Tysta och blyga barn är ofta de som lämnas åt sidan eller får vänta med att få sina behov tillgodosett. Som fritidspedagog är det en viktig uppgift att insocialisera barn i gemenskap, men hur gör man med barn som inte vill? Hur handskas man med barn som föredrar att vara för sig själva? I vilken grad ska deras önskan respekteras och när blir insocialisering ett värde som bör överordnas barnets fria val? I denna essä undersöker jag hur jag som fritidspedagog kan förstå dessa barns behov och förhålla mig till dem utifrån begreppen barnperspektiv respektive barns perspektiv, barns delaktighet, inflytandet och bästa. Jag kommer att utgå från några problem från min egen arbetslivserfarenhet och belysa dem med hjälp av olika synsätt som objekt- och aktörsperspektiv och symbolisk interaktionism.

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. / This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.

Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.

Vid brister i föräldraförmågan, där modern inte kan se till att sitt barn får de grundläggande behoven tillgodosedda tvingas hon ibland till familjehemsplacering av sitt barn enligt Socialtjänstlagen (SoL, SFS 2001:453) eller enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU, SFS 1990:52). Dessa mödrar har enligt lag rätt till stöd för att bearbeta de känslor som kan uppstå vid denna typ av trauma. Mödrar med egna erfarenheter, exempel Widerlöv (2012) och Trullson (2008) har skrivit // artiklar och böcker där de berättar om att mödrar kan drabbas av känslor som skuld, skam och sorg, och att de har ett behov av stöd i samband med familjehemsplaceringarna.Studien är gjord efter en kvalitativ metod med ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara studiens syfte och svara på frågeställningarna har sju semi-strukturerade intervjuer med biologiska mödrar genomförts.I resultatet har det framkommit att alla mödrar utom en är missnöjd det stöd som de har erbjudits. Det handlar både om att de inte har blivit erbjudna stöd och att det har varit fel sorts stöd för dem. Andra viktiga aspekter som har framkommit i resultatet är mödrarnas känsla av sorg när deras barn blir familjehemsplacerade, den nya föräldrarollen som uppstår, att socialtjänsten har ett barnperspektiv vid utredningar och beslut samt vilken typ av stöd mödrarna önskar. Detta analyseras sedan med hjälp av den tidigare forskningen som har hittats inom ämnet och med hjälp av Fyhrs sorgteori samt anknytningsteorin. I slutet av uppsatsen presenteras de slutsatser författarna har kommit fram till och en diskussion om dessa. / In lack of parenting skills, where the biological mother can´t give her child its fundamental needs, they´re sometimes forced to place their children into foster homes according to the Swedish law. The two laws who decide if the social services need to help the child is the law of social services (SoL, SFS 2001:453) or the law with special provision about care of children and youth (LVU, SFS 1990:52). These mothers have according to the law the right to get support from the social services to handle the feelings that can come up in these types of trauma. Mothers with direct experience, for example Widerlöv (2012) och Trullson (2008), have written books and articles where they explain that mothers suffer feelings like quilt, shame and sorrow. Therefore they really need the support from the social services. This study is made out of a qualitative and inductive method and to answer the questions of this study, seven semi-structured interviews with biological mothers have been made.In the result the reader can see that all mothers except one are not satisfied with the support that they´ve been offered. It´s both that they haven´t been offered support and that it has been the wrong kind of support for them. There are other important aspects shown in the result which is for example the mothers sorrow when their children move to a foster family, the new role of parenting, and the sorrow for the mothers that the social services works in the perspective of children in investigations and decisions, and what type of support the mother has the right to get. In the analysis the results connects to research related to this subject and the theory of sorrow by Fyhr and the attachment theory. The writers will in the end of this essay account about the conclusions of this study and follow that up with a discussion.

The aim of this study was to analyse how Swedish courts reason about the child's best in custody and access disputes. We have assumed different themes to analyse our empirical data, these themes were the child's best interests, perspective on the child's best interests, child's perspective, children as subjects or objects and finally the right of the child or the child's best interests. Our empirical data have consisted of 15 City Court and Court of Appeal judgments of the Swedish courts handed down in 2015. The study had a qualitative disposition and the selection was made strategically to make sure the empirical data would be relevant to our issues. We have used a discourse analysis where the intention was to study how the court reason about the child’s interests and what statements that gets preference and what gets excluded in the assessment. Our theoretical starting point was extracted from Foucault’s theory about power and his discourse concept. We have used the concept of his theory in our analysis, but also extracted the theoretical concepts from previous research. The result shows that the Court's assessment of what is in the child’s best interest is based primarily on a professional and adult perspective on the child's situation. The individual child's perspective was excluded and the Court was principally talking about children's needs and interests in general. The result also showed that children were seen as objects and not as participants in the majority of the cases.

