Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera med för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping-strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevde kraven och barriärerna. I studien deltog det 12 intervjupersoner mellan åldrarna 22–42 (Medelvärde=32, Standardavvikelse=2.61). Alla deltagare har någon gång varit aktiva inom golfen samt varit med om övergången mellan junioridrottare och senioridrottare. En semistrukturerad intervjuguide bestämdes vid utförande av intervjuerna. En kvalitativ innehållsanalys antogs och författaren bestämde följande teman skulle ingå i resultatet: krav, barriärer, resurser samt coping-strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången bland annat förekom det personliga faktorer och individuella krav samt konkurrens i samband med övergången. Barriärer som upptäcktes under studiens gång var bland annat ekonomi och tidsbrist vid karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping-strategier såsom socialt stöd och planering, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och copingstrategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida undersökningar rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter. / Career transition is a process that can contain a number of requirements and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the requirements and barriers experienced by Swedish golfers when completing junior to senior transition; The study included 12 interviewees between the ages of 22–42 (Mean = 32, Standarddeviation = 2.61). All participants have at some time been active in golf and have been involved in thetransition between junior and senior athletes. A semi-structured interview guide was determined when conducting the interviews. A qualitative content analysis was adopted and the authors decided the following themes would be included in the result: requirements, barriers, resources and coping-strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that requirements were common during the career transition, including external and individual requirements as well as competition in connection with the transition. Barriers that were discovered during the course of the study were, among other things, finances and lack of time during the career transition. In the result, resources and coping-strategies such as social support and planning were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and copingstrategies to deal with the tough demands as well as barriers to be able to implement junior to senior transition. For future investigations, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.

Original equipment manufacturers (OEMs) spend plenty of resources in developing products and establishing a profitable market. This includes time-consuming investigations, costly research and development processes, as well as a great deal of risk-taking. In comparison, certain companies specialise in fitting aftermarket merchandise to established markets of products. These companies copy existing aftermarket products as they supply the consumer an alternative that is often cheaper. These are regarded as ‘will-fitters’. Not only do will-fitters act within the market without the need for a lengthy R&D process, or exposure to high risk, but they also seize market share and thereby compromise OEM part sales. Will-fitters pose a concrete competitive threat to an automotive OEM in the aftermarket. The aftermarket is considered highly lucrative, as profitability is relatively high when compared to the car sales market. As will-fitters are active in the market, spare part market share is lost and pieces of a highly profitable market are seized by such competitors. This study investigates relevant OEM competition barriers for will-fitter deterrence and analyses the effects of implementing these barriers. The findings are based upon a case study performed at an automotive OEM, i.e. Volvo Cars. The case focuses on the OEM’s engine air filter, which is currently highly exposed to competition from alternative suppliers. Through combining theory regarding product development and entry barriers along with empirical findings at the case company, the study concludes six competition barriers that are relevant for the OEM as it faces will-fitters. These barriers are: patenting a utility, increasing the level of product complexity, raising the necessary financial investments, delivering additional value offerings, obtaining a strong customer value perception, and pricing competitively. The study concludes each of the barriers’ potency in competition deterrence and discusses the effects of implementing those barriers on the products’ underlying costs. Finally, it is concluded that these barriers could be implemented in order to deter competition. However, none of the discussed competition barriers has shown to yield complete market dominance for the OEM, i.e. a market without competitors. Rather, an effect in the form of decreasing the amount of competitors has been noted. Admittedly, reducing the sheer quantity of active market players seems favourableto the OEM, but a direct correlation with increased market share cannot be concluded. / Tillverkare av originalutrustning (Original Equipment Manufacturer, OEM) spenderar stora mängder resurser för att utveckla produkter och etablera vinstdrivande marknader. Detta kräver ett stort risktagande då tid och kostsam utveckling utförs utan garanterade intäkter. Till skillnad från OEM-företagen finns företag som enbart fokuserar på att producera eftermarknadsprodukter till redan etablerade marknader. Dessa företag, benämnda “will-fitters”, kopierar existerande eftermarknadsprodukter och erbjuder kunden ett, oftast, billigare