Barns perspektiv är ett välkänt begrepp i förskolan, men i vissa fall tas det inte i beaktning vid utformning av utomhusmiljön. Syftet med denna studie är att undersöka äldre (3-5 år) förskolebarns åsikter om sin utomhusmiljö på förskolan. Forskningsfrågor som behandlas i denna studie är vilka möjligheter kan utemiljöns utformning skapa i relation till förskolebarns lek och samspel? vilka hinder kan utemiljöns utformning skapa i relation till förskolebarns lek och samspel? samt vad beskriver förskolebarn att de gör i utomhusmiljön? För att undersöka detta genomfördes observationer och ”gåtur” med sju äldre förskolebarn. Den insamlade datan analyserades utifrån en induktiv tematisk analysmetod, vilket resulterade i två tematiseringar som karaktäriserar resultatet. Resultatet visar att de äldre förskolebarnen samspelar på flera olika platser i förskolans utomhusmiljö oberoende gårdens utformning. Studiens slutsats visar att förskolebarnen önskar att deras perspektiv ska tas i beaktning vid utformning av gården samt att de vill ha en mer varierad miljö gällande öppna ytor och gömda skrymslen.

Syftet med denna uppsats är att studera tre gode mäns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhållande till ensamkommmande, asylsökande barns rättigheter och behov. Studien fokuserar även på relationen mellan dessa. Utifrån lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med representanter från Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode män. Intervjuerna analyseras utifrån dessa perspektiv och tre begrepp. Det kom att påvisas att de gode männen arbetar utifrån det vuxna och samhällets perspektiv. De menar vidare att barns bästa uppfylls genom att ta del av barnets eget perspektiv. Deras roll som god man innebär enligt dem själva att de ska verka i föräldrarnas ställe genom vägledning, trygghet och att lösa problem som kan uppstå. Överförmyndarförvaltningen arbetar utifrån samhällets perspektiv där barns bästa beskrivs enligt lag. Sammanfattningsvis har studien kommit att påvisa behovet av mer kunskap kring ensamkommande, asylsökande barn både bland de gode männen samt hos olika myndigheter. / The aim of the essay is to study three good men’s and the Chief Guardian’s roles in relation to the rights and the needs of asylum seeking children without custodians. A focus is also on the relation between them. On the basis of laws and guidelines their relation to three child perspectives is described. The qualitative study is based on interviews with representatives from the Chief Guardian and three of the seven good men in Malmö municipality. The interviews are analysed on the basis of the perspectives and three concepts. It is pointed out that the good men work on the basis of the adult perspective and the society’s perspective. They also mean that the best interests of the child can be met when considering the child’s perspective. Their role as good man means according to themselves that they shall work in a parent’s position through guiding, safety and to solve problem that can occur. The Chief Guardian works on the basis on the society’s perspective. That is the best interests of the child according to the law. To sum up, the study points out the need for more knowledge about asylum seeking children without custodians both among the good men and among different authorities.

Syftet med denna kvalitativa studie är att med en narrativ metod få fram vilka teman som förekommer i pedagogers berättelse om utomhuspedagogik, vilka variationer som finns och barnperspektivets plats i narrativen. Tidigare forskning belyser främst fördelarna med utomhuspedagogik för barnens lärande och utveckling, men denna studie ämnar tillföra något nytt till forskningen om utomhuspedagogik. Med narrativ teori, metod och analys, tillsammans med begreppet barnperspektiv, har fyra intervjuer delats in i olika teman. Resultatet visar att det förekommer variationer i pedagogers narrativ kring arbetssätt, filosofier, förhållningssätt och undervisning. Utöver detta saknas ofta barnperspektivet i de olika narrativ som förekommer.

Denna uppsatsstudie har som syfte att utifrån olika myndigheters och organisationers erfarenheter samt policy och positionspapper, undersöka hur barnperspektivet kommer till uttryck i de svenska humanitära biståndsinsatserna till den humanitära krissituationen i Irak. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet, barnperspektiv i det humanitära biståndsarbetet, är grundad teori. Datainsamlingen utgörs av sju kvalitativa intervjuer med myndigheter och organisationer och två textanalyser. Det humanitära biståndsarbetet är väldigt omfattande. Resultatet har utmynnat i en kärnkategori och tre underkategorier som tillsammans skapat samverkansmodellen. För att barnperspektivet ska komma till uttryck i det humanitära biståndsarbetet, är det viktigt att samverkansarbetet mellan de olika aktörerna, sker utifrån ett barnperspektiv. Det är viktigt att ett barnperspektiv kommer till uttryck i varje underkategori för att barnet och barnets behov ska realiseras i policy men också i verkligheten det vill säga i den humanitära krissituationen som utspelar sig i Irak.

Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av konkreta lässtrategier, i form av läsfixarna, i undervisningen. Studiens fokus ligger på elevernas upplevelser och därför har vår undersökning en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom fem gruppintervjuer med barn i årskurs 1-2 respektive 4 på två skolor. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på läsfixarna som en del av undervisningen. Vi har också kunnat identifiera fyra stadier eleverna tillsynes går igenom för att uppnå en djupare läsförståelse. Med resultatet som grund bedömer vi att läsfixarna kan bidra till att utveckla flexibelt användande av kognitiva strategier vid läsning.

Studien syftar till att studera samverkan på Barnahus och om det någon gång kan krocka mellan de olika professionerna. Om så är fallet, vill vi författare se ifall det kan uppstå några konsekvenser för barnet. Empirin har samlats in genom fem kvalitativa intervjuer med professionella på det utvalda Barnahuset. Av informanterna var tre socialsekreterare, en polis och en åklagare. Materialet har transkriberats för att sedan analyseras utifrån en tematisk analys. Detta resulterade i fyra teman: Barnets bästa i fokus, Samverkan på Barnahus, Svårigheter på Barnahus och Påfrestningar för barnet. Resultatet har sedan tolkats, analyserats och diskuterats utifrån den valda teoretiska utgångspunkten nyinstitutionell teori. Studien visar att de professionella upplever samverkan som väl fungerande men att de ibland kan krocka i arbetet då de har olika arbetsuppgifter. Vissa av dessa krockar kan leda till påfrestningar för barnet, en av dessa påfrestningar är att barnet skuldbeläggs. / This bachelor thesis in social work aims to study the interaction between the different professionals and organisations in the swedish version of Childrens Advocacy Centers, Barnahus, and if it ever can clash between the different professions. If so, we authors would like to see if there could be any consequenses for the child. The empirical data were collected through five qualitative interviews with different professionals at the chosen Children Advocacy Center. Three of our informants were social workers, one worked as a police officer and the fifth informant worked as a prosecutor. We transcribed the material we recieved to analyze it based on a thematic analysis. We created four different themes based on the result we got: Focus on the childs best, interaction on Childrens Advocacy Center, Difficulties on Childrens Advocacy Center and Strain of the child. The result was later on interpreted and analyzed and discussed from a chosen theoretical point of view; institutional theory. This study shows that the professionals experience interaction as well functioning, but sometimes they collide at work when they have different tasks. Some of these crashes can cause problems for the child, one of these strains is that the child is blamed.

I samband med tillströmningen av flyktingar till Sverige har det uppmärksammats att mottagningssystemet av ensamkommande barn och unga präglas av olika brister. Syftet med denna studie är att ur ett personalperspektiv undersöka hur socialtjänstens mottagande fungerar samt vilka förbättringar som önskas. Detta har studerats med hjälp av barnperspektivet som har utgångspunkt i barndomssociologin. Utifrån fyra intervjuer med socialarbetare framkommer att mottagningssystemet upplevts bristfälligt men att förbättringar på olika nivåer upplevs som genomförbara. Resultatet visar på en önskan om bättre samverkan mellan myndigheter och en förbättrad organisatorisk ledning. Vidare betonas ett behov av mer tid och resurser för att kunna utföra noggrannare utredningar som grundas på barnets bästa och där barnets rättigheter tillvaratas. En mer anpassad metod och tydligare riktlinjer efterfrågas där barnen ges likvärdiga möjligheter samtidigt som dess individuella behov beaktas. Inför framtiden önskas bättre beredskap och bredare kunskap för att möjliggöra ett kvalitetssäkert mottagande oberoende av yttre omständigheter. / In association with the influx of refugees into Sweden, it has been noticed that the reception system of unaccompanied children is characterized by various deficiencies. The purpose of this study is to examine, from a staff perspective, how the reception system within the Swedish social services works, and what improvements are requested. This has been studied and analysed through utilising a child-perspective theory that embodies a part of childhood sociology. Four interviews with social workers show perceptions of the reception system as generally underperforming, although improvements at various levels are perceived achievable. The result also highlights requests for a better interaction among authorities, alongside an enhanced top-management commitment. Moreover, the staff expressed the need of more time and resources in order to carry out thorough investigations based on the child's best interests, in which the child's rights are safeguarded. Besides, a more customised method and clearer guidelines were demanded, where the children are given equal opportunities while taking their individual needs into account. For the future, a request for a better preparation and broaden knowledge was highlighted, which would enable a higher quality of reception’s performance in spite of external circumstances.

