Bakgrund:Pedagogers ledarskap är viktigt i arbetet med att barn ska känna sig inkluderade i den sociala gemenskapen och i barns identitetsskapande. Barnen ska under sin förskolevistelse ges möjlighet till att känna trygghet, utvecklas och samspela tillsammans med andra vilket är något som både Läroplan för förskolan (Lpfö18, 2018) och Skollagen (SFS 2010:800) lyfter. Styrdokumenten tar tydligt upp vad och varför men har en otydlighet i hur, vilket gör att pedagogerna får ett stort ansvar i denna process. Barnens perspektiv är en central del i förskolans verksamhet och ska också tas i beaktning i denna process. Arbetet med barns inkludering blir på så sätt viktigt och behöver göras i samråd med både vuxna och barn.  Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om sina strategier för att få alla barn att känna sig inkluderade i den sociala gemenskapen på förskolan. Syftet är också att undersöka hur barns perspektiv tas i beaktning i arbetet för att främja den sociala gemenskapen. Metod:I denna studie har kvalitativa intervjuer tillämpats. Då studien undersöker förskollärares enskilda åsikter och tankar har semistrukturerade intervjuer använts som metod. Det möjliggör att ställa följdfrågor som kan bidra till mer utförliga svar från informanterna. Sju förskollärare på sju olika förskolor har intervjuats i studien. En tematisk analys har använts vid analyserandet av de insamlade intervjumaterialet.  Resultat:Resultatet visar att förskollärarna anser att olika arbetssätt och metoder samt förhållningssätt är gynnande för barns inkludering i den sociala gemenskapen. De arbetssätt och metoder som blivit synliga i resultatet är att arbeta med mindre barngrupper, språk, gruppstärkande aktiviteter och material samt samlingar. Det har också visat sig att miljön på förskolan och ett väl fungerade arbetslag kan ses som betydelsefullt i arbetet för att främja sociala relationer. Det har framkommit att förskollärarna framhåller sitt förhållningssätt som bidragande till inkludering i barngruppen genom att de är passivt och aktivt närvarande, uppmärksamma och agerar som förebilder. Av resultatet framgår det att det inte är helt självklart att ha ett metodiskt arbete för att undersöka barns perspektiv kring sin inkludering i den sociala gemenskapen. Däremot har barnperspektivet en central roll genom hela resultatet.

The purpose of this study is to investigate how a selected group of children experience the use of audiobooks. The study is focused on children's reflections about audiobooks and read-aloud, with the increasing popularity of audiobooks in society.  To gather our empirical data, we have conducted qualitative observing and interviews with ten children in two different preschools.   What we can see from the analysis of our observations is that in our study, children show clear interest in reading aloud with the app Polyglutt. Our thoughts were that the result showed this as the children had access to a large selection of books that the app made easily accessible to the children. Digital apps with books provide multiple choices and multiple effects that attract children's interest. By having digital reading aloud in small groups, the children had the opportunity to participate in discussing the books read and influence the choice of book.   From our study it has become apparent to us that preschool teacher's didactics strategies help children to discuss books which in the long run helps children to improve language development. In addition, the conclusion from results leads us to knowledge that good collaboration between preschool teachers' engagement and children's interest will provide a good basis for children's learning and development.

Studien belyser förskollärares pedagogiska överväganden i utformandet av den fysiska lärmiljön i förskolan. Denna kvantitativa och kvalitativa enkätstudie riktade sig till förskollärare som arbetar i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärares synpunkter på utformandet av lärmiljön och hur de involverar barn i åldern 1–6 år. Valet att använda båda metoderna bottnar i att de kompletterar varandra i resultatanalysen samt skapar djupare analys. Svaren analyserades utifrån korstabulering och induktiv tematisk analys. Korstabulering gav möjlighet till att synliggöra respondenternas svar i förhållande till andra frågor. Resultaten analyseras utifrån Shiers delaktighetsstege för att synliggöra barns delaktighet utifrån respondenternas svar. Resultatet påvisar att respondenterna ser barns intresse som centralt i utformandet i lärmiljön. Studiens resultat påvisar även att förskollärare ser både utmaningar och möjligheter i att utforma goda fysiska lärmiljöer i förskolan. Resultatet visar på utmaningar i att involvera alla barn i skapandet av lärmiljön. Respondenterna nämner olika metoder beroende på barnens ålder, där de yngsta barnens synpunkter kan uppmärksammas via observation, medan de äldsta barnen exempelvis intervjuas.

