The purpose of this study was to examine social workers working process in social assistance with focus on the child´s perspective. We were interested in learning about the existence of variations in approach and attitude between two municipalities. Question to be answered about what methods and approaches used by social workers to include the child´s perspective in the process of social assistance. Another question to be answered about what the manner in which social workers took into account the child´s perspective when the families apply for social assistance in relation to the operations and requirement. To fulfill the purpose, qualitative methods were used. Interviews were conducted with six social workers, three social workers in each municipality. The results of the interviews were analyses based on research and knowledge reviews and based on theory of street level bureaucracy. The study´s results show variations between the two municipalities in the social workers account of the child´s perspective in social assistance. The results also show that there was no established method or model in municipalities that made it clear to examiners how the child´s perspective should be taken into account in work with families. Instead the social workers of laws, policies, local conditions and the officers´ own discretion assumed how to best take in to account the child´s perspective in the work. When families applied for social assistance, social workers always tried to consider the child´s perspective. Families with children had the opportunity to be granted extra efforts that benefited children and the requirements were not as strict for families with children, as for other individuals without children who applied for social assistance.

The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and Säljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall. It is important for children to both participate and influence both the documentation and other sections of the school where it affects the children, but this is sometimes hard to fulfill in all situations. The educators realises that to make the children participate, they simply have to rely on the child group and their interest. They also have given activities that everyone should follow. The lack of time is an obstacle for all educators, but what they all have in common is that having the participation and weight of the child would benefit the childs growth.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga – I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet. Bakgrunden är ett forskarintresserörande barns delaktighet med utgångspunkt i FNs konvention om barnets rättigheter och syftet attstudera strukturer kring barns delaktighet i projekt där barn blir delaktiga genom sina åsikter. Genombakgrund och syfte har jag samlat in material om Litteraturhuset i Sandviken. Materialet har använtsför att få en övergripande insikt om projektet men främst för att studera hur barn inkluderas. Genometnografisk metod gjordes deltagande observationer vid två workshoppar där barns röster samlades inav barnkulturdesigner Eva-Johanna Isestig från White arkitekter. Observationerna följdes upp avintervjuer. Teoretiska utgångspunkter utgör teorier kring barnsyn under rubrikernasocialkonstruktivism och barndomssociologi. Där ingår även kulturbegreppet, barnkulturbegreppet ochbarnperspektivbegreppet. I forskningsöversikten redovisas forskning kring barnrättskonventionen,barns delaktighet och Roger Harts Ladder of participation. Resultatdelen presenterar uppbyggnaden avLitteraturhuset, från tankeprojekt till fast verksamhet, White arkitekter och Isestigs samarbete medWhite och Litteraturhuset. Resultatet beskriver också Isestigs metoder genom de workshopparna jagobserverade samt de visualiseringar och konceptidéer som utformats efter barnens förslag. Därefterdiskuteras Litteraturhusets förhållande till det barnen har önskat och hur dessa önskemål visas ihandlingsplanen för verksamheten. I resultatet belyses därtill de delar där barnens konkreta idéer harvisats och hur dess följs upp av Isestig och vidare Sandvikens kommun. I slutdiskussionen diskuterasstrukturerna kring barns deltagande utifrån resultatet och avslutas med tankar kring framtida forskning.