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare ser på barns möjligheter till inflytande i förskolan. Syftet för studien är att undersöka förskollärares förhållningssätt till, och uppfattningar om, barns inflytande i förskolans verksamhet. Studiens frågeställningar är: Hur tolkar förskollärare begreppet inflytande? Vilka möjligheter har barn till inflytande i förskolans verksamhet enligt förskollärare? Som metod för datainsamling har en kvalitativ intervjumetod används. Resultatet transkriberades sedan och analyserades med hjälp av Shiers (2001) femstegsmodell för inflytande. Modellen baseras på artikel 12.1 i barnkonventionen (1989). De slutsatser som dragits av studien visar att begreppet inflytande är svårtolkat samt att det saknas en gemensam defintion av hur ett reellt barninflytande egentligen ska yttra sig i förskolan. / This thesis is about a few preschool teachers' thoughts and ideas concerning children's influence in preschool. The purpose of the study is to examine preschool teachers' attitudes to, and perceptions of, children's influence in preschool. The questions of the study are: How do preschool teachers interpret the concept of influence in preschool? What opportunities do children have to influence everyday life in preschool according to preschool teachers? To collect all data a qualitative take on the interview method has been used. The results then were transcribed and analyzed according to Shier's (2001) five-step method for examining different degrees of influence. The model is based on Article 12.1 of the Convention on the Rights of the Child (1989). The conclusions of the study show that the concept of influence is difficult to interpret and that there is no common definition on how to actually incorporate real influence for children in preschool.

I denna studie har vi undersökt hur barns inflytande kommer till uttryck med fokus på verksamhetens dagliga rutiner. Syftet med undersökningen har varit att synliggöra i vilken grad barnen kan vara med och påverka innehållet i förskolan och de rutiner som finns och hur förskollärare arbetar med barns inflytande. För att undersöka detta har vi intervjuat åtta förskollärare på två olika förskolor i Mellansverige. Varje intervju har skett individuellt och respondenterna har ej fått ta del av frågorna innan intervjutillfället. Båda studenterna medverkade vid varje intervju. Alla förskollärare i denna studie definierade barns inflytande på samma sätt. För dem handlade inflytande inte om att få bestämma utan det handlade om att få en chans att påverka, att få göra sin röst hörd. Resultatet i denna studie visar att förskollärarna upplevde att rutiner kunde vara till hinder för barns inflytande i verksamheten. Något som också påverkade barns möjligheter till inflytande kunde vara yttre faktorer som förskollärarna själva inte kunde styra över som till exempel personaltäthet, eller att de var beroende av andra yrkesgrupper så som kökspersonal eller liknande.

<p>Föreliggande studie behandlar ämnet barnperspektivet vid vårdnadstvister. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur mödrarna uppfattade att konflikten påverkade barnen, före, under och efter vårdnadstvisten och deras uppfattning av barnperspektivet vid de samhälleliga instanserna, familjerätt och domstol. Jag utgick från följande frågeställningar: Hur såg konflikten ut vid vårdnadstvistens början? Hur beaktades barnperspektivet vid samarbetssamtalen? Hur beaktades barnperspektivet vid vårdnadsutredningen? Hur upplevde mödrarna barnperspektivet vid domstolsförfarandet? Hur uppfattade mödrarna att barnet(n) påverkades under vårdnadstvisten? Hur uppfattar mödrarna att konflikten påverkar barnets(ns) utveckling i dag? Skulle konflikten ha sett annorlunda ut, enligt mödrarnas utsagor, om föräldrarna blivit erbjudna fyra veckors medling? Studien har en fenomenologisk ansats och datainsamlingen skedde genom djupintervjuer med fyra kvinnor som genomgått en vårdnadstvist. Resultatet analyserades utifrån utvecklingsekologi och anknytningsteori. Undersökningens resultat visade att tre av fyra respondenter hade en värdekonflikt, att alla tror att barnen skulle ha det bättre om föräldrarna fått medling, och att det enligt mödrarna: var barnen i fokus i samarbetssamtalen, att barnperspektivet i vårdnadsutredningarna och i domstolsförfarandet inte var i fokus och att barnen mådde dåligt under vårdnadstvisten. Resultatet visar också, utifrån mödrarnas berättelser, att det finns ett samband mellan hur barnen mår i dag och föräldrakonflikten.</p>