Barn har enligt barnkonventionens 12:e artikel rätt att få sina röster hörda. Utifrån detta är syftet med denna uppsats att se hur denna rättighet efterföljs, genom att undersöka hur barns röster representeras i förvaltningsrättens domar om tvångsvård enligt 2 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).  Genom att analysera 26 LVU-domar från Linköpings förvaltningsrätt, avseende barn i åldern 4–12 år, undersöker uppsatsen hur barnets röst representeras och värderas i dessa domar. Med begreppet röst avser vi barnets åsikter, vilja och det som barnet har sagt. Den valda analysmetoden är tematisk innehållsanalys, då det empiriska materialet tolkas med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet barndomssociologi. I domarna studeras såväl hur barnets röst representeras och framställs i text, som hur barnets röst beaktas och används som skäl för beslutet. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, då rätten betraktas som en social konstruktion som har inverkan på samhällets normer. Vi använder barndomssociologi som analytisk teori, vilket betonar barnets roll som aktiv aktör i samhället. Begreppet barnperspektiv används också i studien, som handlar om attbeakta barnets bästa. Resultatet av studien visar att barnets röst finns representerad i 20 av 26 domar. Vi tar upp på vilka olika sätt vi identifierat att barns röster representeras. Genom vårt resultat ser vi att representationen av barns röster i LVU-domar är bristfällig och att det finns utvecklingsområden. I sex av de undersökta domarna framkommer inte barnets röst alls. I endast sju av de studerade domarna framkommer barnets berättelse som skäl för det fattade beslutet. Detta indikerar inte nödvändigtvis att barnet har blivit delaktigt i beslutsprocessen, men det belyser hur barnets röst värderas. Trots att förvaltningsrätten inte kan ta direkt hänsyn till vad barnet säger och göra som barnet säger, argumenterar vi för att barnets röst borde väga tyngre samt tas i beaktande och framhävas på ett tydligare sätt.  Barnets röst är central för att fatta beslut som är till barnets bästa. Ökad delaktighet för barn och förståelse av delaktighetens olika aspekter är viktigt inom socialt arbete. Genom att involvera barnet kan socialarbetare fatta beslut som gynnar barnet. Förhoppningen är att denna analys kan bidra till ökad medvetenhet och förbättring av barnets rättigheter och skydd inom socialt arbete och rättsväsendet.

The purpose regarding this literature study is to illustrate children’s experiences of growing up with a parent suffering with mental illness. This literature study will investigate how these experiences are described based on eight autobiographies, where two of these are sequels, collected from the databases libris, libsearch Malmö University and google. This is later supported with already existing research and theories. The study is based on stories told by six different children and can therefore not be used to generalize a larger group of children in similar situations. Research has shown that there is a higher risk for children who grow up with a parent struggling with mental illness to develop this themselves as well as developing substance abuse problems. The struggle the parent in question goes through might also bring challenges in parenthood where the mental illness can negatively affect the family constellation. Unpredictable behavior, abuse and attachment difficulties to the mentally ill parent are some aspects that the children have been shown to experience. Based on the autobiographies, this study has selected recurring themes and subcategories from the children’s experiences where social consequences and maintaining the facade are two that repeatedly appear. Subcategories such as physical abuse, taking responsibility and hiding the parent’s mental illness from people around them are recurring in the autobiographies. The children in question have described feelings such as shame, isolation and fear as a result of the parent’s mental illness. However, by educating and giving information to children about parents' mental illness, could in order provide support for the child regarding handling and communicating in relation to the child’s reality.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i fritidshem resonerar kring elevinflytande. Mer specifikt analyseras hur sju pedagoger upplever att elevinflytande integreras i undervisningen. Tillgång till skola har funnits i Sverige sedan 1000-talet då kyrkan stod som källan till kunskap. Dagens fritidshem har sitt ursprung från 1800-talets arbetsstugor där barn skulle lära sig ett hantverk och komma ifrån tiggeri. Fritidshemmet ska vila på en demokratisk grund och eleverna ska få både omsorg och lärande. Alla elever ska mötas med respekt, nyfikenhet och öppenhet för att lära och utvecklas tillsammans. Fritidshemmet styrs av Barnkonventionen, Skollagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, där undervisningen ska utgå från elevernas intresse, behov och erfarenhet. Svenska forskare skriver om elevinflytande, hur eleverna görs delaktiga på fritidshemmet. Empirin till denna kvalitativa studie har tillkommit genom sju intervjuer med pedagoger i fritidshem. Teorin som används till analysen av empirin är barndomssociologi med begreppen barnperspektiv, barns perspektiv och makt. Resultatet visar att respondenterna tycker att det är viktigt att eleverna får göra sin röst hörd och att deras tid på fritidshemmet är värdefull. Trots det kan respondenterna se att vissa elever upplever att deras röst inte blir hörd, då deras val inte var det som majoriteten valde. Pedagogerna använder ett barnperspektiv i verksamheten då de utgår från vad de tror att eleverna vill lära om. / The purpose of this study is to investigate how educators in leisure time centers reason about student influence. More specifically, how seven educators feel that student influence is integrated into teaching si analysede. Access to school har existed in Sweden since the 11th century when the church stood as the source of knowledge. Today’s leisure time centers have their origins in 19th-century workhouses where children would learn a craft and get away from begging. The leisure center must rest on a democratic foundation and the students must receive both care and learning. The leisure time center is governed by the Convention on the Rights of the Child, the School Act and the Curriculum for primary school, pre-school and leisure time center, where teaching must be based on the students' interests, needs and experience. Swedish researchers write about student influence, how students are made to participate in the leisure time center. The experience for this qualitative study has been gained through seven interviews with educators in leisure time centers. The theory used for the analysis of the empirical evidence is childhood sociology with the concepts of child perspective, children's perspective and power. The results show that the respondents think it is important that the students are allowed to make their voices heard and that their time at the leisure time center is valuable. Even so, the respondents can see that some students feel that their voice is not being heard, as their choice was not the one chosen by the majority. The educators use a children's perspective in the activities as they start from what they think the students want to learn about.