Barnets bästa beskrivs av forskare som ett svårdefinierat begrepp. Trots detta är begreppet lagstadgat och ska vara avgörande för alla beslut kring vårdnad, boende och umgänge. Syftet med studien har varit att undersöka Gävle tingsrätts diskussion av barnets bästa i vårdnads-, boende- och umgängesdomar under åren 1992, 2002 och 2012 samt om det skett någon förändring över tid. En form av textanalys användes för att analysera empirin som sedan studerades med socialkonstruktionistisk och rättssociologisk teori. Det mest framträdande resultatet var att tingsrättens diskussion kring barnets bästa oftast skett indirekt, där ingen direkt motivering har gjorts huruvida en viss situation är till barnets bästa eller inte. Emellertid har direkta referenser till begreppet barnets bästa ökat, främst i domarna från år 2012. Resultatet kan antas härröra ur de reformer som gjorts i föräldrabalken år 2006. En annan viktig slutsats vi kommit fram till rör hur barnets bästa alltid verkar vara situationsbundet. / The child's best interest is described by researchers as elusive. Despite this, the concept is statutory and should be essential to decisions regarding custody, residence and contact. The purpose of this study was to inquire Gävle district court's discussion of the child's best interest in custody, residence and contact judgments in 1992, 2002 and 2012, and to study whether the arguing changed over time. Text analysis was applied to analyze data which then was studied by perspectives of socialconstructionism and sociology of law. A prominent result was that the district court's discussion of the child’s best interest is usually made indirectly. However, direct references to the concept of the child’s best interest increased, mainly in the judgments from 2012. This result might derive from the reforms made in the Swedish Parental Code in 2006. Another important conclusion we have come to concern is that the child’s best interest seem to be inconstant.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att belysa hur pedagogerna beskriver deras arbete med barns inflytande i inomhusmiljön på förskolan.  1.   Hur involveras barnen i arbetet med inomhusmiljön?  2.   Hur synliggör pedagogerna barnens inflytande i inomhusmiljön?  3.   Hur stor betydelse tycker pedagogerna att inomhusmiljön har avseende barns lärande och utveckling? Metod: Metoden som används är kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog tre respondenter som alla var utbildade förskollärare, fördelat på två förskolor belägna i en stad i Mellansverige. Resultatet analyseras med hjälp av tidigare forskning samt filosofin Reggio Emilia. Resultat: Resultatet visar att pedagogerna tycker att miljön har en stor påverkan avseende lärande och utveckling.  Dock blir fokus idag till största del på att observera vilka intressen barnen har och forma miljön efter det, istället för att involvera barnen i utförandet. / Purpose and question formulations: The purpose of the study is to enlighten how the teachers describes their work with the kids and their influence in indoor environment at preschool. 1.     How are the kids involved with the work about indoor environment? 2.     How does the teachers demonstrate the kids influence in indoor environment? 3.     How much importance does the teachers think that indoor environment effects the kids teaching and development? Method: The method which is use is qualitative and the empirical material was collected through semi-structured interviews. In the study it was three participating respondents who all were educated preschool teachers. They were allocated at two preschools in a town in middle of Sweden. The results were analyzed with help from former research and philosophy of Reggio Emilia. Result: The results shows that the teachers thinks that environment has a big impact consider teaching and development. However, the focus today is more observing what interests the kids have and shape the environment after that, rather involving the kids in the process.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka intressen det finns bland elever på fritidshem och pedagogernas resonemang kring dessa, samt vilka pedagogiska möjligheter de uppfattas erbjuda i verksamheten utifrån elevernas intressen på fritidshemmet. Studien är kvalitativ och baseras på inspiration av en fallstudiemetod. Undersökningen har genomförts i form av observationer och samtal med elever samt pedagoger och genom att ha fokusgruppsdiskussion med pedagoger. Studiens frågeställningar formulerade vi med utgångspunkt från det insamlade materialet från våra observationer och samtal med eleverna. Resultatet har analyserats med ett tolknings tillvägagångssätt. Resultatet visar att pedagogerna har svårt att upptäcka pedagogiska möjligheter utifrån elevernas intressen. Orsaken till de svårigheterna grundas i de ofta begränsade förutsättningar och att arbetet har sin utgångspunkt utifrån vuxnas perspektiv mer än barnens, på fritidshemmet. Detta synliggjordes genom att olika tema i analysarbete. Dessa teman är: “Elever tillsammans gör nya upptäck dagligen”, “Elever söker stimulans”, “Läraraktiv hållning till elevernas intressen och behov”, “Lärarinväntande hållning till elevers initiativ”, “Svårigheter att upptäcka och realisera de pedagogiska möjligheterna utifrån elevernas intressen”. Resultatet visar också att om läraren är lyhörd, nyfiken och visar viljan att närma sig elevernas närvaro kan det påverka upptäck av nya pedagogiska möjligheter som tidigare varit osynliga. / <p>Godkännande datum:2018-06-10</p>

Uppsatsen är en undersökning av den svenska konstnären Carl Larssons väggmålningar på läroverken i Sverige under 1890-1903. Undersökningens material består av Carl Larssons tre väggmålningar Svenska kvinnan genom seklen på Nya elementarläroverket för flickor i Göteborg, Skolungdomens korum på Norra latinläroverket för gossar i Stockholm och Ute blåser sommarvind på Göteborgs latinläroverk för pojkar. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konstnären gestaltar kvinnor, flickor och pojkar och uttrycker sitt barnperspektiv med anknytning till genus- och identitetsperspektiv, där en viktig punkt är att undersöka konstnärens förändring av sitt barnperspektiv genom tiden. Barnperspektiv, genus, identitet och semiotik är mina teorier och metoder.