BBIC, Barns behov i centrum, är ett arbetssätt, dokumentations- och handläggningssystem, vars syfte är att främja ett kunskapsbaserat socialt arbete. Under 2014 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att vidareutveckla systemet. Revideringen syftade dels till att göra BBIC lättare att använda och att öka delaktigheten för barn och unga. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av revideringen, utifrån dessa två delmål. Sex intervjuer genomfördes i tre olika kommuner i Mellansverige. Resultatet av studien visade att revideringen bidragit till ett betydligt enklare, tydligare och framförallt bättre strukturerat arbete, vilket minskat den tidsåtgång som tidigare lagts på dokumentation. Detta i sin tur innebar att det blivit lättare att informera, involvera och göra barn och unga mer delaktiga.  Studiens resultat tyder därmed på att BBIC efter revideringen har blivit lättare att använda och att delaktigheten har ökat. / BBIC is a working method, documentation and processing system with children’s needs in focus. The purpose is to promote social work based on knowledge. During 2014, the National Board of Health and Welfare was authorised by the government to further develop BBIC. The study partly focused on making BBIC easier to use and to increase the participation of children and adolescents. The purpose of this study was to look into social workers’ experiences after that the revision took place. Six interviews were conducted in three different municipalities in the middle of Sweden. The result of the study showed that the revised BBIC contributed to a significantly simpler, clearer and above all a more structured way of working, reducing the time previously used on documentation. This in turn meant that it became easier to inform and to involve children and adolescents. The study result therefore indicates that BBIC has become easier to use after the revision and that the participation has increased.

The purpose of this study has been to investigate the influence of children in school-age educare from a child`s perspective. By walks and talks as a method, the endeavor has been to approach the children`s experiences and thoughts about their everyday life environment. The result shows that children`s influence is largely conditioned by rules and reservations, of which some activities and materials are particularly limited. One conclusion is that children`s ability to influence is dependent on the pedagogy´s children`s perspective, as well as the ability and willingness to approach the child`s perspective. / Undersökningen i denna studie har avsett att undersöka barns inflytande i fritidshem ur barns perspektiv. Genom samtalspromenader som metod har strävan varit att närma sig barnens upplevelser, erfarenheter och tankar om sin vardagslivsmiljö. Resultatet visar att barnens inflytande i stor omfattning är villkorat med regler och förbehåll varav vissa aktiviteter och material är särskilt begränsat. En slutsats är att barns möjligheter till inflytande är beroende av pedagogers barnperspektiv samt förmågan och viljan att närma sig barns perspektiv.

ABSTRACTTitle: Children´s perspective at custody dispute? -A qualitative study of the experiences of Family Law Social workers of whether parents in custody dispute have a children´s perspective or not.Authors: Malin El Fhaily and Marlene HaglundThe purpose of the study was to investigate the experiences of social workers at Family Law about whether parents in custody dispute have a children´s perspective or not. The six respondents have been interviewed with semi-structured questions. They are employed as Family law social workers in one small community and one bigger community in the middle of Sweden. The interviews were conducted in April 2017. In the study, a qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. The result showed that the respondents experienced that a lot of the parents in custody dispute tries to have a children´s perspective, but the parents have different opinions of what the best of their child is, and this is the reason a dispute andunpleasantness arises. The result also showed that the respondents experienced that some of the parents in custody dispute have too much focus on their own conflict and not being able to see the best interest of their child. The task for respondents was in this case to get the parents to cooperate and solve their dispute so they could move focus from their conflict to the child, and to get the parents to agree in questions concerning the best of their child. The Family law social workers in the study experienced that their tasks in custody dispute was to visible every child´s best interest for both the parents and the court.Keywords: Children´s perspective, Child´s best, Custody dispute, Family law, Family law social worker. / SAMMANFATTNINGTitel: Barnperspektiv vid vårdnadstvist? -En kvalitativ studie om familjerättssocionomers upplevelser av huruvida föräldrar i vårdnadstvist har barnperspektiv eller inte.Författare: Malin El Fhaily och Marlene HaglundStudien syftade till att undersöka om familjerättssocionomer upplever att föräldrar som är i vårdnadstvist har ett barnperspektiv eller inte. De sex deltagande respondenterna har intervjuats med semistrukturerade frågor. De har anställning som familjerättssocionomer i en mindre kommun och en större kommun i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes i april 2017. I studien har kvalitativ innehållsanalys använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet visade att respondenterna upplever att många föräldrar i vårdnadstvist försöker att ha ett barnperspektiv men att föräldrarna har olika uppfattning om vad som är det bästa för barnet. Detta leder till att tvist och samarbetssvårigheter uppstår. Resultatet visade också att respondenterna upplevde att en del föräldrar som är i vårdnadstvist är så uppe i sin egen konflikt att de inte har förmåga till barnperspektiv och att se barnets bästa. Respondenternas uppgift blev då att försöka få föräldrarna att samarbeta och lösa sin tvist så att de kan flytta fokus från sin konflikt till barnet samt att få föräldrarna att enas om vad som är deras gemensamma barns bästa. Familjerättssocionomerna i studien upplevde att deras uppgift i vårdnadstvister blir att synliggöra barnperspektivet och varje barns bästa både inför föräldrarna och tingsrätten.Nyckelord: Barnperspektiv, Barns bästa, Familjerätt, Familjerättssocionom, Vårdnadstvist