No description available.

Denna studie handlar om barns inflytande i förskolan och vad detta kan innebära utifrån olika synsätt. Studien syftar till att undersöka hur barns inflytande kring den fysiska miljön på förskolan kan framstå i praktik. I denna kvalitativa studie undersöks pedagogers och barns egna tankar och reflektioner kring barns inflytande i förskolan. För att ta reda på detta har två metoder använts varav den första är enkäter till pedagoger och den andra är semistrukturerade intervjuer med barn. Studien utgår från den barndomssociologiska teorin med tillhörande centrala begrepp där barnperspektiv och barns perspektiv används för att kunna besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet av denna studie indikerar att barns inflytande över den fysiska miljön uppvisar likheter och skillnader utifrån ett barnperspektiv och barns perspektiv. Den visar bland annat på att pedagoger ger barn inflytande genom att vara lyhörda för deras intressen men att ekonomiska aspekter kan begränsa i vilken utsträckning som barnen kan ges inflytande. I intervjuerna med barnen framkom det att barnen upplever att det till största del är pedagogerna som bestämmer över hur miljön ska utformas och vilket material som ska finnas. Barnen uttrycker bland annat att de skulle vilja få vara med och påverka hur olika rum byggs upp men även att få mer inflytande över det material som beställs in till avdelningarna.

I den tidigare forskningen beskrivs anpassningar utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv där forskningen visar på att barn som ofta faller utanför normen är bärare av problemet. Förskolepersonalen ser ofta problemsituationer som någonting negativt där problemet ligger hos individen. I den nyare forskningen ses problemsituationer i stället som en brist i omgivningen kring individen, där anpassningen främst bör ske i verksamhetens utformning. Syftet med studien är att via semistrukturerande intervjuer med förskollärare undersöka vad förskollärarna berättar om hur de arbetar med anpassningar både enskilt och i grupp i det vardagliga arbetet på förskolan. Frågeställningarna är: Vilka anpassningar berättar förskollärarna att de gör i förskolan? och Vad säger förskollärarna om hur underlaget för anpassningar tas fram? De teoretiska utgångspunkter som används är det kategoriska, relationella och salutogena perspektivet. Resultatet av studien visar på att anpassningar är något som sker dagligen på förskolan och att förskollärarna använder sig av olika strategier och metoder för att skapa en så tillgänglig verksamhet som möjligt för alla barn. Slutsatsen är att när förskollärarna använder sig av anpassningar i verksamheten, både på grupp- och individnivå, ökar förutsättningarna för en inkluderande verksamhet och förskolan blir en plats för alla barn.

Inflytande kring barns inomhusmiljö är ett forskningsområde som det idag finns ganska lite forskning inom, specifikt utifrån ett barns perspektiv. Syftet med studien är att ta reda på hur barns inflytande kan se ut i förskolans fysiska inomhusmiljö, genom hur barn beskriver och använder sina fysiska inomhusmiljöer. Vår teoretiska utgångspunkt som har använts i analysen är barns aktörskap, inflytande, barns perspektiv, barnperspektiv och handlingserbjudande. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod, walk-along-samtal för att samla in vårt empiriska material.Utifrån våra frågeställningar visar resultatet att barnen talar och beskriver sina rum på olika sätt. Det visar även att barns inflytande kan synliggöras genom förskolans olika möjligheter och begränsningar. Resultatet visar att barnen inte enbart använder sig av verbala handlingar utan även icke-verbala handlingar när det kommer till deras uttryck och handlingar. Det synliggörs även att barnen beskriver sina rum på olika sätt, beroende på den miljö de befinner sig i. Vissa rum beskriver barnen genom att leka med sina leksaker och i andra rum beskriver barnen materialet mer konkret. Slutligen visar resultatet också att barns inflytande kan ske i relation till något annat material, såsom i relation till en leksak.