År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin och utvecklingsekologisk teori. Resultatet visar att den etablerade anstalten beaktar barnperspektivet genom att anpassa besöksmiljöer samt har infört barnombud. Resultatet visar även att i planeringen av den kommande Verksmonanstalten har de beaktat barnperspektivet till en viss del.

Sammanfattning Syftet med studien var att utvärdera hur barnperspektivet beskrivs och tar sig uttryck på det skyddade kvinnoboendet Siri i Uppsala, ur personalens perspektiv. Verksamheten riktar sig primärt till våldsutsatta kvinnor, men även kvinnornas barn är i behov av stöd och skydd. Av tidigare forskning framgår att barn som har upplevt våld löper risk att utveckla psykiska och sociala problem, vilket därmed innebär att de kan ha särskilda behov som Siri försöker tillgodose. Utvärderingen präglas av en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av utvärderingsmetoden programteori. Programteorin beskriver hur barnperspektivet är tänkt att genomföras i Siris verksamhet. Utvärderingen ger svar på om personalen upplever att arbetet med barnen genomförs på det sätt som det är tänkt, om arbetet är kunskapsbaserat och om det förefaller vara så att Siri kan nå de mål som programteorin föreskriver. Kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med personal med olika utbildningsbakgrund som arbetar eller har arbetat på Siri. Vid analysen har, förutom programteorin, de teoretiska begreppen omsorgs- och delaktighetsperspektivet samt Harts delaktighetsstege använts. Av resultatet framkom att respondenternas uppfattningar gällande Siris målsättning i arbetet med barnen samt vilka aktiviteter det är tänkt att barnen ska erbjudas, överensstämmer med hur de beskrivs i programteorin. Det framkom även att aktiviteterna är förankrade i tidigare forskning gällande behov hos barn som har upplevt våld. I praktiken genomförs emellertid inte alltid de aktiviteter som det är tänkt att Siri ska erbjuda barnen. Hinder för genomförandet som lyfts fram i studien är personal- och bemanningsfrågor, att aktiviteterna inte har hunnit bli välförankrade i praktiken och att Siri är en svårplanerad verksamhet. Till vissa delar förefaller barnperspektivet vara knutet till olika personer även om personalen till stora delar var överens om att verksamheten har ett utvecklat barnperspektiv. Gällande barnens delaktighet på Siri framkom ett dilemma. Då mamman har det yttersta ansvaret för barnet kan personalen inte uppmuntra till mer delaktighet för barnet än vad mamman tillåter, varför olika barn upplevs ha olika möjlighet till delaktighet. Nyckelord: barnperspektiv, skyddade boenden, barn, omsorgsperspektiv, delaktighetsperspektiv / Abstract The aim of this study was to evaluate how the child perspective is described and expressed at the domestic violence shelter Siri in Uppsala. The organisation primarily focuses on women but their children are also in need of shelter and support. Research shows that children who have been exposed to domestic violence are at risk of developing mental and social problems. This means there is a possibility that they have special needs which Siri is trying to provide for. This evaluation is based on program theory and has a qualitative approach. The program theory describes how the child perspective is meant to be implemented in the organisation. The evaluation answers whether the staff experience that the program theory is being implemented as it is meant to be implemented. Furthermore the evaluation answers if the theory is evidence based and if Siri can reach the goals expressed in the program theory. The study is based on semi-structured interviews with members of the staff. The framework for analysing the results, besides the program theory, was the care perspective, the rights perspective and Rogers Harts ladder of children’s participation. The results show that the respondents’ opinions about the organisation’s activities and goals are consistent with the program theory, and that the theory seems to be based on previous research about needs of children who have been exposed to domestic violence. The activities that Siri intends to provide the children are not, however, always implemented in practice. The respondents expressed that the difficulties to implement the activities in the organisation mainly depends on staff issues, but also the fact that Siri is an unpredictable organisation. Furthermore the results show that the organisations’ child perspective, to a certain extent, depends on which member of the staff that is working; the child perspective varies from person to person. In general, however, there was an agreement among the respondents that the organisation is characterised by a child perspective. Keywords: child perspective, domestic violence shelter, children, care perspective, rights perspective

No description available.

