Syftet med den här studien är att undersöka vilka erfarenheter och tankar socialsekreterare har gällande sitt arbete med barns rättigheter sedan barnkonventionen inkorporerats i svensk lagstiftning. Studien baseras på tidigare forskning om barnkonventionen, barns rättigheter och inkorporering av konventionen i lagstiftning. Studien grundas på sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänstens olika mottagnings- och utredningsenheter i en mellanstor kommun i Sverige. Intervjumaterialet analyserades utifrån teoretiska begreppen handlingsutrymme, barnperspektiv, barns perspektiv och barnrättsperspektiv. Resultatet visar att inkorporeringen av barnkonventionen har skapat möjligheter och framgångar i form av att socialsekreterarna kan använda konventionen som strategiskt verktyg, konventionen hålls mer levande i samtal mellan kollegor och ledning samt att socialsekreterarna fått en ökad medvetenhet om barns rättigheter. Resultatet visar även att de faktorer som påverkar förutsättningarna för att tillämpa barnkonventionen i praktiken är brist på kunskap hos socialsekreterarna gällande barns rättigheter, avsaknad av upprättade rutiner, den enskildes socialsekreterarens handlingsutrymme och lagstiftning som krockar. Studiens slutsats är att det finns flera faktorer, på olika nivåer som påverkar hur barns rättigheter implementeras och tillämpas i praktiken och det är ett fortgående arbete som kommer att ta tid. / The aim of this study is to inquire into which experiences and thoughts social workers have regarding their work with children's rights since the Convention on the Rights of the Child has been incorporated into Swedish legislation. The study is based on previous research on the Convention on the Rights of the Child, children's rights and the incorporation of the Convention into legislation. The study is based on six semi-structured interviews with social secretaries at the social services' various reception and investigation units in a medium-sized municipality in Sweden. The interview material was analyzed on the basis of theoretical concepts of room for maneuver, child perspective, children's perspective and children's rights perspective. The results shows that the incorporation of the Convention on the Rights of the Child has created opportunities and successes in the form of the social secretaries being able to use the convention as a strategic tool, the convention is kept more alive in conversations between colleagues and management and the social secretaries have become more aware of children's rights. The results also shows that the factors that affect the conditions for applying the Convention on the Rights of the Child in practice are a lack of knowledge among social workers regarding children's rights, lack of established routines, the individual social secretary's room for maneuver and conflicting legislation. The study concludes that there are several factors, at different levels that affect how children's rights are implemented and applied in practice and it is an ongoing work that will take time.

Meaningfulness – a matter of student´s participation and influence in activities in the schoolyard? According to the compulsory school curriculum Lgr 11 (Skolverket 2019), leisure – time centers must conduct teaching that is based on the student´s own interests and needs, to give them a meaningful leisure time. The school´s governing document also states that students have the right to participate and have influence over their stay in its various activities, and that students must be educated to be able to become democratic citizens. In cases where the leisure – time center doesn´t translate the theory into practice, where the intentions of the curriculum do not become at real influence and participation for the students, a gap i created between the educator´s child perspective and the child´s (student´s) own perspective. This can have consequences when it comes to what the various parties regards as meaningful, but can also create the image of sham democracy. Our study wants to shed light on the significance of the gap between the different perspectives, in relation to the concepts of meaningfulness and participation in the leisure activities that take place on the schoolyard. The intention is to examine student´s own experiences as well as which other factors on the yard that can also affect them.Previous research shows that the design of schoolyards and what is available in its environment, can affect student´s experiences of their stay there. At the same time, students are rarely given any opportunity to be involved to influence the design through participation in decisions. This is confirmed in our study. The research also highlights how continuously and actively implementation of democratic values in leisure – time center is of importance for students to fully understand their rights. In our empirical study, we chose the Walk & talk method to bring light to the children´s perspectives and also a small survey with relevant educators to be able