alternativ. Will-fitters affärsmodell utgörs därmed av att agera inom etablerade marknader vilket medför drastiskt minskade produktutvecklingskostnader samt lägre risk. Som en konsekvens av will-fitters intåg i marknaden reduceras försäljningen för OEM-företagen. Will-fitters utgör därmed ett konkret hot inom eftermarknaden för en OEM såsom en biltillverkare. Eftermarknaden är en lukrativ marknad då vinstmarginalerna är höga relativt nybilsförsäljning. Då will-fitters är verksamma i marknaden tar de marknadsandelar och därmed tappar OEM en del av en lukrativ marknad. Denna studie undersöker konkurrenshinder relevanta för en OEM att implementera mot will-fitters och analyserar effekterna av att implementera dessa hinder. Resultaten baseras på en fallstudie utförd hos en biltillverkare, Volvo Cars. Studien fokuserar på biltillverkarens motorluftfilter, vilken är utsatt för konkurrens av will-fitters. Genom att kombinera teori gällande produktutveckling och konkurrenshinder med empiri från det studerade företaget togs sex relevanta konkurrens hinder fram för en OEM som konkurrerar med will-fitters. Dessa hinder är: patentering av en produkt, öka produktens komplexitet, höja de nödvändiga investeringarna, bidra med ökat värde, förbättra kundens uppfattning av produkten, sätta ett konkurrenskraftigt pris. Studien konkluderar konkurrenshindrens potential i att avskräcka konkurrens samt diskuterar hur implementation av hindren påverkar produktens underliggande kostnader. Slutligen påvisar studien att konkurrenshindren kan implementeras i syfte att avskräcka konkurrenter. Dock visar studien även att ingen av konkurrenshindren skapar en marknad utan några konkurrenter. Snarare, så är den påvisade effekten att antalet konkurrenter minskar. Visserligen är en reduktion av antalet konkurrenter i marknaden positivt för en OEM men en direkt korrelation med ökad marknadsandel har inte kunnat påvisas.

Syftet med studien har varit att beskriva de specifika barriärer som individer med rörel-sehinder i åldrarna 20-35 år upplever att de möter i sin strävan att komma in på arbets-marknaden. Syftet har också varit att beskriva individernas livssituation under arbets-löshet och jämföra detta med livssituationen i någon form av sysselsättning. Metoden som har använts är kvalitativ, intervjuer med 12 individer med rörelsehinder. Resultaten från intervjuerna visar att individer med rörelsehinder möter barriärer inom olika områden. Barriärerna uppkommer via ett komplext samspel mellan den so-ciala och fysiska miljön, regelsystemen och individen. Studien tyder på olika orsaker till att individer med rörelsehinder möter barriärer i sina försök att få arbete. Exempel på sådana hinder är själva funktionshindret, graden av anpassning i den fysiska miljön, samhällets fördomar och rådande lagar. Utifrån detta har studien kunnat särskilja tre huvudkategorier av barriärer - individrelaterade, miljörelaterade och regelrelaterade. Resultatet visar att barriärer på individnivå är låg utbildning, avsaknad av yrkeserfa-renhet, lång period av arbetslöshet och dåliga kunskaper i regelsystemet. Ytterligare barriärer på individnivå är låg motivation att söka arbete. De miljörelaterade barriärer som identifieras är främst dåligt anpassade arbetslokaler, avsaknad av tekniska hjälpmedel och dåligt fungerade färdtjänst, bristande information samt rådande attityder om funktionshindrade i samhället. Dessa aspekter innebär di-rekta hinder för anställning av rörelsehindrade. Studien tyder också på att regelsystemen kan fungera som barriärer. Dels uppger un-dersökningsgruppen att de har bristande kunskaper i gällande regler, dels uppges att det inte är lönsamt att arbeta, eftersom inkomsten inte förbättras med ett arbete. / The aim of this study was to describe the specific barriers which young individuals (20-35 years) with physical disabilities experience that they encounter in their ambition to become part of the labour market. Furthermore, the aim was to describe the everyday life of the individuals in unemployment and to compare this with the situation in some kind of employment. The method used is qualitative, consisting of interviews with 12 individuals with physical disabilities. The results from the interviews show that individuals with physical disabilities en-counter barriers in different areas. The barriers arise through a complex interaction be-tween the social and physical environment, legislation and the individual. The study implies that individuals with physical disablities encounter different barriers in their attempts to find work. Examples of such obstacles are the disability itself, the level of adaptation in the physical environment, prejudices in society and existing laws. From this perspective, three main categories of barriers are distinguished in the study – those related to the individual, the environment and legislation. The result shows that barriers on an individual level are low level of education, lack of work experience, long-term unemployment and poor knowledge of legislation. Another barrier on an individual level is low motivation to look for work. The identified barriers related to the environment were mainly poorly accomodated work places, lack of technical aids and unsatisfactory transportation services, lack of information as well as prevailing attitudes in society about people with disabilities. These aspects imply direct obstacles for people with physical disabilities to find em-ployment. Moreover, the study indicates that legislation can be considered a barrier. The group of informants points out that they have insufficient knowledge about existing rules, but also that it is not profitable to work since their income does not improve by working.

