Detta är en kvalitativ studie som undersöker hur barnens intressen, tankar och idéer ingår i det tematiska arbetet i svenska förskolor. Syftet med denna studie är att förstå hur förskollärare arbetar för att möjliggöra barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet i förskolan. Detta kommer vi att analysera genom det relationella perspektivet med kompletterande centrala begrepp. Syftet kommer att besvaras med följande frågor:• Hur arbetas teman fram i förskoleverksamheten?• Hur tar pedagogerna vara på barnens intressen, tankar och idéer idet tematiska arbetet?• Hur ser pedagogerna på det tematiska arbetet?Vår studie är en kvalitativ studie där intervjuer har använts som metod för att ta reda på hur förskollärare arbetar med barns inflytande och deltagande i det tematiska arbetet. Från resultatet kan vi se att utformningen av det tematiska arbetet varierar i de olika kommuner där förskolorna är belägna. Oavsett hur uppstarten ser ut, är barnens intressen alltid i fokus och får chans till inflytande i det tematiska arbetet. För att göra det lättare för både barn och förskollärare valde samtliga avdelningar att arbeta i smågrupper. Detta främjar ett säkert klimat där varje barn får en chans att uttrycka sig. Resultatet visade också att förskollärarna anser att det tematiska arbetet är ett verktyg för att hålla barnen intresserade och göra aktiviteterna meningsfulla genom att koppla dessa till ett visst tema. De poängterar också komplexiteten i att involvera alla barnens intressen i aktiviteterna. Flera av förskollärarna betonar vikten av att skapa goda relationer med barnen och att det är grunden för ett roligt och utvecklande arbetssätt. / This is a qualitative study that examines how the children's interests, thoughts and ideas are included in the thematic work in Swedish preschools. The purpose of this study is to understand how preschool teacher’s work to enable children’s influence and participation in the thematic work in preschool, which we will analyze by using the relational perspective with complementary concepts. The purpose will be answered by following questions:• How are themes developed in preschool activities?• How does preschool teacher’s include children’s interests, thoughts and ideas inthe thematic work?• What is the preschool teacher’s view on the thematic work?Our study is a qualitative study where interviews have been used as a method in order to find out how preschool teacher’s work with children’s influence and participation in the thematic work. From the result we can see that the design of the thematic work varies in the different towns in which the preschools are located. No matter what the start-up looks like, the children’s interests are always in focus and gets a large influence in the thematic work. To make it easier for both children and preschool teacher’s, all departments chose to work in small groups. This promotes a safe climate where every child gets a chance to express themselves. The result also showed that preschool teacher’s considers the thematic work being a tool to keep the children interested and making the activities meaningful by connecting the activities to a certain theme. They also point out the complexity of involving all of the children's interests equally in the activities. Several of the preschool teacher’s emphasize the importance of creating good relationships with the children and that it is the basis for a fun and developing way of working.