to compare the results from their child perspectives. The answer and conclusions we have reached confirm previous research and show the importance of safeguarding student´s rights in the form of participation and influence and that these are complied with in practice. / Meningsfullhet – en fråga om elevers delaktighet och inflytande i aktiviteter på gården? Enligt grundskolans läroplan ska fritidshemmen bedriva en undervisning som utgår från elevernas egna intressen och behov för att ge en meningsfull fritid (Skolverket 2019). Skolans styrdokument säger också att eleverna besitter rättigheter att själva vara delaktiga och ha inflytande över sin vistelse i dess olika verksamheter, samt att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. I de fall där verksamheterna inte omsätter teorin i praktik, där läroplanens intentioner inte blir till reellt inflytande och delaktighet för eleverna, skapas ett glapp mellan pedagogers barnperspektiv och barns (elevers) perspektiv. Detta kan ge konsekvenser när det kommer till vad de olika parterna anser meningsfullt men kan också skapa bilden av skendemokrati. Studien vill belysa vilken betydelse glappet mellan de olika perspektiven har, i relation till begreppen meningsfullhet och delaktighet i de fritidsverksamheter som sker på skolgården. Avsikten är att undersöka elevernas egna upplevelser och erfarenheter tillika vilka övriga faktorer på (skol)gården som också kan påverka dem.Tidigare forskning visar att utformningen av gårdarna och vilka erbjudanden som finns i dess miljö, kan påverka elevernas upplevelse av sin vistelse där. Samtidigt ges sällan eleverna någon möjlighet att vara med och påverka utformningen av dem genom delaktighet i besluten, Detta bekräftas i vår empiriska studie. Forskningen lyfter också fram vikten av att fritidshemmens verksamhet kontinuerligt och aktivt implementerar de demokratiska värderingarna i praktiken för att de ska ha reell betydelse för eleverna. I studien valde vi walk and talk- metoden för att på så sätt lyfta fram barnens perspektiv och en mindre enkät med berörda pedagoger för att kunna jämföra resultaten ur deras barnperspektiv. De svar och slutsatser vi kommit fram till bekräftar tidigare forskning samt visar på vikten av att värna elevers rättigheter i form av delaktighet och inflytande och att dessa efterlevs i praktiken.

I Sverige ratificerades barnkonventionen för över 30 år sedan men barnrättsfrågor får än idag inte tillräckligt med uppmärksamhet. Barn får mindre och mindre plats i stadsmiljöer och deras rörelsefrihet och tillgång till grönområden minskar. Syftet med studien är därför att undersöka på vilka sätt barnkonventionen kan användas i fysisk översiktsplanering för att säkerställa barnens rättigheter.Studien består delvis av en litteraturstudie där de artiklar i barnkonventionen som går att relatera till fysisk planering beskrivs och kopplas till aktuell lagstiftning och vetenskapligforskning. För att undersöka vilken del av planprocessen de olika artiklarna berör delas de in i två kategorier: artiklar som kan kopplas till planeringen av mark och vatten och artiklar som kan kopplas till resultatet av planeringen, det vill säga resultat i den fysiska miljön. Resultat visar på att för att säkerställa rättigheterna i planprocessen är det viktigt att hålla i dialoger med barnen. Dessa dialoger bör vara inkluderande, icke-diskriminerande och barn med olika bakgrund och förutsättningar bör representeras. För att säkerställa barnens rättigheter med hjälp av resultat i den fysiska miljön är goda platser för lek, säkra trafikmiljöer, trygga och säkra platser samt universell utformning några viktiga aspekter. I litteraturstudien presenteras teori om barns deltagande och olika metoder för deltagande där barnkonsekvensanalyser anses vara den metod som mest systematiskt behandlar barnrättsfrågor. I litteraturstudien undersöks det även hur Göteborgs stad samt Stockholms stad arbetar med barnkonsekvensanalyser. Vidare presenteras ett antal framgångsfaktorer förimplementeringen av barnkonventionen i en verksamhet. Studien baseras delvis på en fallstudie där syftet är att med hjälp av dokumentstudier, deltagande observationer och en fokusgrupp undersöka hur Luleå kommun i utvecklingsplanen för Porsön arbetar med barnkonventionen och barnrättsfrågor. I fokusgruppen framkommer det att utmaningar med genomförandet av barnkonsekvensanalyser är att hitta aktuell forskning och att hålla i dialoger med barnen. Det framkommer även att utmaningar med implementeringen av barnkonventionen i utvecklingsplanen är att utvecklingsplanen rör många barn som har olika behov och den har en generell karaktär där barnen ofta berörs indirekt. Det kan därmed vara svårt att veta när artiklarna i barnkonventionen ska länkas till praktiken. En slutsats från fallstudien är att artiklar i barnkonventionen som går att koppla till fysiska resultat av översiktsplaneringen är lättare att beakta än de som är kopplade till planprocessen. Den artikel som har varit lättast att beakta är artikel 31 som behandlar aspekterna