Approximately a third of all food produced globally is thrown away, causing both unnecessary environmental impact and unnecessary costs for producers and consumers. Food waste occurs in all steps in the supply chain, from primary production to retail stores, restaurants, and households. In Sweden, the most common treatments for food waste are biogas or incineration. However, these processes are located relatively far down the waste hierarchy. Therefore, alternative food waste management processes such as using food waste as feed would purposely be more efficient and enable a more circular food value chain. Using food waste as feed to insects has shown great potential and could reduce the environmental impact of the food value chain. Several previous studies have assessed the feasibility of using food waste as feed for insects. However, in order to actually implement it, it also needs to be economically feasible for all involved stakeholders in the value chain. Therefore, the aim of the report was to evaluate the feasibility of implementing a circular food waste management system through the utilization of food waste as feed for insects, with a focus on the economic aspect. The study’s method was mainly based on a Stakeholder Opinion Assessment, where relevant stakeholders along a potential value chain using food waste as feed to insects were consulted. Based on the interviews, the feasibility of implementing circular business models through the utilization of food waste as feed for insects was assessed. This was done by identifying drivers and barriers to implementing circular business models for each stakeholder, as well as by developing a circular business model canvas for a central stakeholder. Key stakeholders in a potential value chain enabling using food waste as feed to insects were identified as waste management companies, insect producers, feed producers, animal producers, and food industries. Insect producers were identified as a central stakeholder. Several drivers and barriers for implementing more circular business models using food waste as feed for insects were identified for these stakeholders. The largest driver was the organizational driver, as there was a large sustainability motivation amongst most actors to contribute to a more circular food value chain and provide a more sustainable protein production for feed or food. For several stakeholders, legislation was identified as a large barrier since it is considered complicated, hard to interpret, and not made for a circular industry. Another large barrier for almost all stakeholders was identified as the financial factor. Many actors considered the price of the product or service to be significant, and a large investment cost would be needed for some stakeholders. The developed circular business model canvas showed for instance that insect producers could provide different value propositions to different customer segments; a more sustainable food waste treatment to municipalities or food industries, or providing an alternative protein to customers or farmers. Several internal and external adoption factors can also support the transition toward the circular business model. For instance, to enable economic feasibility, automation is significant, as well as potentially a large-scale production, or a mix between large and small-scale production. Lastly, using food waste as feed to insects could be a significant part of the circular economy by closing the loop of the food value chain. However, preventing food waste should always be the highest priority. Future studies should investigate the potential risks associated with different substrates found in household food waste, as well as explore the potential impact on flavor in farmed animals due to insect-based feed. Moreover, interviewing more stakeholders would enhance generalizability. / Ungefär en tredjedel av all mat som produceras