Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer. Resultatet visar att det som barn upplever att de lär sig främst är disciplinära färdigheter. Deras motivation i aktiviteterna är generellt svag. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan vi se många förändringsbara delar för att öka barnens motivation, koncentration och möjlighet till en förståelseinriktad inlärning.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om barn med svenska som andraspråk var medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö. Jag ville även undersöka hur barnen kände att deras språk utvecklades i skolan. Jag tog del av forskning kring ämnet språkutveckling och fann en hel del rapporter kring pedagogernas tankar och åsikter om språkutveckling, men få som beskrev språkutveckling ur barnperspektiv. Jag blev därför intresserad av att undersöka barnens egna erfarenheter och tankar kring sin språkutveckling i skolmiljön.Studiens frågeställningar:Är barn med svenska som andraspråk medvetna om sin språkutveckling i skolmiljö?När upplever barnen att deras språkutveckling främjas i skolmiljön?Jag genomförde en kvalitativ undersökning på tio barn. Resultatet visade att barnen var medvetna om sin språkliga utveckling i skolmiljön. De hade även en klar bild av hur de själv kände att de utvecklade sitt språk i skolmiljön. Barnen som deltog i undersökningen beskrev att de fick hjälp av sina syskon vid läxläsningen, något jag inte upplevt på de skolor jag har praktiserat. Vidare tyckte de att deras lärare var tydlig i sina instruktioner och kunde förklara ord på ett bra sätt, vilket de ansåg var en bidragande faktor till sin egen språkutveckling.

Både i Sverige och i de flesta länder förväntas en befolkningsförändring de kommande åren, med en växande befolkning. Där det framförallt är gruppen barn och gruppen äldre som förväntas växa mest och därmed förväntas gruppen medelålders att minska. Samtidigt är detta barn och äldre två grupper som är utanför de som planerar dagens städer och kommuner. Frågan blir därmed för vilka planeras städer för, i och med att grunden ligger i att planeringen ska ske för den större mängden och samtidigt ska hänsyn tas till särintressen.    Den här studien har därför syftat till att öka förståelsen kring hur barn- och äldreperspektiv behandlas i svensk stadsplaneringen idag. För att förstå detta har studien börjat med en genomgång av de dokument och den lagstiftning som finns på nationell och internationell nivå som kan ha en påverkan på hur dessa perspektiv behandlas på kommunal nivå. För att få en djupare förståelse kring hur kommuner faktiskt behandlar dessa perspektiv valdes fyra medelstora kommuner ut för att ingå i studien. Dessa kommuners översiktsplaner har blivit analyserade samt att intervjuer har genomförts med översiktplanerare på respektive kommun.   Resultatet visar att det finns skillnader i hur kommunerna ser på barn- respektive äldreperspektivet och behandlar dessa på olika sätt. Kommunerna i studien hävdar att de måste arbeta mer aktivt för att ta del av barns åsikter och förväntar sig att förväntar sig att äldres åsikter kommer genom de traditionella vägarna. Detta gör att äldres åsikter ofta kommer in senare i processen jämfört med barns åsikter och därmed kan påverka planen eller projektet i högre grad. / Sweden and most of the countries are expecting change in the population in the coming years, with a growing population. It is mainly the group of children and the group of elderly, which is expected to grow the most and the group middle age is expected to decline. At the same time, these are two groups that lie outside the group of who is planning today's cities and municipalities. The question then becomes for whom cities is being planned, since the fundamental ground in planning so to plan for the lager amount while taking special interests in to account.   This study has therefore aimed at increasing the understanding of how children and elderly are treated in Swedish urban planning today. To understand this, the study has begun with a review of which documents and laws that exist at the national and international level, that may affect how these perspectives are addressed at the municipal level. In order to gain a deeper understanding of how municipalities actually treat these perspectives, four medium-sized municipalities were chosen to be included in the study. These municipalities' comprehensive plans have been analysed and interviews have been carried out with planners on the respective municipalities.   The results show that there are differences in how the municipalities view the children's and elderly perspective and work with them in different ways. Municipalities work more actively to reach out to children and expect to get older peoples opinions through traditional ways. This then implies that older people can make their opinion on the plan later in the process compared to children.

