FN:s barnrättskommitté har rekommenderat Sverige att åtgärda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framställandet av ett indikatorsystem för att mäta barnets rättigheter. Uppsatsen syftar till att utvärdera om indikatorerna utgör den mest behjälpliga metoden för kommuner i att mäta, utvärdera och följa upp barnets rättigheter och deras rättighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvärdering sker via en kvalitativ jämförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjänster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rättighetsbaserat arbete, som omfattar mänskliga rättigheters grundläggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna. Resultatet visar på komplexiteten i att tillgodose barnets rättigheter varpå metoderna snarare kompletterar än utesluter varandra. / The UN Committee on the Rights of the child has recommended Sweden to address differences in the implementation of the UN Convention of the Rights of the Child among its national municipalities. As part of this task, the Swedish government has initiated development of indicators to measure the rights of the child. This essay aims to evaluate whether the indicators form the most helpful method for municipalities to measure, evaluate, and follow up the rights of the child and their rights-based efforts. The evaluation of the essay is carried out through a qualitative comparison of the indicators, and the methods Balanced scorecard, Peer review, and Children Condition Index. The merits and deficiencies of the various methods are assessed by identifying the criterions for a rights-based approach, which includes fundamental principles of human rights in relation to the responsibility, liability, and administrative procedure of the municipalities. The result indicates the complexity in meeting the rights of the child, whereupon the methods rather complement than exclude each other.

Jag har i den här uppsatsen velat se på begreppet barn-perspektiv och hur det kommer till uttryck i den svenska asylprocessen framför allt i den svenska utlänningslagen och tillämpningen av den i migrationsverkets arbete med att handlägga och besluta i asylärenden.Genom att göra en historisk tillbakablick har jag tittat på när och varför barnperspektivet uttrycks och hur det utvecklas. Jag har också tittat på svårigheterna med att implementerabeslutet att ha ett barn-perspektiv i asylprocessen och då tagit in olika faktorer som påverkar implementeringen av ett beslut i det dagliga arbetet. Jag har använt mig av SOU-rapporter och propositioner som finns skrivna inför lagändringar och övrig litteratur som berör barnperspektivet och flyktingpolitik. För att inte enbart få en studie av lagtext utan få lite andra perspektiv på barnperspektivet och asylprocessen har jag också gjort intervjuer med representanter för Migrationsverket, Röda Korset och Barn i Väntan projektet. Vad jag framför allt diskuterar ar varför barn-perspektivet fortfarande inte är framgångsrikt implementerat och vad som gör det så svårt att genomföra ett sådant beslut. Ligger det i beslutet som sådant, migrationsmyndigheterna eller ligger orsaken i området det ska implementeras i, d.v.s. i asylprocessen? / My main purpose with this thesis has been to look at the child-perspective and how it comes to expression in the Swedish asylum-process, above all in the Swedish Aliens Act and its implementation in the work of the Migration Board in its handling and decision-making of asylum-cases. I have also done a historical review to look at when and why the childperspective first came to expression and how it has evolved. Furthermore, I have looked at thedifficulties in implementing the decision of having a child-perspective in the asylum-process and have there taken in different factors that affect the implementation of a decision in the daily work. I have used State official reports and Governmental bills that are written before alterations in the legislation and other literature about the child-perspective and the refugeepolitics.In order to not only get a study of words of an Act I have also interviewedrepresentatives from the Migration Board, the Red Cross and Children in Waiting Project and a public counsel. What I in particular discuss is why the child-perspective still is not successfully implemented and what makes it so difficult to carry through such a decision. Is it the decision itself, the migration authorities or is it because of the area in which it should be implemented, i.e. the asylum-process?