globalt slängs, vilket orsakar både onödig miljöpåverkan och onödiga kostnader för producenter och konsumenter. Matsvinn uppstår i alla steg i försörjningskedjan; från primärproduktion till butiker, restauranger och i hushåll. I Sverige är den vanligaste behandlingen av matavfall biogasproduktion eller förbränning. Dock är dessa processer placerade relativt långt ner i avfallshierarkin, och därför skulle alternativa processer, som att använda matavfall som foder till djur, vara mer effektivt och möjliggöra en mer cirkulär livsmedelsvärdekedja. Att använda matavfall som foder till insekter har visat sig ha stor potential och skulle kunna minska miljöpåverkan jämfört med alternativ matavfallshantering. Flera tidigare studier har undersökt möjligheten att använda matavfall som foder för insekter, men för att verkligen genomföra det måste det dessutom vara ekonomiskt genomförbart för alla inblandade intressenter i värdekedjan. Syftet med rapporten var därför att utvärdera genomförbarheten av att implementera ett cirkulärt hanteringssystem för matavfall genom att använda matavfall som foder för insekter, med fokus på den ekonomiska aspekten. Den främsta metoden som användes i studien var “Stakeholder Opinion Assessment”, där intervjuer skedde med relevanta intressenter längs en potentiell värdekedja som använder matavfall som foder till insekter. Baserat på intervjuerna utvärderades genomförbarheten av att implementera cirkulära affärsmodeller genom att använda matavfall som foder för insekter. Detta gjordes genom att identifiera drivkrafter och hinder för att implementera cirkulära affärsmodeller för varje intressent, samt genom att utveckla en cirkulär affärsmodellcanvas för en central intressent. Nyckelintressenter i en potentiell värdekedja som möjliggör användning av matavfall som foder till insekter identifierades som avfallshanteringsföretag, insektsproducenter, foderproducenter, djurproducenter och livsmedelsindustrier. Av dessa identifierades insektsproducenter som en central intressent. Flera drivkrafter och hinder för att implementera mer cirkulära affärsmodeller med matavfall som foder för insekter identifierades för dessa intressenter. Den största drivkraften visade sig vara den organisatoriska drivkraften, eftersom det fanns en stor hållbarhetsmotivation bland de flesta aktörer att bidra till en mer cirkulär livsmedelsvärdekedja, samt tillhandahålla en mer hållbar proteinproduktion för foder eller livsmedel. För flera intressenter identifierades lagstiftning som en stor barriär eftersom den anses vara komplicerad, svårtolkad och inte gjord för en cirkulär industri. En annan stor barriär för nästan alla intressenter identifierades som den finansiella faktorn. Många aktörer ansåg att priset på produkten eller tjänsten var betydande och en stor investeringskostnad skulle behövas för vissa intressenter. Cirkulära affärsmodellcanvasen visade exempelvis att insektsproducenter kan ge olika värdeerbjudanden till olika kundsegment; en mer hållbar hantering av matavfall till kommuner eller livsmedelsindustrier, eller erbjuda en alternativ proteinkälla till kunder eller bönder. Flera interna och externa adoptionsfaktorer kan också stödja övergången till den cirkulära affärsmodellen. Bland annat är automatisering och potentiellt en storskalig produktion, eller en blandning mellan stor- och småskalig produktion, viktigt för att möjliggöra ekonomisk genomförbarhet. Slutligen kan användningen av matavfall som foder till insekter vara en betydande del i en cirkulär ekonomi då det kan göra livsmedelsvärdekedjan mer cirkulär. Att förhindra matsvinn bör dock alltid ha högsta prioritet. Framtida studier bör undersöka de potentiella riskerna förknippade med olika substrat som kan finnas i hushållsmatavfall, samt undersöka om smaken på lantbruksdjur påverkas till följd av insektsbaserat foder. Att intervjua fler intressenter skulle dessutom öka generaliserbarheten.

