Oro är ett vanligt förekommande fenomen i kliniska såväl som subkliniska populationer. Föreliggande studie är en uppföljning av behandlingsresultaten publicerade i Westerström-Nygren och Persson (2016), inom ramen för Orosstudien på Karolinska Institutet, gällande internetförmedlad exponering med responsprevention avseende tröstetankar (iERPt) respektive internetförmedlad stresshanteringsbehandling (iSHB) vid oro hos en transdiagnostisk population. Syftet var att undersöka långtidseffekten av iERPt (n = 125) i förhållande till iSHB (n = 118) fyra respektive 12 månader efter behandlingsavslut. Behandlingseffekt mättes med Penn State Worry Questionnaire (PSWQ), Cognitive Avoidance Questionnaire (CAQ), Montgomery Åsberg Depression Rating Scale–Self rated (MADRS-S) och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (BBQ). Data beräknades med ANOVA med upprepade mätningar samt oberoende t-test. Resultatet visade att de goda behandlingseffekterna som uppmättes med PSWQ och CAQ för iERPt och iSHB vid behandlingsavslut fortsatte att förbättras inom båda betingelserna från behandlingsavslut till fyramånadersmätning. Inom iERPt-betingelsen vidmakthölls dessa behandlingseffekter till 12-månadersuppföljning. Inom iSHB-betingelsen vidmakthölls behandlingseffekten avseende PSWQ från fyra- till 12-månadersuppföljning, men behandlingsresultaten avseende CAQ försämrades. Behandlingseffekterna uppmätta med MADRS-S och BBQ vid behandlingsavslut vidmakthölls för båda betingelserna till fyra- och 12-månadersuppföljning. Ingen skillnad i behandlingseffekt påvisades mellan betingelserna på något utfallsmått vid 12-månadersmätning. I sin helhet påvisades behandlingseffekten för båda betingelserna hålla i sig över tid. Både iERPt och iSHB kan således förstås som effektiva behandlingsmetoder för att på kort liksom lång sikt reducera överdriven oro.

<p>Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna.</p><p> </p><p>Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna.</p><p> </p><p>Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade. Andra anledningar var vetenskapliga bevis på att de fungerar, utbildning i metoden, enkla att implementera samt tydliggörande för kunden.</p> / <p>The aim of this study was to describe what methods for stress management staff on occupational health services perceive they use to help clients with stress related problems, and what there appreciation of reason is on choosing these methods.</p><p> </p><p>Through qualitative interviews with five people with different professions in different occupational health services of Central Sweden stress management was investigated. The things that were questioned in the interviews were the interviewees experience in which stress management methods they use, the reasons of the using and the adaption after clients. One other thing that was investigated was similarities and differences between the different professions. </p><p> </p><p>The result showed that relaxation were the most common method used, right before body awareness, qigong, physical exercise, medicine, mindfulness and massage. Other tools the interviewees informed they were using was conversation, explanations of the body reaction on stress, conversation to map the clients situation, a quick way back to work and positive thoughts and feelings. The interviewees described reasons to use the methods were mainly the experience that they work. Other reasons were scientific evidence that the methods work, education in the method, simplicity in implement them and clarification for clients.</p>

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna.   Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna.   Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade. Andra anledningar var vetenskapliga bevis på att de fungerar, utbildning i metoden, enkla att implementera samt tydliggörande för kunden. / The aim of this study was to describe what methods for stress management staff on occupational health services perceive they use to help clients with stress related problems, and what there appreciation of reason is on choosing these methods.   Through qualitative interviews with five people with different professions in different occupational health services of Central Sweden stress management was investigated. The things that were questioned in the interviews were the interviewees experience in which stress management methods they use, the reasons of the using and the adaption after clients. One other thing that was investigated was similarities and differences between the different professions.    The result showed that relaxation were the most common method used, right before body awareness, qigong, physical exercise, medicine, mindfulness and massage. Other tools the interviewees informed they were using was conversation, explanations of the body reaction on stress, conversation to map the clients situation, a quick way back to work and positive thoughts and feelings. The interviewees described reasons to use the methods were mainly the experience that they work. Other reasons were scientific evidence that the methods work, education in the method, simplicity in implement them and clarification for clients.

