Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ”verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (…). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter”. Forskning menar att delaktighet handlar om att barn ska kunna vara med och ta beslut, bestämma och utöva inflytande på verksamheten. Pedagogisk dokumentation handlar främst om att försöka se och förstå vad som sker i det pedagogiska arbetet på förskolan, vilket ligger till grund för att kunna utveckla förskolans verksamhet (Wehner-Godeé 2011, Krok & Lindewald 2005, Ellmin & Cederholm 2012 m.fl.). Våra frågeställningar är: Hur ser pedagoger på barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Hur ser barn på sin egen delaktighet i den pedagogiska dokumentationsprocessen? Metoden vi använde oss av var kvalitativ för att få svar på våra frågor. Vi intervjuade sammanlagt nio pedagoger och nio barn. Vi valde också den här metoden för att kunna ställa följdfrågor och få kompletterade och fördjupande svar. Resultatet visar att barn vill själva bestämma hur och vad som ska dokumenteras och sättas upp på väggen på förskolan. När barn och pedagoger ser bildsekvenser eller filmavsnitt tillsammans kan det utgöra bas för en diskussion mellan pedagogerna och barnen. Vi tolkade att pedagogerna var eniga om att läsplattan kunde fungera vid utvecklingssamtal eftersom den lätt kunde visa vad barnet är intresserat av men mest av allt var den en hjälp för att utvärdera och utveckla förskolans verksamhet. Många av pedagogerna är överens om att det är en skyldighet att respektera barn som inte vill bli fotograferade.

Föreliggande studie har två syften. Det första syftet är att undersöka hur förskollärare och förskolebarn beskriver förskollärares förhållningssätt till makt, kontroll samt kommunikation för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Det andra syftet är att synliggöra hur förskolebarn beskriver deras inflytande och delaktighet för att bidra med kunskap om barns perspektiv. Följande forskningsfrågor ligger till grund för studien: Hur beskriver förskollärare sin kommunikation med barnen för att i undervisning implementera barns inflytande och delaktighet? Hur framträder kontroll- och maktpositioner i förskollärares beskrivningar av arbetet med barns inflytande och delaktighet? Samt, Hur beskriver förskolebarn sin möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan? Studiens avstamp tas i socialkonstruktionism och Bernsteins teori om makt och kontroll. Studiens centrala begrepp är kontroll, makt, kommunikation samt barns perspektiv. Inom Bernsteins teori tillämpas begreppen klassifikation och inramning som används och studeras i resultatet. Studien är en kvalitativ intervjustudie där verksamma förskollärare och förskolebarn har intervjuats på olika förskolor i södra Sverige. Resultatet visar att förskollärares olika maktpositioner, kontroll och kommunikation gentemot barnen påverkar barns inflytande och delaktighet i förskolans undervisning. Resultatet visar också att förskolebarnen har olika uppfattningar om deras inflytande och delaktighet i förskolan. Slutligen framgår det att förskollärarna är medvetna om deras maktposition och kontroll i förskolans undervisning, men att de ständigt brottas mellan en stark samt svag klassifikation och inramning.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur forskning har beskrivit uppväxten för barn som lever med en mamma med intellektuell funktionsnedsättning och vad det finns för risk- och skyddsfaktorer kring barnen. Samt om eller på vilket sätt föräldraförmågan påverkar barnens uppväxtförhållanden. Metod: En kvalitativ litteraturstudie bestående av 14 artiklar och en bok. Databassökningarna utfördes via databaserna SOCIndex, SWEpub och Discovery. Dataanalysen utgjordes av en tematisk analys. Huvudresultat: Litteraturstudien har identifierat tuffa uppväxtförhållanden hos en betydande majoritet bland barn som lever med en mamma med intellektuell funktionsnedsättning. Resultatet tyder på att målgruppen bör betraktas som en riskgrupp. Denna målgrupp har visats ha sämre levnadsvillkor på grund av mammans intellektuella funktionsnedsättning. / Aim: The aim of this literature study was to investigate how research has described the childhood of children living with a single mother with intellectual disability and what the risk and protection factors are around the children. And whether or in what way parenting ability affects the children's childhood conditions. Method: A qualitative literature study consisting of 14 articles and a book. The database searches were performed through the databases SOCIndex, SWEpub and Discovery. The data analysis consisted of a thematic analysis. Main results: The literature study identified difficult upbringing conditions in a significant majority of children living with a mother with intellectual disability. The results indicate that the target group should be considered a risk group. This target group has been shown to have poorer living conditions due to their mother's intellectual disability.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de använder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. Våra frågeställningar är: Vad innebär det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrån ett barnperspektiv, och hur använder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? Påverkar barnets ålder hur socialarbetarna förhåller sig till barnperspektivet? Utgår socialarbetarna från teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn på barnperspektiv handlar till stor del om att det är viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgår från ett barnperspektiv som är den vuxens syn på barnet och dess bästa. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte någon större möjlighet att påverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen. Informanternas syn på den teoretiska förankringen varierar, men BBIC och miljöterapi är de utgångspunkter man har i sitt arbete.