The rapid electrification of vehicles has neccessitated advancements in battery technology, impacting various components within the car battery pack. This project focuses on the development of thermal barriers, which serve as crucial components that prevent potential fires from thermal runaway incidents in the battery pack from reaching the vehicle's interior compartment. Currently, thermal barriers are predominantly composed of mica. The objective of this project is to identify a more sustainable alternative material to mica that possesses similar properties while considering economic, social, and environmental factors.  Following the product development process, a comprehensive background study and benchmark analysis were conducted. Subsequently, the specific requirements for the new material were defined, and potential suppliers providing alternative materials were identified. Torch tests and dielectric strength tests were performed to assess thermal conductivity, fire resistance, and dielectric properties, which were deemed critical attributes. The test results unveiled a novel material comprised of a combination of two distinct materials from different suppliers. One material was a composite consisting of glass fiber and carbon, exhibiting exceptional thermal properties. The other material was an electrical-grade paper boasting excellent electrical properties. When combined, these materials formed a composite that paralleled the properties of mica. The composite material had a total thickness of 2 mm, slightly thicker than the current implementation of mica. To explore the feasibility of a thinner alternative, an estimation was conducted, suggesting that a thinner sheet of the composite material could be possible. In conclusion, this study demonstrates the feasibility of replacing mica with an alternative material. Further testing and investigation are required to determine the optimal implementation and minimum thickness of the new material. However, based on the successful test results and similarity in properties, it can be affirmed that the new material has the potential to replace mica as a sustainable thermal barrier in the battery pack. / Denna avhandling fokuserar på utvecklingen av hållbara termiska barriärer som ersättning för mica i batteripacken i elektriska bilar, vilket har blivit nödvändigt på grund av den snabba elektrifieringen av fordon. Syftet med studien är att identifiera ett mer hållbart alternativ till mica och samtidigt ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Genom att följa produktutvecklingsprocessen har en omfattande bakgrundsstudie och benchmark-analys genomförts. Därefter definierades specifika krav för det nya materialet, och potentiella leverantörer av alternativa material identifierades. Väsentliga attribut som termisk ledningsförmåga, brandsäkerhet och elektriska egenskaper utvärderades genom att utföra flam-tester och tester för den elektriska ledningsförmågan. Resultaten av testerna resulterade i ett innovativt material bestående av en kombination av två olika material från olika leverantörer. En komposit av glasfiber och kol visade exceptionella termiska egenskaper, medan ett elektriskt kvalitetspapper uppvisade utmärkta elektriska egenskaper. När dessa material kombinerades bildade de en komposit som liknade micas egenskaper. Det komposita materialet hade en total tjocklek på 2 mm, något tjockare än mica. Genom en uppskattning undersöktes möjligheten att använda en tunnare variant av det komposita materialet. Sammanfattningsvis visar denna studie att det är genomförbart att ersätta mica med det föreslagna alternativa materialet. Vidare tester och undersökningar krävs för att optimera implementeringen och fastställa den minsta möjliga tjockleken på det nya materialet. Baserat på de positiva testresultaten och likheten i egenskaper kan det konstateras att det föreslagna materialet har potential att vara en hållbar termisk barriär i batteripaket.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folksjukdom som påverkas av ohälsosamma levnadsvanor. För att förhindra sjukdomsprogression och komplikationer krävs det av personer med DMT2 att utföra egenvårdsinsatser. Egenvårdsinsatser omfattar självmedicinering, regelbundna blodsockerkontroller, fysisk aktivitet och kostrestriktioner. Egenvårdsinsatserna hjälper till att reglera sjukdomen och reducera risken för kardiovaskulära sjukdomar samt tidig död. Personer med DMT2 upplevs av vårdpersonal som svårmotiverade till livsstilsförändringar vilket skapar frustration bland vårdpersonalen när inga framsteg identifieras vid hälsokontroller. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers erfarenheter och upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på resultatet från tio kvalitativa studier och en mixad metod-studie. Studierna relevans- och kvalitetsgranskades utifrån mallar utarbetade av högskolan i Gävle. Resultatet framställdes med hjälp av en tematisk analysmetod. Huvudresultat: Resultatet redovisas under två huvudteman; inre faktorer och yttre faktorer. De uppmärksammade inre faktorerna av betydelse för implementering av egenvårdsinsatser  var olika attityder, inställningar kring fysisk aktivitet och kostrestriktioner, nivå av sjukdomsinsikt, ekonomisk situation, fysiska funktionsnedsättningar och multisjuklighet. De yttre faktorerna av betydelse för egenvårdsföljsamheten ansågs vara stödet från familjen, brist på valmöjligheter i samband med  sociala event, samt nivån av delaktighet i samband med vårdkontakt. Slutsats: Personer med DMT2 upplever svårigheter med egenvårdföljsamhet och livsstilsförändringar som är beroende av individuella faktorer. Sjuksköterskor behöver därför identifiera brister hos personer med DMT2 utifrån en helhetssyn med ett personcentrerat förhållningssätt, detta för att bättre anpassa omvårdnaden efter patientens behov. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DMT2) is a common disease influenced by unhealthy lifestyle habits. In order to prevent the disease progression and complications it requires people with DMT2 to perform self-care measures. Self-care measures includes self-medication, continuous glucose self-monitoring, physical activity and dietary restrictions. Self-care interventions help in controlling the diabetes disease and also reducing the risk of cardiovascular diseases and an early death. People with DMT2 are perceived by healthcare professionals as difficult to motivate in making lifestyle changes, this in turn creates frustration among healthcare professionals when no progress is identified during health checkups. Aim: The aim of this literature study was to describe people's experiences of self-care in regard to type 2 diabetes. Method: A descriptive literature study based on the results of ten qualitative studies and one mixed method study. The studies were reviewed for relevance and quality through templates developed by the University of Gävle. The results were presented using a thematic analysis method. Main results: The results are presented under two main themes: internal factors and external factors. The noted internal factors of importance for the implementation of self-care interventions were; different attitudes towards physical activity and dietary restrictions, level of disease insight, financial situation, physical disabilities and multimorbidity. The external factors of importance for adherence to self-care interventions were considered to be; family support, lack of choices in regard to diet management during social events, and the level of involvement during contact with health care professionals. Conclusion: People with DMT2 experienced difficulties with self-care adherence and lifestyle modifications dependent on individual factors. Therefore, nurses need to identify deficiencies in people with DMT2 from a holistic and person-centered approach in order to better adapt nursing care to the patient's needs.