Syftet med denna studie var att ta reda på förskolechefers uppfattningar och erfarenheter om barn som stängs av i förskola pga. obetald barnomsorgsavgift. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta förskolechefer och resultatet har analyserats med IPA, där tre huvudteman har tolkats fram. Dubbla känslor gentemot avstängning beskriver hur informanterna uttrycker sig för och emot bestämmelsen avstängning av barn. Olika roller och åtaganden handlar om hur förskolecheferna uppfattar sin egen roll och vilka olika befogenheter de tillskriver sig. Stigmatisering som följd handlar om att informanterna upplever att avstängning kan ge stigmatiserande effekter för de barn och familjer som drabbas, då de redan lever i socioekonomiska svårigheter. Studiens slutsatser är att informanternas uppfattningar om sin roll som chef och sina befogenheter påverkar hur de agerar vid en avstängning. En annan slutsats är att barnperspektivet i myndighetsutövandet är bristande. Avslutningsvis ges rekommendationer och förslag på metoder, som barnkonsekvensanalys samt individuell prövning om barnets eget behov till förskolan. Detta för att närma ett barnperspektiv i beslut och värna om barnets bästa.

Detta är en kvalitativ studie om hur socialsekreterare arbetar med barnperspektivet i mötet med hemlösa barn. Genom fyra semi-strukturerade intervjuer med anställda på socialtjänstens boendeenhet undersöks hur handläggaren beskriver att hen arbetar med barnperspektivet utifrån delvis Barnkonventionen men även hur handläggaren tillgodoser barns rättigheter och medborgarskap. Det insamlade materialet kommer analyseras med hjälp av Theory of citizenship (Lister 2008) men även barndomssociologiska begrepp human being och human becoming samt agency (Qvortrup 1990; Lee 2001). Som ett komplement används Annika Staafs (2011) definition av rättssäkerhet för att utöka förståelsen för barns medborgarskap och rättssäkerhet. Resultatet visar på bristande arbete med barns rättigheter samt att organisationens struktur har betydelse för vilka möjligheter handläggaren har att tillgodose barns rättigheter och säkra barns medborgarskap. I den avslutande diskussionen tas upp att socialsekreterarnas arbetsmiljö leder till att barn inte får komma till tals i den utsträckning som anses vara nödvändigt samt att en väg framåt i arbetet med barns rättigheter vore att Barnkonventionen blir svensk lag. Detta skulle medföra att Konventionen om barns rättigheter får en starkare ställning i Sverige. / This is a qualitative study of how social workers work with the children's perspective in the meeting with homeless children. This will be investigated through four semi-structured interviews with employees at the social housing unit. The purpose of the study is to investigate how the practitioner describes how they work with the child perspective based partly on the Children's Convention, but also investigate how the prosecutor caters for children's rights and citizenship. The collected material will be analysed using Theory of citizenship (Lister 2008), but also childhood sociological concepts human being and human becoming as well as agency (Qvortrup 1990; Lee 2001). As a complement, Annika Staaf's (2011) definition of legal certainty is used to expand the understanding of children's citizenship and legal certainty. The result shows the lack of work with children's rights, and the structure of the organization is important for the ability of the prosecutor to meet children's rights and secure children's citizenship. In the final discussion it is stated that the social security staff's working environment means that children can not be heard in so far as is considered necessary, and that a way forward in the work on children's rights would be that the Children's Convention becomes Swedish law. This would mean that the Convention on the Rights of the Child gained a stronger position in Sweden.