. Det finns ett flertal olika icke-farmakologiska behandlingsmetoder motcancersmärta som skulle kunna verka som komplement till farmakologisk behandling. Idagsläget finns det fortfarande brister gällande huruvida sjuksköterskor informerar ocherbjuder patienter komplement till farmakologisk behandling. Genom att öka medvetenhetenkan smärtproblematiken hos patienter med cancer minska, och vården bli merindividanpassad. Eftersom cancersmärta är komplext behöver även behandlingen vara det. Syfte: Syftet är att undersöka hur akupunktur, massage och avslappning påverkar smärta hospatienter med cancersmärta. Metod: I denna studie användes en allmän litteraturöversikt med beskrivande design sommetod. Totalt har 11 vetenskapliga originalartiklar valts ut och granskats. Samtliga artiklarvar randomiserade kontrollerade studier. Resultat: Resultatet av studien visade att akupunktur, massage och avslappning har ensmärtlindrande effekt, både långtidsverkande och direktverkande, hos patienter medcancersmärta. Likaså visade resultatet att smärtans påverkan på det dagliga livet minskade avdessa behandlingsmetoder. Akupunktur och massage kunde även bidra till ett minskatanvändande av analgetika. Slutsats: Akupunktur, massage och avslappning kan fungera som komplement tillfarmakologisk smärtbehandling hos patienter med cancer. Dessa metoder kan även ha enpositiv effekt på patientens välmående i helhet, då en minskad smärta kan öka livskvaliteten. / Introduction: Pain is very common among patients with cancer, approximately 55%experience it, making it a frequent problem. The pain affects the patients' lives in many ways.In addition to the physical suffering, the quality of life is negatively affected as well. Despitepharmacological treatment, about 30% are undertreated. There are several differentnon-pharmacological treatment methods for cancer pain, which could act as a complement topharmacological treatment. There are shortcomings regarding whether nurses inform andoffer patients complements to pharmacological treatment. By raising awareness, the carecould be more individualized. Since cancer pain is complex, the treatment has to be as well. Aim: The aim of this study is to examine how massage, acupuncture, and relaxation affectsthe pain in patients with cancer pain. Method: A general literature review with descriptive design. A total of 11 scientific articlesof origin have been selected and reviewed. All articles were randomized controlled trials. Result: The results showed that acupuncture, massage and relaxation therapy affect pain,both long- and short term, amongst patients with cancer pain. Furthermore, it showed that theeffect pain has on daily life decreased during the interventions. Acupuncture and massagecould decrease the daily use of analgesics. Conclusion: Acupuncture, massage and relaxation therapy can work as a complement topharmacological treatment among patients with cancer pain. These methods may have apositive effect on the general well being of the patients since reduced pain increases thequality of life.

Blir de äldre barnen erbjudna vila och återhämtning på förskolan? Hur ser praktiken egentligen ut? Vår studie utgår från förskolepersonalens perspektiv på behovet av de äldre barnens vila. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonalen ser på behovet av vila och återhämtning. Vi vill undersöka om de äldre barnen erbjuds det på förskolan och isåfall hur, samt hur miljön påverkar detta. Våra frågeställningar är; hur blir de äldre barnen i förskolan erbjudna vila/återhämtning? Hur ser förskolepersonalen på barns behov av vila i förskolan? Och vilken betydelse har miljön för barns vila och återhämtning? Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod där vi genomförde 10 individuella intervjuer med förskollärare och barnskötare från två olika förskolor i Skåne. Materialet analyserades utifrån det salutogena hälsoperspektivet och omsorgs och lärandeperspektivet, educare.Resultatet av studien visar på att där finns många olika problem kring barnens vila och återhämtning i förskolan. Trots att många av pedagogerna som blev intervjuade själva berättade hur viktig vilan är för barnen så önskade de också att de kunde erbjuda vilan på ett bättre sätt. Ingen av de två olika förskolorna erbjöd pedagogerna någon utbildning eller fördjupning inom barns vila och återhämtning utan det hänger helt på pedagogernas eget intresse. Ett av problemen kring vilan är att den ofta ligger planerad samma tid som pedagogerna har sina raster. Detta gör att vilan inte går att erbjuda i olika former utan sker ofta i samma form varje dag. På de båda förskolorna var läsvila den vanligaste formen. Ljudnivån är ett annat problem som gör både barn och pedagoger trötta. Även fast planeringen av miljön är väl genomtänkt och där är olika rum i rummet så kvarstår ljudnivån. Flera pedagoger ser därför lokalerna som något som begränsar planeringen av vilan. Tillgång till flera rum där det går att stänga en dörr om sig hade gjort att en vilo miljö hade kunnat byggas upp och vara bestående där barnen kunnat vila även utanför den planerade vilan senare på dagen.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur sjuksköterskan kan utforma omvårdnaden för patienter med sömnstörningar under deras sjukhusvistelse. Metoden är en litteraturstudie och sökning har skett i medicinska databaser. Resultatet beskriver interventioner som sjuksköterskan kan tillämpa för att främja patienternas sömn. / The purpose of this literature review is to describe how the nurse can form the nursing care for patients with sleeping disorders during their stay in hospital. The method is a literature review and we have searched in medical databases. The result describes interventions that the nurse can practice to promote the patients sleep.