Science has shown that siblings to children with a disability are affected by the family situation. The siblings often let their own needs and requests come secondary to their family members. This study illustrates how different professionals, who keep in contact with families with a disabled child, works with its siblings. The purpose with this study was to see how professionals, working as administrators, counselors at the habilitation and kin supporters in the region of Kalmar, include siblings while working with the families. Representatives from the professionals have been interviewed with a semi structured interview manual. The result showed that professionals have various opinions how siblings are affected by the family situation. Mutually, none of the professionals meet the siblings to listen to their view, instead they listen to the parents for information. The children´s convention is therefore not lived up to by the organizations. Our result shows an absence of a child´s perspective in the professionals work with siblings to children with a disability.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades. Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt. Deras berättelser tyder   på att de inte har vana att öva delaktighet och efterfrågar den då heller   inte. De har tankar om läsning och läsundervisning men delger dem oftast   inte. Om elever får vana att vara mer delaktiga i arbetet kan deras tankar och   upplevelser som de berättar om utifrån sitt perspektiv användas för att   bemöta variationen bland eleverna. Deras uppfattningar kan vara en del av   utgångspunkten för ett mer vidgat specialpedagogiskt perspektiv och bidra   till större flexibilitet vad det gäller de pedagogiska arbetsformerna inom   klassrummets ram.

Studiens syfte är att undersöka hur barnrättsperspektivet utifrån Barnkonventionen uppfattas i förskolan. Frågeställningarna bygger på Barnkonventionens fyra huvudartiklar. Hur uppfattar för-skollärarna att alla barn har samma rättigheter och lika värde? Hur uppfattar förskollärarna att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att utvecklas? Hur uppfattar förskollärarna barnets rätt att komma till tals? Studien är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats. Fokusgrupper har använts för att samla in empirin. Studiens resultat visar att förskolan i hög grad beaktade barnrättsperspektivet men att förskollärarna inte hade så hög kännedom om att barnrättsperspektivet hör hemma i Barnkonventionen. Skol-lagen och den reviderade läroplanen för förskolan hade implementerats på förskolorna och det framkom tydligt att förskollärarna kunde sin läroplan. Förskollärarna använde sig av medvetna strategier för att följa värdegrunden i förskolan. Det framkom att förskolan arbetade medvetet för att värna om barnens rättigheter och lika värde samt för att skapa möjligheter för varje barn att få komma till tals. Förskolans pedagoger arbetade med att lyssna på barnen och försökte ge dem in-flytande i verksamheten. Förskollärarna beskrev att det var en svår balansgång att tillgodose varje barns behov samtidigt som de i sin pedagogroll behövde ha hela barngruppen i åtanke. Studien visar att det relationella samspelet mellan barn-barn och mellan barn-vuxen är viktigt för att främja barnets utveckling. Förskollärarna i studien var väl medvetna om att deras förhållningssätt påverkade barnen och att det flexibla arbetssättet på förskolan är betydelsefullt för att möta barnen där de är samt fånga deras motivation. / The purpose of the study is to investigate how the Child Rights Perspective from the Children’s Convention is perceived in the pre-school. The research questions are built upon the four main articles of the Children’s Convention. How does the pre-school teachers perceive that every child’s same rights and equal value should be brought out? How does the pre-school teachers perceive that every decision concerning a child should be taken with the child’s best interest in mind? How does the pre-school teachers perceive every child’s right to develop? How does the pre-school teachers perceive every child’s right to be heard? The study is a qualitative study with a hermeneutic approach. The empirical data collection was performed in focus groups. The results show that the pre-school to a large extent takes the Child Rights Perspective into consideration. However, the pre-school teachers did in many cases not know that the Child Rights Perspective belongs in the Children’s Convention. The education act and the modified pre-school program had been implemented in all pre-schools in focus of the study and it was clear that the pre-school teachers knew the pre-school program well. The pre-school teachers used strategies to follow the basic values in the pre-school. The pre-schools further proved to work with the inten-tion to protect every child’s equal rights and same value as well as to give every child opportunities to be heard. Pedagogues of the pre-school worked with listening to the children and tried to give them influence in the pre-school operations. The pre-school teachers described that meeting the individual needs of every child in combination with having the entire children group in mind is hard to balance. The study further shows that the relational connections between the children and between the children and the adults are both important to nourish the development of the individual child. The pre-school teachers was well aware of that their approach affects the children and that the flexible way to operate in the pre-school is meaningful in terms of meeting the children where they are and to capture their motivation.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagogerna definierar barn i koncentrationssvårigheter och i vilka situationer eller sammanhang dessa utmärker sig samt hur pedagogerna möjliggör en god lärandemiljö.  Efter att ha presenterat olika aspekter om koncentrationssvårigheter har jag valt att utgå ifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, för att få en förförståelse för hur olika aspekter och sammanhang kan upprätthålla och samverka kring barn i koncentrationssvårigheter. En del i urvalsgruppen definierar barn i koncentrationssvårigheter, när ett barn har svårigheter med att fokusera och följa instruktioner eller när barnet inte är tillräckligt intresserad av en aktivitet, som blir mer framträdande vid; övergångarna, när det är stora barngrupper och när det fattas personal på avdelningen. Pedagogerna delar in barnen i mindre grupper under dagen och de lyfter även vikten med en god lärande miljö. Detta bidrar till att alla barnen inte alltid är på samma plats hela dagarna och barnen blir lugnare och kan koncentrera sig bättre.