För att bemöta klimatförändringarna och exploateringen av naturen krävs ett krafttag från alla sektorer. Små- och medelstora företags (SMF) utbredning på den lokala såväl som den globala marknaden indikerar att de har en central roll i omställningen mot en hållbar samhällsutveckling. Trots detta förefaller det svårt för flertalet små- och medelstora företag att implementera miljöfrågan i verksamheten. Forskningsstudien syftar därav till att undersöka framgångsfaktorer för att implementera miljöfrämjande åtgärder i svenska SMF samt kartlägga utvecklingsmöjligheter för att bemöta barriärer och lyfta goda exempel på hur SMF kan bedriva ett miljöarbete. Frågeställningarna besvaras genom en kvalitativ studiedesign. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade djupintervjuer och kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera materialet. Analysen synliggjorde nio framgångsfaktorer och sex betydande barriärer hos de SMF som deltagit i studien. Totalt 12 utvecklingsmöjligheter har identifierats. Sju utvecklingsmöjligheter har syntetiserats utifrån framgångsfaktorerna, exempelvis; främja en hållbarhetspräglad företagskultur, involvera medarbetarna i miljöarbetet och integrera miljö i affärsmodellen. Fem utvecklingsmöjligheter har utlästs utifrån barriärerna, exempelvis; skapa incitament för förbättrad miljöprestanda, tydliggöra efterlevnad och uppföljning av miljökrav samt öka samverkan mellan myndighet och näringsliv. Studien påvisar att ett miljöarbete inte är en statisk process, vilket kräver att utvecklingsmöjligheterna anpassas till företagets förutsättningar. / Responding to climate change requires a joined effort from all sectors. The prevalence of small and medium-sized enterprises (SMEs) on the market indicates that they have a central role in the transition towards sustainable development. Despite this, it proves difficult for several SME to integrate the environmental issue in their operations. Therefore, the research study aims to investigate success factors for implementing green practices in Swedish SMEs, map what opportunities there is to address barriers and emphasizes good examples of how SMEs can carry out an environmental work. The research questions are answered through a qualitative study design. The empirical material has been collected using semi-structured interviews and thematic analysis has been used to analyze the material. The analysis resulted in nine success factors and six prominent barriers for the SMEs that participated in the study. A total of 12 development opportunities have been identified. Seven of these development opportunities have been synthesized from the success factors, for example, promote an organizational culture characterized by sustainability, involve employees in environmental work and integrate the environment into the business model. Five development opportunities have been synthesized from the barriers, for example, create incentives for improved environmental performance, clarify compliance and follow-up of environmental requirements and increase collaboration between authorities and business. The study demonstrates that the implementation of environmental practices is not a static process, which requires that development opportunities must be adapted to the company''s conditions.