Enligt Söderström(2009) omringas vårt samhälle av oändliga aktiveringsmöjligheter vilket gör att vila lätt glöms bort. Hon menar att det idag krävs medvetna val för att kunna ta sig tid till en lugn stund. Gällande läroplan för förskolan Lpfö98(rev. 2010) betonas det att barnen ska ges en balanserad dygnsrytm av aktiviteter och vilostunder, präglad av omsorg, i förskolan. Hur ger då dagens förskolor barnen möjlighet till en balanserad vardag med fokus på en omsorg om barnets välbefinnande?Syftet med denna studie är att undersöka hur vilan i förskolan ser ut för de äldre barnen. Att barn på småbarnsavdelningar varvar dagens aktiviteter med en sovstund mitt på dagen är ofta självklart, medan vilan för de äldre barnen inte alltid är lika självklar. Studien undersöker hur vila erbjuds i förskolan för de äldre barnen samt hur pedagoger och barn ser på vilostunden. Begreppet vila definieras inte uttryckligen i läroplanen, och det finns heller inte så mycket litteratur kring vilans betydelse hos barn i förskola och skola. Detta tomrum gör därför denna undersökning viktig. I denna studie har kvalitativa metoder använts där sju kvinnliga pedagoger och nio barn från tre olika förskolor i södra Skåne intervjuats. Utöver detta gjordes även platsobservationer för att stärka intervjuerna och för att se hur vilan verkligen används i praktiken. Resultatet visar att vilan är en daglig rutin på de undersökta förskolorna som inte planeras i arbetslaget som övriga aktiviteter. Pedagoger är överens om att vila är viktigt för att barn ska få möjlighet till en lugn stund och orka vistas långa dagar i förskolan. Vila för de äldre barnen ges främst i form av en lässtund, cd-saga eller genom andra aktiviteter som pedagogerna anser vara lugna. Majoriteten av barn och pedagoger är nöjda med vilans utformning samtidigt som det finns de som inte tycker den ger de effekter den borde. Det finns även de som skulle vilja se en mysigare vilomiljö och minskade barngrupper.

Med en växande åldrande befolkning ökar även andelen demenssjuka. En stor del av dem uppvisar agiterade beteenden som är svåra att hantera för anhöriga och personal. Uppmärksammade rön visar på risken att behandla dessa beteenden med läkemedel. Nya icke-farmakologiska metoder behöver utvecklas. Syftet med studien var att, genom litteraturstudier, undersöka om mjuk massage ger resultat vid behandling av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Resultatet bygger på åtta kvantitativa och två kvalitativa artiklar. I litteraturstudien framkommer att mjuk massage som intervention kan minska vissa agiterade beteenden, framförallt motorisk oro, samt leda till minskad oro och ångest och ge avslappning. / With a growing proportion of elderly in the population, the number of people suffering from dementia will increase. A large part of them show agitated behaviours which are difficult for their surrounding to cope with. Research shows the dangers when this behaviour is treated with drugs. New non-pharmacological methods need to be developed. The aim of the present literature study was to examine the possible effects of massage in the treatment of behavioural and psychological symptoms of dementia. The results are based on eight quantitative and two qualitative articles. The literature study finds that massage as an intervention can decrease some agitated behaviours, above all physical nonaggressive behaviour, and decrease anxiety and increase relaxation.

En brännskada medför ofta en våldsam smärta men det är inte bara i skadeögonblicket som smärtan är som mest intensiv och outhärdlig. Beroende på skadans omfång blir smärtsamma omläggningar med sårrensning samt senare rehabilitering frekventa inslag i patientens vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka komplementära ickemedicinska metoder som sjuksköterskan kan använda sig av för att optimera smärtlindringen vid behandling och rehabilitering av brännskadade patienter. Litteraturstudien bygger på nio kvantitativa artiklar som granskades kritiskt. Resultat: Interventioner som redovisas i studien är Virtual Reality, massage, musik, video samt patient kontrollerat omläggning och Sensory focusing vilka presenteras i tre olika teman avledning, avslappning samt kontroll.Alla interventionerna visade sig ha en positiv effekt på patientens smärtuppfattning i olika omfång. / A burn injury is a very painful experience. It is not only in the acute state, when the injury occurs, pain is as most intense and unbearable. Depending on the severity and the size of the burn, painful dressing changes with debridement sessions and later rehabilitation are frequent elements in the care of the burn patient. The aim of this literature review was to investigate which complementary non pharmaceutical methods nurses can implement to optimize pain relief during treatment and rehabilitation of burned patients. This literary review uses nine quantitative articles audited by the authors. Results: Interventions that are presented in our study are Virtual Reality, massage-music- and video intervention, patient controlled dressing changes and sensory focusing. These interventions are presented in three different themes distraction, relaxation and control. All the methods showed positive results on the burned patients’ pain perception to varying extent.