Ett arbete om att din sittställning kan påverka ljudet du producerar. En studie i hur basister sitter och använder kroppen. Hur du arbetar med din kontrabas utan att skada kroppen. / About your seating position and how to produce sound. A study of how double basists use their bodies and how to play double bass without injuring your body. / <p>G. Bottesini "Elegy no.3". Pianist Erik Lanninger</p><p>A. Vivaldi "Cello sonata no.3 in A-minor" Cembalo Anna Paradiso</p><p>A. Pärt "Spiegel im Spiegel". Pianist Erik Lanninger</p><p>E. Bloch "The Prayer" från "Jewish Life". Pianist Helena Hansson</p><p>G. Bottesini "Concerto for Double Bass and Orchestra no.2 in B-minor". Violin Lina Samuelsson, Lisa Chenevier, viola Doris Mägi, cello Viktoria Hillerhud, kontrabas Jennifer Downing Olsson. </p><p>I tillhörande video förekommer Prayer av Bloch och Elegy av Bottesini. Medverkar gör Helena Hansson och Erik Lanninger.</p><p></p>

Stamning är en talstörning som cirka en procent av världens befolkning har. Stamning uttrycks olika hos olika individer och det finns inte enig forskning om vad ursprunget är. Studien handlar om de fysiologiska och emotionella skillnaderna mellan ett stammande tal och sång, samt om hur sång kan påverka stamning. Genom att intervjua personer som både stammar och sjunger och analysera litteratur har frågeställningarna gett form åt ett intressant resultat men som också gett nya frågor.  Studiens frågeställningar har varit:  Vad händer i kroppen och röstorganet vid tal respektive sång?  Hur reflekterar personer som stammar som också sjunger, över händelseförloppet som sker vid tal respektive sång? Kan sång bidra till att man inte stammar? Resultatet pekar på att mycket av det som sker i kroppen, fysiologiskt och emotionellt, vid ett ett stammande tal påverkas av den andning och tajmning av stavelser som sker vid sång. Detta innebär att sången har betydelse för talet men kanske inte som botemedel. Det finns starka kopplingar till andningen både i intervjuerna med personer som stammar och i diskussionen kring Oskar Guttmanns teori och det lektor Per Alm skriver om andningens betydelse för talet.

No description available.

Bakgrund: I Sverige bistår barnmorskan vid den normala förlossningen och har en nyckelroll i att stödja kvinnan till avslappning under förlossningen. Avslappning minskar känsligheten för förlossningssmärta och främjar förloppet. Det ingår i barnmorskans förhållningssätt och yrkeskunskap. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenhet av att stödja den födande till avslappning med dyktekniken under värkarbete. Metod: Kvalitativ deskriptiv design med individuella intervjuer. Nio legitimerade barnmorskor som stött den födande kvinnan till avslappning med dyktekniken under värkarbete intervjuades. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån barnmorskans upplevelse och erfarenhet av att stödja födande kvinnor till avslappning med dyktekniken under värkarbete. Ett övergripande tema i analysen var hur dyktekniken är ett verktyg för barnmorskan att i barnafödandet stödja kvinnan till avslappning och för att göra hennes partner delaktig. Hur barnmorskan gjorde detta kan förstås genom följande kategorier som utkristalliserades genom analysen: dyktekniken ger positiva effekter för kvinnan och hennes partner i födandet, kvinnans förberedelse till att använda dyktekniken, dyktekniken stärker partnerns delaktighet samt barnmorskans förhållningssätt till dyktekniken. Slutsats: Flera faktorer styr kvinnornas val att välja aktiv avslappning. De intervjuade barnmorskorna delade med sig av sina erfarenheter om att stödja den födande kvinnan till avslappning under värkarbete. Barnmorskorna informerade, guidade med ord och stödde aktivt kvinnan till djup avslappning för att hantera värkarna. / Background: In Sweden, the midwife manages normal childbirth. The midwife has a key role in supporting the woman to relax during birth. Relaxation reduces the sensitivity to labor pain and promotes the process. It is part of the midwife's approaches and professional knowledge. Objective: To describe the midwives' experience of supporting the woman giving birth with the Dive Relaxation Method during the labor pain. Method: A qualitative and descriptive design using individual interviews. Nine licensed midwives who have supported women during labor to relaxation with the dive relaxation method were interviewed. Results: The result can be described on the basis of the midwife's experience and the experience of supporting women in labor to relaxation with the dive relaxation method during the labor pain. An overall theme in the analysis was how the method is a tool for the midwife to support the woman during childbirth to relaxation and to make her partner participate. How the midwife support the woman can be understood by the categories that were taken out of the analysis: the dive relaxation method has positive effects for the woman and her partner during childbirth, the woman's preparation for using the method, the method strengthens the partner's participations and the midwife's approach to the method. Conclusion: Several factors control women's choice to choose active relaxation. The interviewed midwives shared their experience about supporting the woman to relaxation during labor pain. The midwives informed, guided with words and actively supported the woman to deep relaxation to manage the pain.