Denna rapport syftar till att genomföra en jämförande fallstudie mellan Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö, där vi undersökt påverkan på segregation och utanförskap. Vi grundar undersökningen i planeringsidealen som präglat Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en metodkombination mellan observationer och dokumentanalys. Metoderna har använts för att beskriva och analysera den fysiska miljön kopplat till segregation, samt kunna åskådliggöra Linköping kommuns strategier för att integrera staden och minska segregationen.  Fallstudien grundar sig i Jane Jacobs och Jan Gehls teoretiska ramverk. Dessa teoretiska tankar grundar sig i hur fysisk miljö kan bidra till den goda staden och konsekvenser av barriärer. Vi har identifierat likheter och skillnader i områdena, samt hur barriärer och den fysiska miljön påverkar stadens segregation. En annan viktig upptäckt är att det största fokuset på segregation läggs på socioekonomiskt svaga områden medan vi identifierat brister i andra typer av områden, såsom i Vallastaden. / This report aims to conduct a comparative case study between Vallastaden and Skäggetorp's physical environment, where we investigated the impact on segregation and exclusion. We base the study on the planning ideals that characterized the physical environment of Vallastaden and Skäggetorp. The aim and questions at issue have been answered through a combination of methods including observations and document analysis. The methods have been used to describe and analyze the physical environment linked to segregation, as well as being able to illustrate Linköping municipality's strategies to integrate the city and reduce segregation. The case study is based on the theoretical framework of Jane Jacobs and Jan Gehl. These theoretical thoughts are based on how the physical environment can contribute to the good city and the consequences of barriers. We have identified similarities and differences in the areas, as well as how barriers and the physical environment affect the city's segregation. Another important discovery is that the greatest focus on segregation is placed on socio-economically weak areas, while we have identified deficiencies in other types of areas, such as in Vallastaden.

Mobila intensivvårdsgrupper (MIG) är inrättade på sjukhus världen över, som en resurs att aktivera när patienter på vårdavdelningar försämras i sitt sjukdomstillstånd. MIG, med sin specialistkompetens, minskar antalet allvarliga händelser på sjukhus och minskar mortaliteten vid korrekt användning. Trots detta föreligger indikationer på att MIG under används och idagsläget finns det behov av översikter över befintligt kunskapsläge. Syftet med studien är därför att beskriva vårdares upplevelser av barriärer till MIG-aktivering. Studien är genomförd som en integrativ litteraturöversikt bestående av 16 artiklar, sju kvantitativa, sex kvalitativa och tre med mixad metod. Litteratursökningen genomfördes i januari 2023 i databaserna Cinahl och Medline och genererade totalt 1835 träffar. En systematisk urvalsprocess och kvalitetsgranskning av litteraturen utfördes och i samband med dataanalysen bildades tre övergripande teman. Dessa teman är benämnda organisationens betydelse för MIG-aktivering, kunskapsnivåns betydelse för MIG-aktivering och attityders betydelse för MIGaktivering. Resultatet visar att MIG-situationer triggar ett spektrum av komplexa utmaningar för involverade vårdare, främst bestående av rutinrelaterade, kunskapsmässiga och sociokulturella orsaker. Avdelningssjuksköterskans roll är att bedöma när en MIG-aktivering behöver göras. Detta kan leda till känslor av otillräcklighet, och ifrågasättande av sin egen kompetens, grundat i bland annat negativa attityder och bristande interprofessionellt samarbete. MIG-sjuksköterskan har en multifacetterad uppgift som bland annat innefattar att ha ett helhetsperspektiv och arbeta strukturerat med att stabilisera patienter, kommunicera samt delegera uppgifter utefter iakttagelser. Dessa uppgifter integreras med att utgöra en mentorsroll för avdelningssjuksköterskan, där det är av vikt att inte negligera oro. Ur ett patientperspektiv ses en sårbar patient med ett stort behov av vård. Vård riskerar att utebli relaterat till barriärer till utebliven MIG-aktivering. Följaktligen motiveras en korrekt användning av MIG för att främja hälsa och förebygga lidande. / Mobile intensive care teams (MIG) are set up in hospitals worldwide, as a resource to activate when patients deteriorate. MIG, with its specialist skills, reduces the number of serious events in hospitals and reduces mortality when used correctly. Despite this, there are indications that MIG is underused and currently there is a need for overviews of the current state of knowledge. The purpose of the study is therefore to describe careers’ experiences of barriers to MIG activation. The study is conducted as an integrative literature review consisting of 16 articles, seven quantitative, six qualitative and three with a mixed method. The literature search was conducted in January 2023 in the databases Cinahl and Medline and generated a total of 1835 search hits. A systematics election process and quality review of the literature was carried out and in connection with the data analysis three overarching themes were formed. These themes are named the importance of the organization for MIG activation, the importance of the level of knowledge for MIG activation and the importance of attitudes for MIG activation. The results show that MIG situations trigger a spectrum of complex challenges for the careers’ involved, mainly consisting of routine, knowledge-related and sociocultural reasons. The ward nurse's role is to assess when a MIG activation needs to be done. This can lead to feelings of inadequacy, and questioning of one's own competence, based on, among other things, negative attitudes and a lack of interprofessional cooperation. The MIG nurse has a multifaceted task which includes, among other things, having a holistic perspective and working in a structured way to stabilize patients, communicate and delegate tasks based on observations. These tasks are integrated with forming a mentoring role for the ward nurse, where it is important not to neglect concerns. From a patient perspective, a vulnerable patient with a great need for care is seen. There is a risk for missed care related to to non-existent MIG activation. Accordingly, proper use of MIG is warranted to promote health and prevent suffering.