Att föda barn är för var kvinna en unik händelse och upplevelsen kan påverka henne lång tid därefter. Förlossningsupplevelsen påverkas av flertalet faktorer såsom kvinnans inställning, smärtupplevelse, förväntningar, känsla av delaktighet, önskemål samt stöd. Hypnobirthing är en metod vilken ser på födande som friskt och normalt och som fokuserar på det kraftfulla samarbetet mellan sinne och kropp. Genom kunskap om det fysiologiska förloppet såväl som de psykologiska och sociala aspekterna erbjuder metoden tekniker för att motverka rädsla och smärta under födsel för att uppnå en positiv förlossningsupplevelse. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors självrapporterade erfarenheter av att föda med hjälp av hypnobirthing. En netnografisk studie genomfördes med kvalitativ, induktiv ansats. Data från 16 offentligt publicerade förlossningsberättelser där hypnobirthing utövats analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i ett övergripande tema ”en inre resa” med fem tillhörande kategorier. Det framkom att hypnobirthing genom mental träning underlättade för hantering av det oförutsedda, att metoden underlättade för värk- och smärthantering samt att metoden bidrog till kunskap vilken kvinnorna lyckades implementera under födseln. Vidare framkom en förundran över hur fin och enkel en födsel kunde vara samt att gott stöd underlättade för kvinnorna att utföra sina hypnobirthing-tekniker. Det beskrevs en förvåning och stolthet över sin egen förmåga att föda lugnt och kontrollerat. Sammanfattningsvis beskrevs att hypnobirthing stärkte självförtroendet och gav en positiv erfarenhet. / Giving birth is a unique event for each woman and the experience can affect her for a long time afterwards. The birth experience is affected by several factors such as the woman's attitude, pain experience, expectations, feeling of participation, wishes and support. Hypnobirthing is a method which views childbirth as healthy and normal, and which focuses on the powerful cooperation between mind and body. Through knowledge of the physiological process as well as the psychological and social aspects, the method offers techniques to counteract fear and pain during childbirth in order to achieve a positive birth experience. The aim of this research was to investigate women's self-reported experiences of giving birth using hypnobirthing. A netnographic study was conducted with a qualitative, inductive approach. Data from 16 publicly published birth stories in which hypnobirthing was practiced were analyzed with qualitative content analysis. The result showed an overall theme "an inner journey" with five related categories. The results showed that women's experiences of giving birth with hypnobirthing were overall positive. It emerged that hypnobirthing through mental training facilitated the management of the unforeseen, that the method facilitated pain and pain management and that the method contributed to knowledge which the women managed to implement during childbirth. Furthermore, an appreciation emerged for how uncomplicated a birth could be, and that good support made it easier for women to perform their hypnobirthing techniques. Women described a surprise and pride in their own ability to give birth in a calm and controlled manner. In summary, the conclusion showed that hypnobirthing strengthened women ́s self-confidence and gave them a positive experience.

The purpose of this literature review is to gain knowledge of how a nurse can relieve a patient´s suffering and promote a patient´s health on his/her own without pharmacologic aid. The method is a literature review based on 10 scientific articles. The study is influenced by Antonovskys view of health. The result showed four clear themes: (1) reduced anxiety / worry and physiological effects, (2) well-being and quality of life, (3) steps towards self-care and (4) relations. Relaxation and massage proved to have calming and pain-relieving effects. It was also apparent that it gave the patient increased well-being and a feeling of control. / Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap i hur sjuksköterskan på egen hand kan lindra patienters lidande och främja patienters hälsa med icke-farmakologiska hjälpmedel. Metoden är en litteraturstudie utifrån tio vetenskapliga artiklar. Studien har präglats av Antonovskys syn på hälsa. Resultatet visade fyra tydliga teman: (1) reducerad ängslan/oro samt fysiologiska effekter, (2) välbefinnande och livskvalitet, (3) egenvårdsåtgärder och (4) relationer. Avslappning och massage visade sig ha lugnande och smärtlindrande effekter. Det visade sig även ge patienten ökat välbefinnande och en känsla av kontroll.