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rätt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rätt till information och rätt att komma till tals ut-ifrån den teoretiska utgångspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgår ifrån. Vilken in-formation barnen har fått ta del av, och om och när barnen får komma till tals på Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmärksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framställa informationsmaterial till asylsökande barn. Pedagogiskt informationsmaterial ska även skapas till vuxna omkring barnen. För att få en bra grund gällande vilka ämnen som bör behandlas i kommande informationsmaterial har jag genomfört kvalitativa intervjuer och enkäter där datainsamling har skett med asylsökande familjer, ensamkommande barn, lärare och mottagningshandläggare. Teman som efterfrågades i kommande informationsmaterial var bland annat, asylprocessen, rättigheter och skyldigheter, bidrag, fritidssysselsättning och vart stöd och hjälp kan fås. Tankar gällande hur Migrationsverket kan implementera ett barnperspektiv i verksamheten diskuteras även i denna uppsats då arbetet med barn på myndigheten har många brister i dagsläget. / Keyword: asylum seeking children, child perspective, information, Migration Office, right to speech. This thesis reveals asylum seekers' entitlement to information and right to be heard from child perspective which is the theoretical point of view this thesis. What information the children have been given and if and when they get a chance to be heard at the Migration Office is discussed in this thesis. Migration Office has noted that they have no targeted information to asylum-seeking children. The project Aimed information to asylum-seeking children started in order to create information material for asylum-seeking children and adults around the asylum-seeking children. To develop good information, opinions are collected for this thesis through interviews and surveys with asylum seeking families, unaccompanied children, teachers and employees from the Migration Office. Themes that were requested in the upcoming information was, among other things, the asylum process, rights and obligations, grants, recreation and where support can be obtained. Thoughts concerning how the Migration Office can implement a child perspective in the operation are also discussed in this thesis since the work with children at the Migration Office has a lot of deficiencies.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka uppfattningar förskolebarn har av vuxnas deltagande i fria leken. Studiens forskningsfrågor är: Vilka uppfattningar har förskolebarn om vuxnas deltagande i fria leken? Samt vad kan vuxna bidra med i fria leken enligt barn? Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av utsagor från åtta förskolebarn i åldrarna fyra och fem år. Analysen av resultatet har gjorts i relation till begreppen metakommunikation i leken, leksignal och lekram från Batesons kommunikationsteori. Resultatet visar att den fria leken enligt barn å ena sidan kan berikas när vuxna är med och deltar. Vuxna berikar enligt barnen leken med att upprätthålla spelregler, hjälpa barnen när problem uppstår samt vidareutvecklar leken. Leken blir rolig när vuxna är med och deltar. Å andra sidan uppfattar barnen vuxnas deltagande begränsar fria leken. Barnen värnar om sin makt i fria leken. De vill leka ifred för att själva bestämma ramen för leken. Vuxna går ofta in och styr leken i en riktning som inte uppfattas som rätt, enligt barnen. Att som vuxen inta ett barnperspektiv och samtidigt närma sig barnens perspektiv kan berika fria leken på en rad olika sätt genom att tillföra, bibehålla och utmana barnen i deras lek. Om de vuxna lyssnar in barnen och låter dem ha makt över lekramarna kan det skapas en harmoni i samspelet och den fria leken kan berikas vilket är så viktigt utifrån barnens egna uppfattningar av vuxnas deltagande i den fria leken. Att låta barnen ha maktöver lekramen kan även leda till att barnen väljer att leka självständigt utan vuxnas deltagande vilket också kan vara berikande för barnens fria lek.

Ungdomar placerade på SiS ungdomshem är en heterogen grupp med vitt skilda bakgrunder som handlar om allt från missbruksproblematik till grov kriminalitet. Ungdomarnas beteenden och bakgrund utmanar synen på vad ett barn kan vara. Det innebär ett behov av en kompetent och reflekterande personal i arbetet med dem. Detta är en kvalitativ studie baserad på gruppintervjuer på ett utav SiS ungdomshem. Syftet var att undersöka hur behandlingspedagogerna beskriver ungdomarna och de tvångsåtgärder som används, samt vilka utmaningar behandlingspedagogerna upplever och hur de kan förstås ur ett barnperspektiv. Studiens insamlade data analyserades genom tematisk analys. Ett resultat som framkom var bland andra att behandlingspedagogerna uttrycker svårigheter att se ungdomarna som barn, vilket kan leda till att barnperspektivet utmanas vid insatser i verksamheten. Studiens teoretiska ramverk utgörs av teorin om gräsrotsbyråkrati, stämplingsteori samt barndomssociologiska perspektiv. Studiens resultat har diskuterats och analyserats i relation till tidigare forskning inom fältet.