The purpose of this study was to explore young people's participation and experience of participation in child protection investigations. The study was conducted using qualitative methodology and is based on interviews with four adolescents aged 13-19 years old who have experience of child protection investigations. Our chosen method has made it possible for us get a deeper understanding of young people's own experiences of participation. In order to analyze the material we have used Shiers (2001) model of children's participation, symbolic interactionism, and some concepts relating to shame and pride. The results show that all adolescents have had the opportunity to be heard during the investigations, but it is different to what degree they feel that someone has listened to them. Two of the young people have been involved in their investigation, been listened to and have had impact on the decisions taken. The results indicate that it does not seem to be the external factors, such as how many meetings they have had, or what quality it was on the information, that matters if the social worker did not manage to convey to the young people that what they told was of any importance. The results also show that all young people want to be involved in the investigations but that they often experience some obstacles. Such an obstacle may be that you do not feel that what you say is important. Another obstacle may be that you have too many negative experiences of social services in the past. All young people point to the importance of having a good and close relationship with their social secretary to overcome such obstacles.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utifrån ett rättsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bästa förverkligas i domstolars beslut samt familjerätters yttrande gällande vårdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets gränser avseende vårdnadstvister då domstolar och familjerätter samarbetar under speciella omständigheter. Åtta stickprovsutvalda rättsfall, med bifogat yttrande från socialnämnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis på en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergå till att inringa särdrag i analyserad text med utgångspunkt i om och huruvida barnet har fått komma till tals. Barnets bästa tycks beaktas så långt det är möjligt i vårdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istället för ett barnperspektiv. De professionella aktörerna har makt medan barnet har inskränkt handlingsförmåga i rätten, det råder en hierarki i vårdnadstvister. Barnets röst kan vara svår att urskilja då föräldrarnas konflikt har en tendens att dra allt fokus till sig.

Syftet med vår studie är att få en bild av hur elever från år 3 och år 4 uppfattar läxor och pedagogernas avsikter med dessa. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuade både pedagoger och elever för att kunna göra en jämförelse mellan deras uppfattningar om läxor. Frågorna vi ställde var helhetsorienterade och höll sig inom samma tema men det har hela tiden funnits utrymme för inflikade frågor under samtalets gång. Enligt pedagogerna och eleverna är läxan en uppgift som görs utanför skolan men som är knuten till skolarbetet. Pedagogerna anser att läxan är till för repetition, färdighetsträning och att öva att ta ansvar. Eleverna menar att läxan är till för att pedagogerna ska veta vad de klarar av, och att de ska lära sig något.