Inledning I fritidshemmet ska eleverna, enligt Skolverket, få möjlighet att vara med och påverka deras vistelse. Deras åsikter ska tas tillvara och deras intressen ska finnas i åtanke när verksamheten planeras. Det finns många tankar och åsikter om vad fysisk aktivitet är, och vi har studerat elevers egna tankar kring vad fysisk aktivitet är i fritidshemmet. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar och syn kring fysisk aktivitet samt andra aktiviteter relaterade till rörelse i fritidshemmet. Metod En kvalitativ studie med barnintervjuer som metod där vi har undersökt elevers tankar och syn på fysisk aktivitet i fritidshemmet. En tematisk analys har använts där elevernas svar har struktureras i teman för att därefter analyseras och presenteras som ett resultat. Resultat Resultatet i studien har uppdelats i tre olika kategorier: Elevers tankar, den fysiska aktiviteten, och förutsättningar och utveckling kring fysisk aktivitet. Rubriken elevers tankar lyfter funderingar kring den fria leken och möjlighet till påverkan av fritidsverksamheten. Den fysiska aktiviteten talar om samarbete och samspel mellan eleverna i lek och aktiviteter. Eleverna lyfter här vikten av intresse för deltagande i organiserade lekar och aktiviteter. Slutligen beskrivs förutsättningar i miljön som påverkar val och möjligheter till aktiviteter. Resultatet visar att det bör tas mer hänsyn till elevers tankar och åsikter och implementera detta i fritidshemmets verksamhet.

Syftet med arbetet är att undersöka förskolebarns tillgång till den estetiska kulturen. Detta gör jag genom intervjuer med fyra kulturarbetare som arbetar med barn och kultur. Samt genom att undersöka empirin genom fenomentet hur förskolebarns möjligheter till kulturutbud set ut. Arbetet använder en kvalitativ och fenomenologisk metod. Resultatet av detta arbete visar att det finns många vägar att ta sig in till kulturlivet. Det kan vara genom  olika barnkultursutställningar där barns kultur tillåts och där de vuxna har ett starkt barnperspektiv.

I lagar och styrdokument framgår det att barn ska ges möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Forskning visar att arbetet med inflytandet lägger fokus på individuella och verbala förmågor, vilket riskerar att barn i åldrarna ett till tre inte får samma möjligheter till inflytande på förskolan. Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskollärares tankar kring arbetet med delaktighet och inflytande med de yngsta barnen på förskolan. Studien följer den kvalitativa forskningstraditionen där halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av data. De teoretiska utgångspunkter i studien baseras på livsvärldsteorin och begreppen barns perspektiv och barnperspektiv som använts för att tolka och analysera resultatet. Resultatet visar att kommunikation, tolkning av kroppsspråk och relationsskapande är betydelsefulla delar för att förstå barns tankar och åsikter. Det framkommer även att forma verksamheten utifrån barnens intressen öppnar upp möjligheter till delaktighet och inflytande. Däremot finns det utmaningar där framför allt organisatoriska faktorer utgör en del begräsningar gällande arbetet med delaktighet och inflytande. Resultatet visar även att inåtvända barn har svårare att nå fram till för pedagoger, då deras signaler är otydliga och svaga.

Syftet med denna studie är att genom intervjuer öka förståelsen kring pedagogers tankar gällande anmälningsplikt vid oro om att barn far illa. I bakgrund och begreppsdefinitioner tydliggörs vad begreppet barn som far illa innebär. Vidare under tidigare forskning visar flera studier komplexiteten som kan uppstå när det gäller anmälningsplikten och oro om barn som misstänks fara illa med utgångspunkt i pedagogers resonemang. Utifrån studiens syfte har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer för att kunna möta respondenterna i deras svar och ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse för deras resonemang kring barn som far illa. Sammanlagt blev det fyra personer, från en förskola som ställde upp på intervjuer. I teoridelen har vi använt socialkonstruktivism som ett övergripande perspektiv och de teoretiska begrepp som använts som analytiska verktyg är; barnperspektiv, formellt förhållningssätt, resonerande förhållningssätt och handlingsutrymme. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna är medvetna om sin anmälningsplikt men agerar utifrån ett resonerande förhållningssätt genom att hitta egna förklaringar till sin oro och på detta vis används handlingsutrymmet. Vårt resultat visar också att pedagogerna är mer benägna att anmäla vid fysiska än psykiska skador. Vidare har vi använt oss av en abduktiv analysmetod som gett oss möjligheten att pendla mellan empiri och teori för att kunna analysera materialet från intervjuerna.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger möjliggör eller begränsar för barns inflytande under förskolans planerade aktiviteter och hur barnen tar initiativ till att få inflytande. Vi gjorde observationer av pågående, planerade aktiviteter på en förskola som vi sedan bearbetade genom att tematiskt analysera våra utdrag. Resultatet av vår studie visar att barnens inflytande över aktiviteterna bland annat berodde på pedagogernas maktposition, huruvida de släppte eller höll kvar vid sin makt. När pedagogerna släppte på sin makt såg vi att barnen fick mer inflytande jämfört med om de höll kvar vid sin maktposition, då begränsades barnens inflytande. Vi har även sett att en viktig förutsättning för att barnen ska få inflytande över aktiviteten var att de gjorde sina röster hörda. Dock var det ännu viktigare att de blev lyssnade till av pedagogerna, då vi kunde konstatera att det är i interaktionen mellan barn och pedagoger som barnens initiativ leder till inflytande över aktiviteten, eller ett begränsande. En slutsats är att pedagogernas förhållningssätt och maktposition har betydelse för barns inflytande under en planerad aktivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka barns inkludering i lek och de pedagogiska strategierna som används. Studiens metod som används är kvalitativa metoder, som i detta fall är e-post intervjuer med frågeformulär. I dessa intervjuer har 9 förskollärare blivit intervjuade som är verksamma inom förskolans verksamhet. Vi har använt oss utav kategorisering och koncentrering i vår analysmetod. Resultatet och slutsatsen av denna studie är att barns inkludering i leken påverkas av barnen själva samt hur pedagogerna hanterar och arbetar kring barns inkludering i leken.