Barn är framtiden men också nutiden och barndomen kommer att forma barnens framtidaliv. Barn är en grupp där alla individer är unika och har olika förutsättningar som ställerolika krav på sina fysiska miljöer och den fysiska planeringen. Barnens rättigheter tillbland annat skydd och deltagande beskrivs i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) vilken Sverige har antagit som lag 2020. Även om barn har sinarättigheter så avgörs deras frihet av vuxna både i barns handlande och var barn fårvistas och röra sig. Att skydda barn har länge gått före att göra barn delaktiga, men kanbarnkonventionen som lag ändra detta? Får barn göra ett avtryck på planeringen? Detta kandidatarbete genomförs fyra år efter att barnkonventionen blev svensk lagoch syftar till att studera barnkonventionens tillämpning i översiktsplanen till följdav att lagen trädde i kraft. I denna komparativa fallstudie har två kommuner valts utför att kunna jämföra deras nya översiktsplaner med de ersatta översiktsplanerna. Översiktsplanerna har studerats genom metoden kvalitativ innehållsanalys för attkunna kategorisera dess innehåll utifrån de tre perspektiven på barns rättigheter; barnrättsperspektiv, barnets perspektiv och barnperspektiv. Studiens resultat visar att det har skett en förändring till följd av att barnkonventionenblivit lag trots att de studerade kommunernas har olika befolkningsstorlek ochförutsättningar. Ur kommunernas översiktsplaner kan det skönjas att barn fått störreinflytande och kommunerna nämner barnkonventionen som ett väsentligt mål i denfysiska planeringen. Barnen och deras rättigheter får med andra ord ta mer plats iöversiktsplanen, vilket kan antyda en utveckling mot en mer balanserad syn på barn somobjekt och subjekt i översiktsplanen.

Efterfrågan på nybyggnation av förskolor finns idag i Sverige. Det grundas i att investeringar för uppförandet av nya förskolor de senaste årtionden inte varit i samma takt som behovet har ökat. Arkitekters roll att tillgodose brukbara miljöer innebär för förskolor att den fysiska miljön fungerar för både förskoleverksamheten och barn. För en fungerande verksamhet inom förskolan är det centralt i arbetet att kunna främja barns lärande och utveckling. Förutom en efterfrågan på förskolor finns även en efterfrågan om kunskap för utformandet av dem. Särskilt viktigt är att kunskapen om utformning ständigt utvecklas utifrån ny förståelse om barns behov. I bidrag till ökad förståelse är studiens syfte att lyfta aspekter att beakta för de som utformar förskolor, där utformningen utgår från ett barnperspektiv. Studiens syfte har fokus på att utformningen tillgodoser föreskolverksamhetens uppdrag att främja barns lärande och utveckling. Intresse för studien är undersökning av förskolepersonals upplevelse av förskolors fysiska miljö. Den centrala subjektiviteten som studien grundas på har medfört designen av en samhällsvetenskaplig forskning. Genomförandet av studien har utförts med metod av en litteratur-, fall-, och intervjustudie. Litteraturstudien som metod har ämnat till insamling av kunskap om barns behov. Inom fallstudien har tre förskolor studerats till utformning, samt genomförande av en intervjustudie för förskolepersonalens upplevelse om utformning. Den insamlade kunskapen om barns behov visar på att många behov bygger på varandra för att barn ska lära och utvecklas. Möjlighet till lek, trygghet, social interaktion och känna lustfylldhet är några exempel på behov hos barn som behöver möjliggöras i en fysisk miljö. Förskolepersonalens upplevelse för hur en fungerande fysisk miljö är utformad, är att personalen ska kunna vara tillgängliga för barnen, säker miljö utan risk för olyckor, och där barnen kan agera självständigt för att utvecklas. Slutsats för studien speglar kvaliteter för en bra utformad förskola. Bland annat att det finns variationer av rum sett till funktion och skala. En annan aspekt är att utformningen skapar en miljö där barn känner tillhörighet, som genom är nära avstånd till vardagliga funktioner. Förskolan behöver även vara flexibel för att verksamheten kan anpassa miljön utifrån både lärande och förändrade behov.