Studiens syfte var att få kunskap om hur barn upplever och förhåller sig till utomhusvistelse i en naturförskola respektive förskola utan specifik inriktning. Detta har utformats med stöd av följande frågeställningar: Hur upplever barnen i respektive förskola utomhusvistelsen? Hur leker barnen i respektive förskola i samband med deras utomhusvistelse? Studien har tagit sin utgångspunkt ur två kvalitativa metoder, nämligen fokusgruppintervjuer och strukturerade observationer med stöd av observationsscheman. Avsikten med fokusgruppintervjuerna var att inhämta kunskap om barnens egna åsikter och tankar gällande den utomhusvistelse som de tar del av under sin förskolevistelse. Vidare var avsikten med de strukturerade observationerna att tolka barnens utomhusvistelse genom att inta ett barnperspektiv. Den nämnda jämförelsen utgick från tre barnavdelningar på en naturförskola och två barnavdelningar från en förskola utan specifik inriktning. I resultatet framkom det både likheter och skillnader mellan barnen från respektive förskola gällande deras utomhusvistelse. Det synliggjordes bland annat att den största delen av barnen från naturförskolan uppskattade utomhusvistelse mer i jämförelse med barnen som befann sig i förskoleverksamheten utan specifik inriktning. Turtle m.fl. (2015) för fram att en större mängd vistelse i naturen bidrar till en ökad positiv inställning gentemot utomhusvistelse. Fortsättningsvis framkom det även att barnens fantasiförmåga och samarbetsförmåga, i samband med utomhusvistelsen i förskolan, var lika förekommande bland barnen i naturförskolan som i förskolan utan inriktning.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus, med särskilt fokus på vad barn lär och hur undervisningen bedrivs. Studiens syfte har konkretiserats till två forskningsfrågor som lyder: ”Hur motiverar förskollärare undervisning utomhus i förhållande till barns lärande och utveckling?” och ”Hur använder förskollärare utomhusmiljön för att bedriva undervisning utomhus?”. Tidigare forskning visar att utomhusvistelse bidrar till barns utveckling av motoriska, matematiska, språkliga och sociala färdigheter genom både planerade och spontana aktiviteter, som ska utgå från barns intresse. Tidigare forskning visar även på de möjligheter och begränsningar som finns med undervisning utomhus, till exempel rörelsefriheten, arbetslagets inställning och vädrets påverkan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer tillsammans med fyra förskollärare som har olika lång yrkeserfarenhet, där de givit svar på frågor om ämnet. Därtill analyseras datainsamlingen och resultatet utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, med begreppen lärandets objekt och lärandets akt (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2014) i fokus samt barns perspektiv och barnperspektiv (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide 2014). Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till undervisning utomhus. Förskollärarna belyser att de undervisar i flertalet ämnen utomhus, där barn får möjlighet att utveckla motoriska, matematiska och språkliga färdigheter. Det här genomför de genom såväl planerade som spontana aktiviteter, både på förskolegården och i närområdet. Vår förhoppning med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus i förskola.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare planerar utomhusundervisning utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Forskningsfrågor som guidar den här studien är: “Hur synliggörs utomhusundervisning vid planering i såväl skriftliga planeringsdokument som i tal?” och “Hur motiverar förskollärare de didaktiska ställningstagandena i relation till utomhusundervisning?”. För att svara på studiens forskningsfrågor har dokumentanalys och forskningsintervju använts som metoder för att samla in datamaterial. För att stärka planeringsdokumenten som samlats in spelades pedagogernas diskussioner in med hjälp av en ljudupptagare. Ljudinspelningarna från planeringarna analyserades tillsammans med de skriftliga planeringsdokumenten. De pedagogiska planeringarna följdes upp med intervjuer av förskollärare som spelades in med ljudupptagare och analyserades. Datamaterialet har transkriberats och kategoriserats utifrån likheter och skillnader i empirin. Studiens teori är utvecklingspedagogik med tillhörande begrepp, lärandets akt och lärandets objekt som har använts vid analys av datamaterialet. I studien medverkar fyra förskolor från två kommuner i södra Sverige. Förskollärarna har varierande yrkeserfarenheter med olika kunskaper om utomhuspedagogik och didaktik. I resultatet synliggörs variation i hur arbetslagen planerar för undervisning utomhus utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Samtliga arbetslag har en strävan om att inkludera utomhuspedagogik i deras temaarbete. I förskolornas planeringsdokument synliggörs det att utformningen av utomhusundervisning varieras i förhållande till deras temaarbete. Studiens förskollärare motiverar att didaktikens frågor är en bra utgångspunkt för undervisning utomhus. Något som genomsyrar resultatet är brist på kunskap om didaktik som begrepp. Det framförs att förskollärare behöver mer vägledning i både att inta medvetet didaktiskt förhållningssätt och hur utomhusundervisning kan samverkas med undervisningen som bedrivs inomhus. Det framförs i studien att didaktisk planering ökar förutsättningar för förskoleverksamhet att bedriva undervisning som stimulerar barns utforskande. Förskolor har olika förutsättningar till att bedriva utomhuspedagogik, både vad gäller miljöns utformning och pedagogernas kunskaper.

