Syftet med arbetet är att få en bild av hur skolan och socialförvaltningen samarbetar kring barn, vilka lever i hem där deras psykiska och fysiska behov inte blir tillräckligt tillgodosedda. Arbetet försöker reda ut vad begreppet barnperspektiv står för, samt hur anmälningsplikten och regler för sekretess påverkar samarbetet. Med hjälp av enkätundersökning där aktören svarade på graderad skala och även kunde skriva in kommentar till sitt svar, undersöktes hur barnperspektiver tillgodoses av skola och socialförvaltning, samt hur anmälningsplikten påverkar dessa två instansers samarbete. Slutsatsen av arbetets frågeställning baseras främst på dessa svar men även av litterturstudier. Trots att grundskollärare och socialsekreterare visar intresse för samarbete märks ett tydligt avstånd. Information om respektives arbetsförhållanden och uppdrag skulle möjligen minska detta avstånd. Av undersökningen framgick en vilja att tillgodose barnperspektivet, då det gäller att se och hjälpa barn som lever i hem där omsorgen sviktar, men att möjligheter till detta många gånger saknas.

André Carlsson och Sofie Delfin, Malmö Högskola, Lärarutbildningen - Barn Unga Samhälle. Samlingar i förskolan ur barns perspektiv: Ett barnperspektiv på inflytande.Syftet med denna studie har varit att undersöka barns inflytande och möjlighet till påverkan vid samlingar i förskolan samt pedagogers och barns åsikter om samlingar och dess betydelse. De tre frågor vi valde att besvara och som utgjorde grunden för studien var: Hur styr barnens intressen samlingarna på förskolan? På vilket sätt har barnen inflytande över samlingarna? Vilken syn har barnen respektive pedagogerna på barnens inflytande och samlingens betydelse? Undersökningen gjordes på fyra avdelningar, jämnt fördelade på två olika förskolor. Genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer med barn och fem verksamma pedagoger, undersöktes vilket inflytande barnen hade och hur deras intresse användes i samlingen. Empirin belyser barns tankar kring samlingens utformning och deras möjlighet till påverkan av den. Utifrån våra tre frågeställningar kopplas studien till relevanta teorier och tidigare forskning. Sammanfattningsvis pekar vår undersökning på att samlingarna är till för barnen och att det därför är viktigt att deras intressen och behov tillgodoses. Både likheter och skillnader framkom mellan de två förskolorna och dess avdelningar. Pedagogerna arbetar olika med barns inflytande och låter barnen påverka i varierad utsträckning på de fyra avdelningarna. Skillnader kunde också ses angående hur barnen upplevde och tänkte kring sitt inflytande gällande samlingen. Barnens svar på hur de själva upplever samlingarna, de förväntningar de känner på hur man ska vara under en samling, var oerhört lika bland alla barnen i de olika intervjugrupperna. Barnen pratade om att de skulle sitta stilla, vara tysta, räcka upp händerna om de ville säga något och lyssna på den som talade.

Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt – en studie av pedagogers och barns uppfattning om inflytande.Malmö: Lärarutbildningen Malmö HögskolaVårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats. Vi har valt att inrikta vår studie på barns inflytande som vi menar är något annat än delaktighet. Resultatet visar att personalen har en vilja att ge barnen inflytande men att de stöter på många hinder på vägen. Det verkar också vara en svår balansgång att ta sitt ansvar som vuxen men att ändå ge barnen frihet att bestämma. Barnen i sin tur upplever sig ha ett visst inflytande men inte alltid över saker som är viktiga för dem.

Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan. Sedan jämfördes och analyserades empirin från intervjuerna, observationerna och bilderna. Det är svårt att dra generella slutsatser men det går att konstatera vissa saker. Hur barn med ADHD upplever sin omgivning är beroende på vissa faktorer som engagerade och förstående lärare, rofylld arbetsmiljö, lugna kamrater med hög toleransnivå.

Denna studies syfte är att belysa hur pedagoger på ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingår pedagogernas personliga åsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet är deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin särskilda verksamhet. Vårt material är insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgått från i denna studie är barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv.Studien är främst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men även till de familjer som har eller är i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och är intresserade av att få en insyn i deras pedagogiska arbete.