Bakgrund: På grund av en belastande vardag i arbetslivet och privatlivet, har det visat sig vara svårt för förvärvsarbetande småbarnsföräldrar att återhämta sig. Under Coronapandemin har flera anställda börjat distansarbeta hemifrån, varav universitetslärare tillhör en av dessa yrkesgrupper. De nya förutsättningarna ökar behovet av att studera återhämtning för målgruppen i ett vidare sammanhang. Syfte: Syftet med studien var att studera återhämtningsmöjligheter bland universitetslärare som var småbarnsföräldrar och distansarbetade under Coronapandemin. Metod: Sex universitetslärare från Mellansverige deltog i kvalitativa djupintervjuer, vilka analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Universitetslärarnas vardag bestod av en ständig bearbetning av arbetslivets och familjelivets göromål. Distansarbetet förändrade återhämtningen i den mån att arbete och familj kom närmre varandra. En främjande återhämtningsmöjlighet var att deltagarna blev mer flexibla att utföra fysisk aktivitet under arbetsdagen. Två hindrande återhämtningsmöjligheter var den försvunna pendlingstiden, samt i viss mån virtuella fikamöten med kollegorna. Att växla mellan utförandet av förvärvsarbete och hushållsarbete under dagen, upplevdes som både en hindrande och främjande återhämtningsmöjlighet. Slutsats: Universitetslärarnas förutsättningar för återhämtning förändrades med distansarbetet, samtidigt som den upplevda återhämtande effekten av några aktiviteter skiljde sig åt mellan deltagarna. Ur ett folkhälsoperspektiv blir det viktigt att fortsätta studera återhämtning vid distansarbete ur fler aspekter och infallsvinklar. / <p>Betyg i Ladok 210601.</p>

Media designed to elicit Autonomous Sensory Meridian Response (ASMR) has been used for years for relaxation and improved sleep. Recent research has shown that experiencing ASMR lowers markers for stress, and can induce a relaxed mood. In this thesis, the use of ASMR in a somaesthetic design process was used to define experiential qualities of relaxation. Somaesthetic sensitivity training, ASMR exploration, a material exploration, and a workshop produced several themes relevant to relaxation. Out of these, the themes with the most promise for this project were selected and further examined through the formation of the artifact The Rice Walker, a walking-based artifact for ASMR-inspired relaxation. Using a thematic analysis, the foundations for three experiential qualities of relaxation were identified: Allowing for Anticipation, Softness, Gentleness, and Gradual Transitions, and Control Without Demands. These qualities can be used to expand the soma design space, or could be used in the development of relaxing human-computer interactions. / Media designad för att framkalla ASMR har använts i flera år för avslappning och bättre sömn. Ny forskning har visat att upplevd ASMR sänker stressmarkörer, och kan leda till ett avslappnat tillstånd. I detta examensarbete utforskades användandet av ASMR i en somaestetisk designprocess för att definera experientiella kvalitéer av avslappning. Somaestetisk träning, utforskning av ASMR, en förstapersons material utforskning, samt en workshop resulterade i flera teman relevanta för avslappning. Av dessa valdes de teman med bäst möjlighet till utveckling ut, och dessa teman utvärderades mer utförligt i skapandet av artifakten The Rice Walker som använder gång för att ge känslan av ASMR-inspirerad avslappning. Tre kvalitéer identifierades genom en tematisk analys: Allowing for Anticipation, Softness, Gentleness, and Gradual Transitions, och Control Without Demands. Dessa kvalitéer kan utöka soma design-området, och kan användas i utvecklingen av avslapppnande människo-dator interaktioner.

Både kronisk smärta och musik har existerat från begynnelsen och de utövar stort inflytande på människan multidimensionellt. Musiken har genom tiderna använts för att påverka stämning och humör. Syftet med denna studie var därför att undersöka om musik har lindrande effekt på kronisk smärta. Metoden var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Teoretisk referensram var Rosmarie Parses omvårdnadsteori, som beskriver människans symbios med miljön. Dessutom menar Parse att det ska finnas alternativ till den traditionella medicinen. Resultatet visade att musiken hade lindrande effekt både fysiologiskt och psykologiskt. Förutom smärtlindrande effekt uppstod avslappning och kognitiva förändringar som ökade patientens känsla av inre styrka. Denna styrka kan hjälpa patienten att ta makten över sin smärta så den inte överskuggar hela tillvaron. Musik i omvårdnaden är lätt att implementera då den är enkel, ofarlig och kostnadseffektiv. Den passar även utmärkt som egenvårdsåtgärd. / Both chronic pain and music have existed from the beginning of time and they exercise a great deal of influence over the human being on multidimensional levels. Music has been used throughout time to affect atmosphere and mood. Hence, the purpose of this study was to investigate whether music can relieve chronic pain. The method used was a literature review where our results were based on twelve scientific articles. The nursing care theories of Rosmarie Parse, where she describes the symbiosis between human and environment, served as a reference frame. In addition, Parse believes that there should be an alternative to traditional medicine. The results showed that music relieved pain both physiologically and psychologically. Apart from its pain relieving effects it resulted in relaxation and cognitive changes in the patient, which increased his sense of inner strength. This strength can in turn help the patient to take control over his pain so that it doesn’t overshadow his everyday life. It is easy to implement music in nursing care as it is simple, harmless and cheap. Music is also an excellent method of self-care.