En grupp som har svårt att påverka i samhället är barn. Sedan barnkonventionen blev lag 2020har detta kommit att prägla den svenska stadsplaneringen, då lagen säger att barn ska varadelaktiga i beslut som rör dem. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur barn och ungainvolveras i den fysiska planeringen, samt vad barnet har för rätt att påverkaplaneringsprocessen och hur dessa rättigheter tillgodoses. Fokuset ligger på att studera hur treolika kommuner ser på barns delaktighet, vilka tillvägagångssätt kommunerna använder, samtfördelar och utmaningar som följer. Teorierna som ligger till grund genom uppsatsen ärkommunikativ planeringsteori, delaktighetsperspektivet samt rättighetsperspektivet.Uppsatsen bygger på en kvalitativ forskningsmetod, där en flerfallstudie av kommunernagenomförs. Utöver detta är dokumentstudie och intervjuer de metoder vi använder oss av. Idokumentstudien studeras kommunala planhandlingar, och intervjuerna utförs medtjänstepersoner på kommunerna. I intervjuerna uppger samtliga kommuner att de arbetar medbarns och ungas delaktighet i den fysiska planeringen. Kommunerna nämner även att barnsdelaktighet i planeringen medför utmaningar, men de har förslag på hur utmaningarna kanhanteras. Kommunerna har flera olika tillvägagångssätt för att öka barns delaktighet, vilkaanpassas beroende på barnens ålder. De uppvisar även en osäkerhet på hur barnkonventionenska integreras i arbetet. I resultatet framkommer det dock att det finns stora skillnader mellankommunerna och hur arbetet med barnperspektivet ser ut inom planeringen. Slutsatserna somkan dras av resultatet och diskussionen är att samtliga kommuner har mycket kvar att utvecklaoch arbeta med, och att en gemensam utarbetad strategi, med tydliga riktlinjer för hurbarnkonventionen ska implementeras i kommunernas arbete, är något som bör framställas inomen snar framtid. / One group that has difficulty influencing society is children. Since the Convention on theRights of the Child became law in 2020, this has come to characterize Swedish urban planning,as the law states that children must be involved in decisions that affect them. The purpose ofthe thesis is to investigate how children and young people are involved in physical planning,as well as what the child has the right to influence the planning process and how these rightsare met. The focus is on studying how three different municipalities view children'sparticipation, what approaches the municipalities use, and the benefits and challenges thatfollow. The theories on which the thesis is based are communicative planning theory, theparticipation perspective and the rights perspective. The thesis is based on a qualitative researchmethod, where a multiple case study of the municipalities is carried out. In addition to this,document study and interviews are the methods we use. In the document study, municipalplanning documents are studied, and the interviews are conducted with officials at themunicipalities. In the interviews, all municipalities state that they work with children's andyoung people's participation in physical planning. The municipalities also mention thatchildren's participation in planning entails challenges, but they have suggestions on how thechallenges can be handled. The municipalities have several different approaches to increasechildren's participation, which are adapted depending on the children's age. They also showuncertainty about how the Convention on the Rights of the Child should be integrated into thework. The results show, however, that there are major differences between the municipalitiesand how the work with the child perspective looks in planning. The conclusions that can bedrawn from the results and the discussion are that all municipalities have much left to developand work with, and that a jointly developed strategy, with clear guidelines for how theConvention on the Rights of the Child should be implemented in the municipalities' work, issomething that should be presented in the near future.

Inledning Många fritidshemsplaceringar avslutas när eleverna är runt 9–10 års ålder, trots att fritidshemmet är en plats för relationsskapande, där vuxenstöd finns och gemenskap framhålls som väsentligt. Skolverket (2022) skriver fram utvecklandet av kamratrelationer som betydande och att undervisningen i fritidshemmet ska ske till stor del situationsstyrt, utefter elevernas egna behov och intressen. Vi har undersökt elevers tankar och erfarenheter om fritidshemmets verksamhet. Syfte Denna studie syftar till att utifrån barns perspektiv utveckla kunskap om vad som bidrar till att 9–10-åringar slutar på fritidshemmet samt undersöka vad som krävs för att de ska stanna längre. Områden som fokuseras är hur elevernas fritid ser ut efter avslutandet, vad de anser är meningsfull fritid och vad som kan bidra till att de stannar kvar längre upp i åldrarna. Metod Med det teoretiska ramverket barndomssociologi och dess begrepp, kamratkulturer, barnperspektiv, barns perspektiv samt barn som aktörer söker vi elevernas egna tankar om fritidshemmet och deras avslutande av fritidshemsplats. Eleverna har fått möjlighet att uttrycka sina åsikter genom kvalitativa intervjuer, närmare bestämt semistrukturerade fokusgrupper. Empirin har analyserats utifrån trestegsmodellen där det som framkommit i elevernas diskussioner har delats in i olika teman. Resultat Resultatet av studien visar kamratrelationers stora betydelse för att elever ska känna meningsfullhet i att vara i fritidshemmets verksamhet. Det visar även att ökat medbestämmande är efterfrågat av eleverna, främst de äldre. Studien belyser hur flertalet som avslutar fritidshemmet är ensamma hemma under eftermiddagarna, inte sällan med följden att de blir stillasittande framför en skärm. Studien upplyser om att det finns ett tydligt behov av vuxenstöd. Framträdande i resultatet är äldre elevers upplevelse av att aktiviteter i fritidshemmet mestadels passar yngre elever och att de bör anpassas utefter ålderns behov.