I dagens skolor ska demokratiska medborgare formas, men vad uppfattar eleverna själva att de får vara med och bestämma samt hur delaktiga är de i beslutsfattande processer? Vad innebär inflytande och delaktighet för eleverna? Syftet med studien är att undersöka hur elever uppfattar att de har inflytande och delaktighet i fritidshemmet. Utifrån ovanstående syfte har vi formulerat följande frågeställningar: Vad är elevers uppfattningar av inflytande och delaktighet? Hur uppfattar eleverna sitt eget inflytande i fritidshemmets verksamhet? Hur uppfattar eleverna sin egen delaktighet i fritidshemmets verksamhet? Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats. Sex stycken elever deltog i intervjuerna. Studien utgår från barns perspektiv där elevers uppfattningar skulle synliggöras, tolkas och analyseras. Shiers (2001) modell som synliggör elevers inflytande och delaktighet användes som ett raster genom hela studien, med avsikt att synliggöra dess nivåer från inflytande till delaktighet i verksamheten. Analysen gav en övergripande bild av elevers uppfattningar utifrån de olika nivåerna. Resultatet visade att eleverna använde sig av en förslagslåda i fritidshemmet för att få sin röst hörd och såg förslagslådan som den största vägen till inflytande. Eleverna ville bli mer delaktiga i beslutsfattande processer som att få vara med och bestämma vad som ska köpas in till fritidshemmet samt när eleverna ska få vara inomhus och utomhus.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnperspektivet beaktas i socialtjänstens handläggning av ekonomiskt bistånd. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie, där sex socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd inom en viss kommun har intervjuats. Studien utgår från handlingsutrymme som teoretisk tolkningsram. Studien är av relevans för socialt arbete då barn som befinner sig i familjer med ekonomiskt bistånd utgör en utsatt grupp som riskerar att hamna i fortsatt social utsatthet även i vuxen ålder. Studien visar att en majoritet av socialsekreterarna uppfattar barnperspektivet som otydligt angivet och att det finns en osäkerhet i hur man ska arbeta utifrån detta. Studien visar även att barn tenderar bli osynliga i handläggningen av ekonomiskt bistånd, samt att socialsekreterarna uppfattar att de inte har tillräckliga förutsättningar att arbeta utifrån ett barnperspektiv. Studien visar vidare att majoriteten av socialsekreterarna hyser önskemål om att arbeta mer utifrån ett barnperspektiv. / The purpose of the essay is to investigate how the child perspective is taken into consideration in the social services' management of financial assistance. The method used is a qualitative interview study. Six social workers within financial assistance have been interviewed. The study is based on the theory of discretion, and is of relevance to social work since children in families who receive financial assistance constitute a vulnerable group who is at risk of ending socially vulnerable even in adulthood. The results of the study show that most of the social workers perceive the child perspective as unclear. The study also shows that children tend to be invisible in financial assistance, and that the social workers perceive that they do not have sufficient conditions to work from a child perspective. The study further shows that most of the social workers have a request to work more from a child perspective.

Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma upplever att barnperspektivet beaktas i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. Intervjuer med fem yrkesverksamma inom Kriminalvården, Socialtjänsten och Bufff (Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse) har genomförts, samt analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det framkom tre kategorier och sex subkategorier av analysen. Av resultatet framkom att det är av vikt att beakta ett barnperspektiv i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. I studien framkom också att de yrkesverksamma arbetar utefter barnet på olika sätt beroende på vilken aktör de arbetar inom. Samt att samverkan har en betydelse för hur arbetet kring dessa barn sker idag och i framtiden. Avsikten med studien är att bidra med en medvetenhet kring vikten av att se till vad som är bäst för barnet i ärenden där barn har minst en frihetsberövad förälder. Resultatet visar också på vilken betydelse yrkesverksammas arbete och utförande har för dessa barn. / The main purpose of this study was to examine how professionals experience that the child’s perspective is considered in cases where children have at least one parent in custody. Interviews with five professionals working within probation service, social service and ”Bufff” (Child and youth with parent/family member in custody) have been completed, and analysed using a qualitative content analysis. The analysis generated three categories and six sub-categories. Results show that it is of great importance to consider a child’s perspective in cases where children have at least one parent in custody. The study also shows that professionals work differently according to the child’s needs depending on the area in which they work, and that cooperation and communication is of great importance for how the work is handled today and hereafter. The intention of the study was to contribute with an awareness about the importance of looking at the child’s needs in cases where the child has at least one parent in custody. The results also show that the work and how it is performed is of great importance for these children.