Forskningsstudien bygger på tre huvudfrågor som belyser förskollärarollen och hur man som pedagog ska förhålla sig till styrdokumentet, det vill säga Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010). Syftet är att undersöka yrkesrollen, studien bygger på att det finns två olika ingångskällor, en renodlad Montessoriförskola som är privat och en kommunal förskola. Undersökningen är en jämförelsestudie och innehåller både observationer, intervjuer och enkäter som ska hjälpa till att bidra med en bredare syn på vad som ingår i förskollärarens yrkesroll, för att tydligare kunna se hur pedagogerna förhåller sig till barngruppen och de enskilda individerna. Vilket ger en tydligare syn på hur pedagogerna tar sig an uppdraget att främja barnens individuella utveckling, då de strävar efter barnens självständighet och att kunna identifiera sig själv som en egen person.Resultatet av empirin blev att förskolorna inte urskiljer sig i den utsträckning som var förväntad, vilket bidrog till en svårare argumentation i forskningsstudien. Jämförelsestudien var något som kom upp i efterhand då vi valde de två olika pedagogiska inriktningarna där vi jämför pedagogernas likheter i hur de ser och agerar i sin lärarroll. Nyckelord: Förskollärarrollen, barns perspektiv, barnperspektiv, samspel, anknytning

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares uppfattning om barnperspektivet och dess tillämpningar i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Sex socialsekreterare vid en enhet för ekonomiskt bistånd i Sverige intervjuades. Vi använde oss av teorin om gräsrotsbyråkrati och barndomssociologi som teoretiska perspektiv för att analysera resultaten. En tematisk analys genomfördes för det insamlade materialet, vilket ledde till tre huvudrubriker för resultatavsnittet: ”Innebörden av barnperspektiv”, ”Barnperspektiv i handläggningsprocessen” och ”Barns och ungas delaktighet i handläggningsprocessen”. Dessa rubriker fungerar som strukturerade delar som ligger i linje med våra frågeställningar. Resultatet visar att barnperspektivet är ett mångfacetterat begrepp utan en exakt definition. Socialsekreterare var kunniga om barnets perspektiv, men deras tolkningar och tillämpningar av det varierade. Studiendrar slutsatsen att socialarbetares tillämpning av barnperspektiv är beroende av flera faktorer, till exempel erfarenhet och auktoritetnivå

Syftet med denna studie är att undersöka och utforska barns upplevelser och perspektiv i förskolemiljö, där de aktivt deltar. Mer specifikt avser studien att granska hur barnen upplever och uppfattar strukturerad undervisning och fri lek i förskolemiljö, samt hur de uppfattar pedagogens förhållningssätt och närvaro under dessa olika situationer. Studien strävar efter att förstå och analysera hur barnen samverkar, kommunicerar och förstår sina inlärningsupplevelser i dessa två olika situationer.Studien har utgått från ett barndomssociologiskt perspektiv samt tidigare forskning kring barns perspektiv, undervisningsmetoder och lek i förskolan. Det empiriska materialet har samlats in genom att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer med tio fyraåriga barn i en förskola. Att intervjua barn och observera deras kroppsspråk vid intervjuer ansågs vara av största relevans för studiens syfte och mål eftersom det kan ges en fördjupad förståelse kring barns uppfattning av fri lek, undervisning och pedagogens deltagande och närvaro under dessa två olika situationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån olika centrala begrepp som barns aktörskap, barns perspektiv, barnperspektiv, kamratkulturer, being och becoming inom det barndomssociologiskt perspektivet. Studiens resultat visar att barnen har en mångfald av upplevelser och tankar kring fri lek, undervisning och om pedagogens deltagande och närvaro i dessa två situationer. Dessa resultat framhäver betydelsen av att förskolemiljön ska vara inkluderande och kanna anpassa barns olika tankar, behov och perspektiv.