Genom tidigare erfarenheter med att jobba inom fritidshemmet har vi observerat hur många skolor brister med övergångar i skola och fritidshem. Detta var en bidragande faktor till examensarbetets syfte att undersöka pedagogernas och elevernas upplevelse av just övergångar och detta blev således också våra två frågeställningar; Vad är pedagogernas upplevelse av övergångar i skol- och fritidshemsverksamheten? Vad är elevernas upplevelse av övergångarna i skol- och fritidshemsverksamheten? Empirin samlades in genom två gruppintervjuer med elever i årskurs tre samt en gruppintervju med två pedagoger som arbetar på elevernas fritidsavdelning. Eftersom forskning inom övergångar i fritidshem är begränsad fick vi utgå från forskning av övergångar från förskola till skola som då gav oss stöd till de teorier vi använde oss av. Vi utgick från barndomssociologiska teorier och relevanta begrepp som institutionaliserad barndom, being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visade en skillnad mellan eleverna och pedagogernas upplevelser av övergångar i fritidshemmet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärares barnsyn påverkar deras förhållningssätt mot barn i förskolan. För att undersöka detta har vi använt semistrukturerade intervjuer som är en form av kvalitativ metod. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av ett barndomssociologiskt perspektiv. Resultatet visar att beroende på vilken barnsyn förskollärare har synliggörs det i deras förhållningssätt. Studien visar att barnsynen påverkar sättet förskollärare talar om barn, hur de bemöter barn samt hur de värderar det enskilda barnets behov, viljor och åsikter.

I takt med förtätning av våra städer och rådande klimatförändringar behöver planeringen säkerställa ytor som kan hantera kraftiga regn. Barns lekmöjligheter minskar av att de gröna ytorna blir färre och de sammanhängande hårdgjorda ytorna ökar. Barn vistas på alla platser i staden och därför är det av vikt att planera för deras räkning. I detta kandidatarbete undersöks vilka hållbara dagvattenlösningar som kan integreras i stadsmiljö, vilka element som krävs för att skapa stimulerande och utvecklande lekmiljöer samt vilka element som kan öka vistelsekvaliteten. Hur dessa lösningar kan kombineras i stadsmiljö återspeglas i gestaltningsprincipen och gestaltningsförslagen. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av två kvalitativa forskningsmetoder, dokumentstudie och platsanalys. Resultatet av undersökningen bakas ihop i en gestaltningsprincip som ligger till grund för gestaltningsförslagen. Denna princip fungerar som ett verktyg för att skapa hållbara dagvattenlösningar med lekmöjligheter och vistelsekvaliteter. Resultatet visar att hållbara dagvattenlösningar kan utformas och kombineras på många olika sätt och beror på platsens förutsättningar. I förslagen omgestaltas två olika platser i befintlig stadsmiljö till utvecklande och stimulerande lekmiljöer integrerat med dagvattenlösningar för att hantera kraftiga regn. Dagvattenlösningarna bidrar med mervärden och tillsammans med kompletterande vistelsekvaliteter skapas trivsamma platser. Gestaltningsförslagen har utgått från platsernas olika behov och förutsättningar som identifierats genom forskningsmetoderna.