lek, fritid, rekreation, kultur och vila vilka har tydliga kopplingar till den fysiska planeringen. Studiens resultat tyder på att de artiklar som är anknutna till fysiska resultat är lättare att beakta då de kräver kunskaper som planerarna redan besitter, medan de artiklar som behandlas i planprocessen kräver mer kunskaper om dialoger med barn vilket deltagarna i fokusgruppen ansåg vara utmanande. / In Sweden, the children’s rights convention was ratified over 30 years ago, but to this day, child right issues still do not get enough attention. Children are allocated less and less space in urban environments and their freedom of movement and access too green areas are decreasing. The purpose of this study is therefore to examine how the children´s rights convention can be used in comprehensive planning. The study consists in part of a literature study where the articles in the convention that are connected to physical planning are described and linked to current legislation and scientific research. To examine which part of the planning process each article affects, they are divided into two categories: articles that are connected to planning of land- and water use, and articles that are connected to results of this planning, that is result in the physical environment. Results show that to ensure the children’s rights in the planning process, a dialogue with the children is important. These dialogues should be inclusive and non-discriminating, and children with different backgrounds should be represented. To ensure children’s rights through results in the physical environment, aspects such as good play environments, safe traffic environments, safe urban spaces and universal design are important. In the literature study, theories about children’s participation and different methods for participation are presented, and child impact assessment is identified as the method that most systematically processes child rights issues. The literature study examines how Gothenburg and Stockholm work with child impact assessments. Furthermore, several success factors when implementing the children’s rights convention are presented in the literature study. The study includes a case study where the purpose is to examine how Luleå municipality, in a comprehensive plan focused on a specific area, works with the children’s rights convention and child right issues. The case study consists of document studies, participant observations and a focus group. The participants of the focus group express that challenges with conducting child impact assessments include finding research and having a dialogue with children. Additionally, they find that the challenges with implementing the convention are that the type of plan affects many children with different needs, and it is of a general character where the children are often affected indirectly. Hence, it can be difficult to know when the articles in the convention should be connected to practice. A conclusion from the case study is that articles in the convention that can be connected to physical results of the comprehensive planning are easier to consider than those that can be connected to the planning process. In the case study, article 31 has been the easiest to implement. It includes the aspects play, free-time, rest, culture, and recreational activities, which have evident connections to physical planning. Results imply that articles that are connected to physical results are easier to consider seeing that they require knowledge that the planners already have, while the articles that are connected to the planning process require knowledge of having dialogues with children which is something that the participants of the focus group described as challenging.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i fritidshem resonerade kring begreppet meningsfulla aktiviteter och hur de beskrev att de utformade och planerade aktiviteterna för eleverna. Samt hur eleverna resonerade kring de meningsfulla aktiviteterna. Konstruktionen av data skapades utifrån en etnografisk ansats och analyserades med hjälp av en diskursanalys. Konstruktionen av empiri skedde med hjälp av en trianguleringsmetod där åtta skriftliga intervjuer av fritidshemslärare, fyra observationer av aktiviteter, fyra gruppsamtal med elever som deltagit i observationerna samt fyra djupintervjuer med fritidshemslärare genomfördes. I resultatet framkom elevers lust, glädje och intresse samt läroplanens riktlinjer som centrala i utformandet av aktiviteter. Fritidshemlärarna menade även att lärandet i aktiviteterna skulle genomsyras av ett informellt, implicit och procedurellt lärande och tog avstånd från det formella lärandet i skolverksamheten. Eleverna upplevde det centrala i meningsfulla aktiviteter som att få leka fritt och tillsammans med sina kompisar. I utsagorna kan det sägas finnas en ömsesidig förståelse mellan elever och fritidshemslärare i att meningsfulla aktiviteter ska utgå från eleverna men även vikten av det finns styrda aktiviteter.

No description available.