Barn och unga under 18 år motsvarar en femtedel av Sveriges befolkning. Deras deltagande i fysisk planering rör sig därmed i högsta grad om en demokratifråga. Efter att barnkonventionen år 2020 erhöll ställning som svensk lagstiftning befästes barns rätt att påverka i alla frågor som rör barnet, och få sin åsikt respekterad. Enligt en av SKR nyligen sammanställd forskningsöversikt räknas dock barn som en grupp som marginaliseras i den fysiska planeringen. Syftet med det här arbetet är att bidra med inblick i de ömsesidiga utbyten som medborgardialoger med barn innebär, och förhoppningen är att på så vis uppmuntra fler att aktivt arbeta för att realisera barnkonventionens artiklar inom fysisk planering.   Målet med arbetet är att besvara vad det är för sorts kunskap som barn kan bidra med, och hur den kunskapen sedan kan tillvaratas i den ordinarie planprocessen. Dessutom utforskas vad som är viktigt för processledare att tänka på under dialogarbetet med barn. För att lyckas ge svar på frågeställningarna genomfördes en fallstudie av ett nyligen genomfört dialogprojekt. Dialogen hade genomförts inom ramen för projektet Våra Rum, tillsammans med elever i klass fem på Brålandaskolan i Vänersborgs kommun. Inom ramen för fallstudien genomfördes tre intervjuer; en med projektets processtöd, och en med vardera processledare. Därtill genomfördes en intervju med en sakkunnig, med många års erfarenhet av dialogarbete med barn och unga. Resultatet visar att den kunskap barn bidrar med är hur de använder en plats, hur de rör sig, vad de gillar med en plats, vad de ogillar, och vilka behov som finns. Tack vare barnens perspektiv får planeraren en djupare förståelse för platsen. Huruvida ansvarig planhandläggare måste vara med i dialogarbetet med barn är något som har diskuteras av alla respondenter, och även sinsemellan författarna till denna studie. En slutsats som dras är att det inte alltid är lämpligt att ansvarig planhandläggare är delaktig i själva dialogen med barn. Det har dock konstaterats att det är viktigt med ett nära samarbete mellan processledaren och planhandläggaren, för att barnens kunskap ska kunna tillvaratas på bästa sätt. Därtill visar resultatet att det är viktigt med en öppenhet i dialogarbetet. Dels att processledarna är öppna i dialogen med barnen och dels vikten av en öppen, transparent process. En transparent process innebär att alla deltagare är medvetna om sina rättigheter att påverka, och om hur deras kunskap och åsikter avses att användas i planarbetet. Dessutom innebär en transparent process kännedom om vem som är ansvarig för genomförandet av dialog och återkoppling, samt för att resultatet implementeras i den ordinarie planprocessen. / Children and young people under the age of 18 represent one fifth of the Swedish population. Their participation in spatial planning is most certainly a question of democracy. In 2020, Convention on the Rights of the Child became Swedish law, which entails a right for all children to express their views in all matters affecting the child, and the views of the child being given due weight. A recently published review from SKR, stated that children as a group are being sidelined in spatial planning. The purpose of this study is to contribute with an insight to those mutual exchanges in dialogues with children and hoping to encourage more planners to actively work to implement the articles of Convention on the Rights of the Child regarding spatial planning.  The aim of this project is to answer the question of which kind of knowledge children can contribute with, and in which way this knowledge later is applied in spatial planning. Furthermore, what is crucial for the process manager(s) to contemplate during a dialogue with children, are explored. To be successful in this aim, a case study of a recently completed citizen dialogue with children, was conducted. This dialogue was carried out as part of the project Våra Rum, in association with a group of students in fifth grade at Brålandaskolan, in Vänersborg’s municipality. Three interviews were conducted within the case study: one with each of the process managers, and one with a knowledgeable participating consultant. Finally, an interview was conducted with an expert within the field, with solid experience in managing similar dialogues with children.  The result shows that children contribute with knowledge on how they use a specific area, how they move around, what they like a about a place, what they dislike, and what they need. The planner will receive a deeper understanding for the area through the children’s perspective. Whether the planner in charge needs to participate in the actual dialogue with the children has been discussed in this study. What can be said is that a close relationship with the process manager is necessary, to have the children’s knowledge to be taken care of. In addition, there is an importance of openness in the dialogue. The process managers need to be open minded in the dialogue with the children. Equally important is to have the process itself be open and transparent. In a transparent process all participants should be aware of their rights to make an impact, and in what way their knowledge will be applied in spatial planning. Thereto will transparent processes show who is responsible for implementation of the dialogue and the feedback, and for the result being realized in the regular planning process.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka fritidshemslärares och elevers uppfattningar om samlingarssyften och genomförande. Följande forskningsfrågor har formulerats:- Vilka syften uttrycker fritidshemslärare respektive elever att olika samlingar har?- Vilka former av samling förekommer?- Hur ser elevers inflytande och delaktighet ut kring samlingars syfte, form ochgenomförande?En kvalitativ metod har använts för att få svar på studiens syfte och intervjuer har genomförts medsex fritidshemslärare samt med tre elevgrupper. Det har också använts observationer för att hasom underlag för intervjuerna med elevgrupperna. Resultatet visar att samtliga av studiensfritidshemslärare delar liknande uppfattning om samlingars syften. De uppfattningar somuttrycktes var att samling användes som ett informationstillfälle, incheckning av elever, genomgångav dagen samt fritidsråd. Det framgår i resultatet att formen på samlingarna såg olika ut eftersomfritidshemmen hade olika arbetssätt främst utifrån elevgrupperna och lokalerna. Samtliga avstudiens fritidshemslärare kunde ge exempel på när och hur eleverna var delaktiga och visadeinflytande genom exempelvis fritidsråd och röstning. Majoriteten av eleverna i studien uttryckteatt de fick vara med och bestämma på ett eller annat sätt. Samtliga elever i studien berättade att detdock fanns mycket de ville vara med och bestämma om och ändra på i samlingar.