Thomsen, C & Karlsson, P (2008). Barndemokrati på gräsrotsnivå -En fallstudie om barns delaktighet angående sin utemiljö Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskolaExamensarbetet är en fallstudie av en process som beskriver hur barns tankar om sin utemiljö tas om¬hand. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur barn kan ges möjlighet att påverka sin närmsta miljö och hur barns perspektiv används för att skapa det demokratiska lärandet i processen. Detta gör vi genom att studera och intervjua på en förskola där barnen varit involverade. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Vilka pedagogiska fördelar respektive nackdelar finns det att låta barnen vara med i processen vid planering av sin utemiljö? Hur går det till rent konkret? Hur upplever barnen sig delaktiga? Hur vill barn att miljön ser ut? De metoder som använts för att få svar på våra frågor har varit samtalsintervjuer med två av de delta¬gande pedagogerna, telefonintervju med ansvarig rektor, barnintervjuer, rundtur och dokumentanalys. De teoretiska utgångspunkterna har varit utemiljöns betydelse och en pedagogik som bygger på ett demokratiskt förhållningssätt. Resultatet pekar på övervä¬gande pedagogiska fördelar med att låta barnen vara med i processen vid planeringen av en utemiljö. Resultatet visar även att synliggörandet av processen är otroligt viktigt för att barn ska uppleva sig som delaktiga. Det visar sig också hur pedagogers barnperspektiv kan kollidera med barns perspektiv. Slutsatsen i arbetet är att det just är i processen som den pedagogiska vin¬ningen är som störst. Det är i det här fallet själva vägen till skapandet av en utemiljö som är demokratilärande.

Med hjälp av sociokulturella och pragmatiska teorier kopplade till lärande, samt teorier kring sociala relationer, understött av tidigare forskning inom skolan, har elevinflytande och demokrati undersökts i två fritidshem genom intervjuer och observationer. Studien har ämnat undersöka och redogöra för vilket inflytande eleverna upplever att de har i verksamheten, samt deras möjligheter för inflytande och hur det tar sig uttryck. I analysen uppdagas att majoriteten av eleverna upplever att deras inflytande i verksamheten är högst reellt och att deras förslag och åsikter både respekteras och tas till vara på, men att de samtidigt inte upplevs känna till utsträckningen kring sina rättigheter gällande inflytande. Fritidspedagogerna arbetar mycket med att eleverna ska få vara med och utforma verksamheten via både formella och informella kanaler, men att mycket fokus ligger på elevernas förvaltande av den egna tiden och aktiviteter medan miljön inte framstår som lika prioriterad. Studien kommer fram till att även om elevinflytandet är något som genomsyrar de undersökta verksamheterna så behövs ändå fortsatt arbete för att införliva de rättigheter som eleverna har.

BARNDELAKTIGHETEN KOLOSS PÅ LERFÖTTEREN KVALITATIV STUDIE OM SOCIALSEKRETERARNAS SYN PÅ BARNS RÄTT OCH MÖJLIGHET TILL DELAKTIGHET I ENLIGHET MED BARNKONVENTIONENANITA DODIG MERSIHA DURAKOVIC Dodig, A. & Durakovic, M. Barndelaktighet, en kollos på lerfötter. En kvalitativ studie om socialsekreterarnas syn på barns rätt och möjlighet till delaktighet i enlighet med barnkonventionen. Examensarbete i socialt arbete 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2015.Syftet med denna studie är att undersöka socialsekreterarnas uppfattningar om och inställningar till barnets rätt till delaktighet i enlighet med barnkonventionens intentioner. Ambitionen är att undersöka hur barndelaktigheten uppfattas och definieras, hur den förhåller sig till principen om barnets bästa och arbete utifrån barnperspektiv, samt vilka faktorer som påverkar barnets rätt och möjlighet till delaktighet. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats där empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter som vid tre olika förvaltningar inom Malmö stads socialtjänst på olika sätt arbetar med barn. Som teoretisk ram för denna studie används Shiers barndelaktighetsmodell och i lämpliga delar anknytningsteorin.Studiens resultat visar att barndelaktigheten inom de undersökta socialtjänstens verksamheter knappt motsvarar nivå tre i Shiers barndelaktighetsmodell det vill säga barnkonventionens intentioner. Detta till följd av vissa hindrande attityder hos socialsekreterare med koppling till en syn på barn som mycket sårbara och i behov av vuxnas skydd vilket medför att barnets rätt till delaktighet ofta blir inskränkt till följd av hänsynstagandet till skyddsaspekten och möjliga risker. Det största hindret för barndelaktighet finns dock i de bristande organisatoriska förutsättningarna i form av en alltför stor arbetsbörda, ökad fokus på administrativa uppgifter, samt en kronisk brist på tid och resurser. Detta är något som omöjliggör skapande och upprätthållande av tillitsfulla relationer mellan barn och socialsekreterare vilket är en grundläggande förutsättning för en effektiv barn-delaktighet. Huvudslutsatsen är att barndelaktighetsagenda idag förefaller vara en koloss på lerfötter som inte förmår bära utsatta barn mot en framtid där deras rättigheter bejakas, vidareutvecklas och delaktigheten har en mening i barns ögon. Nyckelord: anknytning, barnets bästa, barndelaktighet, barnperspektiv, barnkonvention, socialt arbete, socialsekreterare. / CHILDREN’S PARTICIPATION A COLOSSUS ON THE FEET OF CLAYA QUALITATIVE STUDY OF CHILD WELFARE SOCIAL WORKERS VIEWS ON THE RIGHT AND OPPORTUNITIES OF A CHILD TO PARTICIPATION IN ACCORDANCE WITH CRC ANITA DODIG MERSIHA DURAKOVIC Dodig, A. & Durakovic, M. Children’s Participation, A Colossus on the Feet of Clay. A Qualitative Study of Child Welfare Social Workers Views on Rights and Opportunities of a Child to Participation in Accordance with CRC. Degree project in social work 15/30 credit points. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work. 2015.This study aims to investigate the child welfare social workers perceptions and attitudes towards a child’s right to participation in accordance with the intentions of the CRC. The aim is to explore how children's participation is perceived and defined, how does it relate to the principle of the child’s best interest and work based on the child's perspective, as well as which factors affect a child's right and opportunity to participate. The study is based on a qualitative research approach in which empirical data were obtained through semi-structured interviews with seven social workers at three social service authorities in Malmö municipality. As a theoretical framework for this study, a Shier’s model of child participation in decision-making and when appropriate attachment theory are used.The result shows that child participation within the investigated social-service authorities hardly corresponds to level three in Shier’s child participation model i.e. CRC's intentions. This is due to some obstructive attitudes of social workers linked to a view of children as vulnerable and in need of adult protection, which leads to situation in which child's right to participation is often restricted due to the consideration of the protective aspects and possible risks for a child. The largest obstacles, according to social workers, relate though to organizational conditions such as an excessive workload, increasing of administrative tasks, and chronic lack of time and resources. These obstacles prevent the creating and maintaining of trusting relationships between children and social workers, which is a basic prerequisite for effective child participation. The conclusion is that child participation agenda today appears to be a colossus on the feet of clay not capable of carrying deprived children towards the future where their participation rights are affirmed, further developed, and gain meaning in the eyes of children.Keywords: attachment, child convention, children`s participation, children looked after, child’s perspective, social work, social workers.