Syftet med studien är att beskriva och analysera verksamma förskollärares förhållningssätt till undervisning utomhus genom en analytisk diskussion med hjälp av barnperspektiv och barnsperspektiv. Detta utifrån en kvalitativ studie, där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer för att ta del av de verksamma förskollärares beskrivningar om undervisning utomhus. Tidigare forskning beskriver enbart förskollärares förutsättningar till undervisning utomhus, inget om hurde ser på barnen i detta. Genom förskollärares beskrivning av undervisning utomhus har vi tolkat deras beskrivningar utifrån barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet synliggör att undervisning utomhus kan ske med olika utgångspunkter, spontan eller planerad. Detta då förskollärarna beskriver att de antingen utgår ifrån barnens intressen eller förskollärarnas egna intentioner i utformandet av undervisning utomhus. I studiens slutsater framkommer det att det kan vara svårt att antigen urskilja barnperspektiv och barns perspektiv utifrån förskollärares beskrivningar om undervisning utomhus. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Vårt syfte med studien är att belysa förskollärares uppfattningar gällande barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen och genom detta bidra med kunskap inom området. Studien har två frågeställningar: Vad kännetecknar enligt förskollärare deras arbete med att göra barn delaktiga i den pedagogiska dokumentationsprocessen och vilka strukturella faktorer bidrar enligt förskollärare till att begränsa respektive möjliggöra barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen. För att besvara forskningsfrågorna valde vi att använda oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet från den insamlade empirin analyserades sedan utifrån Knaufs (2015) delaktighetsmodell. Det empiriska materialet visar att samtliga förskollärare ser barns delaktighet som en central aspekt i förskolans verksamhet. Samtidigt visar resultatet på att barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan upplevas som komplext då förskollärare har olika uppfattningar och visioner om begreppet delaktighet. Trots att förskollärarna i studien lyfter vikten av barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen kan det många gånger vara svårt att tillämpa till fullo, då olika faktorer påverkar.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om förskollärares syn på leken i förskolan och hur lärande kan ske genom lek. En sociokulturell teori i sammankoppling med lekteori (homo ludens) som behandlas med kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärarna. Resultatet visar att barn lär sig mycket och utvecklar sina kunskaper och förmågor inom olika områden som språk samt när de samspelar med varandra i både fri och planerad lek. Förskollärarnas roll är att ge barnen möjligheten att delta i miljöns utformning och att miljön ska skapas utifrån barns perspektivet. Slutsatsen av studien är att lek inträder hela tiden, och när som helst därigenom blir verklighet lärandet eftersom lärandet finns i allt barn gör. Förskollärarens närvaro har en stor betydelse i barns lek och lärande. Genom att förskolläraren ska vara närvarande och observera leken, uppfyller förskolläraren sin roll i att följa barns behov och intresse och planera verksamheten utifrån den här. Därför är det viktigt att förskolläraren, utgår från barns perspektiv i sitt yrkesmässiga förhållningssätt.

Detta masterarbete behandlar ämnet lek och lekplatser kopplat till barns utveckling, såväl mental som fysisk. Arbetet tar sin utgångspunkt i den socio-spatiala ansatsen och barnperspektivet vilket gemensamt formar ett teoretiskt ramverk. I takt med att städer växer och blir tätare minskar utrymmet för barn i staden vilket gör att chansen till heltäckande lek minskar. Detta är problematisk då lek utgör en vital del av en människas utveckling. Arbetet undersöker förhållningssättet mellan den fysiska miljöns utformning och de förutsättningar det skapar för barns lek. Syftet med arbetet är att identifiera viktiga aspekter i den fysiska utformningen av miljöer vilka kan kopplas till den lekkvalitét som kan erbjudas barnet. Detta redovisas i form av en verktygslåda och två konkreta designförslag. Således undersöks det hur befintliga lekplatser, genom design, kan erbjuda ett bättre underlag för barns lek. De två valda fall där gestaltningsförslag genomförs är placerade i Karlskrona, en stad som står inför förtätning som saknar styrdokument för utformningen av barns miljöer. En av lekplatserna är placerad i centrum, Trossö, medan den andra finns på Saltö, ett villaområde strax utanför centrum. I arbetet identifieras fyra delar som kan kopplas till en lekplats kvalité vilket formar en verktygslåda. Verktygslådans delar består av; fantasi, grovmotorik, utmaning och naturinslag. Dessa delar anses vara tätt sammankopplade och beroende av varandra. Vidare redogörs det för hur de fyra olika delarna kan anses ha en koppling till den kvalité en lekplats kan erbjuda ett barn. De olika delarna, fantasi, grovmotorik, utmaning och naturinslag besitter alla unika egenskaper, varpå vissa av dessa egenskaper återfinns under flera delar av verktygslådan. Verktygslådan ser både till barnets mentala och fysiska utveckling som kan kopplas till lek. Utifrån dessa delar fungerar verktygslådan även som en mall vilket format och utgjort en grund för de gestaltningsförslag som presenteras.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn i förskoleklass upplever sina rättigheter. Det är en fenomenologisk studie där barns beskrivningar av fenomenet barnets rättigheter träder fram. Frågeställningar som ställs för att besvara syftet är: Vilka rättigheter beskriver barn i förskoleklass är viktiga för deras välbefinnande? Hur beskriver barnen sina rättigheter inom utbildning?  Empirin för studien samlades in genom barnintervjuer som sedan analyserades. Resultatet visar att barnen vill delges information som berör dem. Vuxna ska därför ta hänsyn till barnets bästa. Vilket resulterar i att barnet bör tillges information men också skyddas från den. Därav blir det betydelsefullt att synliggöra barns perspektiv i barnets utbildning, möjligheten till inflytande och delaktighet i undervisning och lek. Barnens vilja att få vara barn framgår i studien samt betydelsen av att få vara sig själv i en gemenskap med andra.