As a result of the aging and growing population in Europe, the demand for healthcare services continues to rise. It is therefore important to streamline the healthcare sector to manage the growing demand. One way to do this is by implementing digital-health solutions. By either developing digital services and applications in-house or outsourcing this to an external business-to-business (B2B) Software-as-a-Service (SaaS) healthtech company, the healthcare sector can adopt such digital-health solutions. The evolution of the healthcare sector has accelerated as numerous innovators have capitalized on opportunities in this area by establishing healthtech firms. Furthermore, previous research shows that there is a need for internationalization among healthtech firms for them to succeed in the long run. This study aims to identify the barriers arising when B2B SaaS healthtech firms expand organically from Sweden to other European markets. This is done by conducting a single case study at a leading Swedish healthtech firm providing a SaaS with a B2B business model. Interviews are conducted and analyzed qualitatively to explore the barriers perceived within the studied organization. Several expansion barriers specific for B2B SaaS healthtech firms are identified. Furthermore, the study shows a new perspective on barriers arising within this phenomenon. This includes barriers regarding laws, language, prioritization, market structures, competition, lack of information, and attaining the first customer. The findings identified from the case study can contribute to streamlining the healthcare sector by encouraging innovation. Moreover, this research can be usedto understand barriers experienced by many distinct companies within the industry. / Till följd av en åldrande och växande befolkning i Europa ökar efterfrågan på hälso- och sjukvården. Detta innebär att det är viktigt att effektivisera hälso- och sjukvårdssektorn för att kunna möta den ökade efterfrågan. Ett sätt att göra detta är genom att implementera digitala lösningar inom hälso och sjukvården. Genom att antingen utveckla digitala tjänster och applikationer inom organisationen, eller outsourca detta till ett externt business-to-business (B2B) Software-as-a-Service (SaaS) healthtech bolag kan hälso- och sjukvårdssektorn införa dessa digitala tjänster. Utvecklingen av hälso- och sjukvårdssektorn har accelererat då flertalet innovatörer har kapitaliserat på möjligheter inom detta område genom att etablera healthtech bolag. Tidigare forskning visar även att det finns ett behov bland healthtech företag att internationaliseras för att de ska lyckas på lång sikt. Denna studie syftar till att identifiera barriärer som uppkommer då B2B SaaS healthtech företag expanderar organiskt från Sverige till andra Europeiska marknader. Detta görs genom en enskild fallstudie på ett av de ledande Svenska healthtech bolagen som tillhandahåller en SaaS lösning genom en B2B affärsmodell. Intervjuer är utförda och analyserade kvalitativt för att utforska de barriärer det studerade företaget uppfattat. Ett flertal expansionsbarriärer specifika för B2B SaaS healthtech bolag är identifierade. Studien visar även ett nytt perspektiv på barriärer som uppkommer inom detta fenomen. Detta inkluderar barriärer gällande lagar, språk, prioritering, marknadsstrukturer, konkurrens, brist på information och att erhålla den första kunden. De identifierade upptäckterna från fallstudien kan vidare bidramed effektivisering av hälso- och sjukvården genom att främja innovation. Vidare kan denna studie användas för att förstå barriärerna som upplevs av många olika bolag inom denna industri.