Hallgren, Emma & Ottosson, Ann (2008). Interaktion - En komparativ studie mellan I Ur och Skur och traditionell förskoleverksamhet rörande samspelet mellan barn och pedagog.(Interaction - A comparative study between “I Ur och Skur” and traditional pre-schools, concerning the interaction between child and pedagogue.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.I vår studie har vi undersökt eventuella skillnader i mötet mellan pedagoger och barn i traditionell respektive utomhuspedagogisk förskoleverksamhet, I Ur och Skur. Vi ville lyfta fram de eventuella skillnader som finns för att förstå om och hur verksamhetens form påverkar mötet mellan pedagoger och barn och i vilken mån barnens behov och intressen tas till vara i verksamheten. Genom vår studie vill vi även lyfta fram den eventuella betydelsen av olika verksamhetsformer för tanken om en verksamhet för alla. Studien bestod av observationer och uppföljande intervjuer med ett urval av pedagoger. Resultaten visar på fler likheter än skillnader i verksamheterna. De skillnader som framkommer är att det inom I Ur och Skur verksamheterna sker färre avbrott och att mer dialog förs. I de traditionella verksamheterna förekommer mer beröm och bekräftelse av barnen.

No description available.

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas.I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy – Dilemmas of the Individual in Public Services" använts.Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas. / Social Services Act (2001:453) is a framework in which social welfare secretaries within certain discretion make decisions. The essay examines, using the vignette method, how nine social workers in the three municipalities make decisions affecting children. The purpose of this paper is to illustrate the reasons for their decisions concerning children. It is in particular examined how the child's perspective is taken into account in decisions. Lipsky’s “Street Level Bureaucracy – Dilemmas of the Individual in Public Services” is used as the main theory in this study. The result of this study is that decisions differ depending on where the client lives and what social workers he is assigned.

Denna uppsats undersöker delaktighet och deltagande som begrepp med fokus på tidigare barnskådespelares och produktionsmedarbetares erfarenheter och uppfattningar om att arbeta som och med barnskådespelare. Syftet är att studera produktionsaspekter och etiska aspekter av film-och tv-produktion, samt att lyfta hur skådespelare har uppfattat sin medverkan som barn i produktioner. De frågor som ställs är följande: Hur uppfattar två tidigare barnskådespelare och tre produktionsmedarbetare barnskådespelares deltagande inom film- och tv-produktion i Sverige? Vilka positiva och negativa effekter finns det med att jobba som och med barnskådespelare i Sverige? Finns det motsättningar mellan ett barnperspektiv och ett produktionsperspektiv? Denna studie upplyser om hur olika förhållningsätt kring barns medverkan inom medieproduktion kan påverka ett barns självuppfattning. Detta resultat är relevant då det uppmuntrar till vidare forskning om barnskådespelares självuppfattning i relation till produktion och offentlighet, liksom avvisning vid casting samt att undersöka erfarenheter från tidigare barnskådespelare som valt att inte fortsätta i branschen. Det vore även bra att bra upprätta en arbetsrutin kring motverkande av negativa följder av tidig offentlighet.