This examination paper is about how the Swedish school educates their pupils about the Convention on the Rights of the Child. The purpose is to see, through current literature and research, how the Convention on the Rights of the Child implements in the Swedish society, with main focus on the Swedish schools line of work. The purpose is also to get an insight in how the actual work with the Convention on the Rights of the Child can appear in different schools in Sweden, through interviews with selected teachers.    The method used to complete the research was a qualitative interview study with four teachers, in two different communities in the middle and south of Sweden. The empirical results have been compared to current research and literature on the subject.     The teachers that participated in the analyzing study works with the Convention on the Rights of the Child in different ways, through diverse projects and by mediate the schools basic values through their daily work.    My conclusion is that the Convention on the Rights of the Child is an important part of the schools education program and the pupil’s knowledge about their own rights are significant to insist on. Furthermore, the values of the Convention on the Rights of the Child should be communicated through the schools daily work with the basic values that the curriculum emphasizes.    When Sweden ratified the Convention on the Rights of the Child in 1990, they also agreed to make the Convention commonly known by the population of Sweden. Nevertheless, the lack of knowledge among adults and children in Sweden is a reappearing problem which the UN:s Committee on the Rights of the Child continues to point out as an important part in Sweden’s attempt to actualize the Convention on the Rights of the Child. This makes the schools ongoing work to mediate the Convention on the Rights of the Child to their pupils even more important. Because if the children themselves has a lack of knowledge about their own rights, then who are the rights for? / Detta examensarbete handlar om hur arbetet med Barnkonventionen ser ut i den svenska skolan. Syftet med arbetet är att, utifrån aktuell litteratur och forskning, få en bild av hur Barnkonventionen implementeras i det svenska samhället, med fokus på skolans verksamhet. Syftet är dessutom att, genom intervjuer med utvalda lärare, få en inblick i hur arbetet med Barnkonventionen kan se ut på olika skolor i Sverige.    Metoden som har använts för att genomföra undersökningen är en kvalitativ intervjustudie som är genomförd med fyra lärare i två olika kommuner i mellan respektive södra Sverige. Det empiriska resultatet har jämförts med aktuell forskning och litteratur på området.    Lärarna som medverkat i den undersökande studien arbetar på olika sätt för att förmedla Barnkonventionen till sina elever, genom olika former av projekt och genom förmedling av skolans värdegrund i det vardagliga arbetet.    Min slutsats är att Barnkonventionen är en viktig del i skolans arbete och elevernas kunskaper om sina egna rättigheter är viktiga att framhålla. Dessutom ska Barnkonventionens värderingar förmedlas genom skolans dagliga värdegrundsarbete.    Genom att Sverige ratificerade Barnkonventionen år 1990, skrev man också under på att göra den allmänt känd hos landets befolkning. Trots det är den bristande kunskapen bland barn och vuxna i Sverige en återkommande punkt som FN:s barnrättskommitté tar upp när det kommer till Sveriges arbete med att förverkliga Barnkonventionen. Detta gör att skolans arbete med att förmedla Barnkonventionen till sina elever blir ännu viktigare. För om inte barnen själva har kunskaper om vilka rättigheter de har, vem är då rättigheterna till för?

The purpose of this essay is to create an understanding of how social workers work to ensure that the best interest of the child is achieved in custody disputes. The essay is based on seven semi-structured interviews with practicing social workers working with family law. The gathered material was analyzed using a thematic analysis method. The results of the study show that working with the best interest of the child in mind, using a child´s perspective, is complex and difficult. One of the reasons why it is difficult is that there is no exact definition of what “the best interest of the child” is and how it should be realised by the social worker since the concept should be assessed and applied individually every single time. All of the respondents states that the investigation is imbued by the wellbeing of them say that ultimately the child´s best interest is not what is valued the most in the investigation. The material shows that all the respondents are aware that the children’s perspective should be prominent during the entirety of the investigation. It is a common goal amongst the respondents to always work with the children’s perspective in mind, to ensure the best interest of the child.

This thesis inquiries into the public libraries and librarians attitude towards and use of alternative methods in their reading promotion work for children aged 10–18. The statistics show that children's reading comprehension has decreased in surveys of PIRLS. Furthermore, highlights that children find it boring to read and experience reading as an obligation. The purpose of this study is to gain insight into if librarians at public libraries use alternative methods to inspire reading for children.    The study uses the theories Literacy Studies and the Sociocultural Perspective together with qualitative interviews as a method for obtaining empirical data for analysis. The findings that emerge from the informants' account of their reading promotion work are that they work with multimodal tools such as computer games, theater, puzzles, music, storyyoga and more. These tools are used as aids to both attract children to cross the threshold of the library and to take the story to another level. The digitization of their activities has enabled children to participate in public library activities on their own terms. It turns out that the story is more important to the children than reading the printed book. The public libraries also collaborate with other associations to reach out to children where they are located and work together to motivate the children to read. The movement activities for children aged 10–18 that are available and offered are, for example, yoga and interactive walking theaters. The children can be involved and their perspectives are taken advantage of in the development of the library activities that are aimed at the children.   The conclusion shows that librarians at public libraries use multimodal tools as alternative methods to stimulate children aged 10–18 to become readers and that children appreciate the public library.

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett urbarnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattarregler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av attkunna påverka regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barnsperspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrånämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observationoch intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv. I studien har det ingått19 barn (5-6 år) och tre pedagoger på en förskola. Studiens resultat visar på att barnsuppfattning om möjlighet att påverka det regelverk som finns på förskolan är begränsade,men barnen visade tydligt på en vilja att få vara delaktiga.