Detta arbete handlar om förskolepedagogers interaktioner i barns lek med fokus på makt och genus. Metoden som används är kvalitativ och empirin samlas in genom icke-deltagande observationer. De som deltar i studien är förskolebarn och deras pedagoger på fyra förskolor i två olika kommuner. Resultaten analyseras med hjälp av Foucaults maktteori samt Butlers genusteori med fokus på begreppen makt och genus. Observationerna visar att pedagogers interaktioner i den fria leken befäster traditionella könsnormer genom att pojkar och flickor bemöts olika. Pojkarna har haft större tillträde till olika bråklekar, och därmed även större möjligheter till makt och motstånd av förgivettagna normer. Flickor är mer övervakade och mer begränsade i sin lek. Detta visar att den fria leken inte är fri utan att vuxnas makt och perspektiv alltid är överordnat barnens delaktighet och inflytande.

Syftet med den här uppsatsen är att se hur barnperspektivet beaktas i den fysiska planeringen på kommunal nivå och att kartlägga metoder som kan hjälpa planerare i sitt arbete. Detta är en litteraturstudie som undersöker barnens rättigheter, hur barnens hälsa påverkas av den byggda miljön och hur de kan involveras i planeringen. Metoder som kan användas i arbetet med barnperspektiv i fysisk planering kartläggs också. Studien baseras på rapporter från statliga myndigheter, kommuner, forskare och nätverk som arbetar med samhällsplanering. Barnens välmående och hälsa påverkas av den byggda miljön de lever i. Deras möjlighet till fysisk aktivitet, lek och återhämtning utomhus begränsas i takt med att staden förtätas. Det är ofta friytorna och skolgårdarna som bortprioriteras när nya områden byggs vilket påverkar barnens hälsa både fysiskt och psykiskt. Enligt FNs barnkonvention är det barnens rättigheter att höras och uttrycka sin mening i frågor som rör dem. Att föra dialog med barnen kring fysisk planering ger bland annat en bredare kunskap om områdets användning. Det finns metoder som planerare kan använda sig av för att bedöma om barn berörs av planerade åtgärder samt metoder för att föra dialog med barn. I och med konsekvensbedömningen finns det goda möjligheter att anpassa den planerade åtgärden efter barnens behov och rättigheter. För att uppfylla barnens behov och rättigheter i den fysiska planeringen behöver planerare få mer kunskap om hur arbetet med barnperspektiv ska genomföras och varför det är viktigt. / The purpose of this essay is to see how the child perspective is taken into account in the physical planning at the municipal level and to map methods that can help planners in their work. This is a literature study that examines children's rights, how children's health is influenced by the built environment and how they can be involved in planning. Methods that can be used in the work on children's perspective in spatial planning are also mapped. The study is based on reports from government agencies, municipalities, researchers and networks involved in community planning. The wellbeing and health of children are affected by the built environment they live in. Their ability to physical activity, play and recovery in an outdoor environment is limited as the city is densified. The open spaces and schools are usually not prioritized when building new areas, affecting the health of the children both physically and mentally. According to the UN Convention on the Rights of the Child, the children have the rights to be heard and to express their opinion on matters concerning them. Communicating with children about physical planning provides, among other things, broader knowledge about the area's use. There are methods that planners can use to assess whether children are affected by the project as well as methods for dialogue with children. With the consequence assessment, there are good opportunities to adapt the project according to the children's needs and rights. In order to meet the children's needs and rights in physical planning, planners need to get more knowledge about how the work on childhood perspectives is to be implemented and why it is important.

”Det kan vara så att de är färdiga med fritids” är en studie om varför en del barn efter årskurs tre väljer att inte vistas på fritidshemmet.Syftet är att ta reda på vilka faktorer som gör att en del barn väljer att sluta på fritidshemmet efter tredjeklass. Studien har tagit utgångspunkt i frågeställningarna: Hur säger sig fritidspedagogerna arbeta för att höja kvaliteten för barn mellan 10-12 år på fritidshemmet?, Hur ser barn i åldern 10-12 år på sin tid i fritidshemmet? och Hur resonerar föräldrar kring barnens vara eller icke-vara på fritidshem? Studien utgår bland annat ifrån Skolverkets styrdokument men även relevant forskning och teoretiska begrepp. Det har inte forskats så mycket om fritidshemmet och än mindre om varför en del barn efter tredjeklass väljer att inte vistas på fritidshemmet. Därför såg vi ett behov av att beforska detta.Vi har utfört åtta semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en utbildad fritidspedagog och en utan utbildning som fritidspedagog men med många års erfarenhet av arbete på fritidshem, fyra barn som är inskrivna på fritidshem, fyra barn som inte är inskrivna på fritidshem samt två föräldrar till barn som inte är på fritidshem längre. Intervjuerna spelades in och transkriberades efteråt. Den empiri vi fått fram har sedan analyserats utifrån våra frågeställningar och med hjälp av tidigare nämnda styrdokument, tidigare forskning och teoretisk förankring.Vi har dragit slutsatsen i vår studie att kamrater, den fria leken och meningserbjudande aktiviteter är en del av de faktorer som har betydelse till att man väljer att stanna kvar respektive sluta på fritidshemmet. Barnen har uttryckt att de inte tycker det är roligt på fritidshemmen, dels för att aktiviteterna inte är roliga och dels för att kamraterna har valt att sluta vilket resulterar i att det inte finns så många jämnåriga att vara med. Fritidspedagogerna har en annan uppfattning om att barnen är delaktiga i besluten av aktiviteter och att barnen tycker det är roligt. Föräldrarna delar i mångt och mycket barnens uppfattning.

Vi möter dagligen barn i förskoleverksamheten som väntar på att aktiviteter ska starta, många gånger är personal upptagna med annat som styr verksamheten vid dessa tillfällen. Vi har därför funnit barns väntan intressant eftersom vi har upplevt att det i väntan på förekommer lek och möten mellan barn som är viktigt att synliggöra. Vårt syfte med studien var därför att undersöka vilka lekar som sker i väntan på ur ett förskollärar- och barnperspektiv. Studien genomsyras av ett barndomssociologiskt perspektiv vilket grundar sig i människors möten då det skapas relationer och kamratkulturer. Vi valde att utgå från en kvalitativ metod där vi samlade in material i form av intervjuer i kombination med observationer. I samband med intervjuer och observationer fördes anteckningar med stöd av filminspelning och ljudupptagning. Vi besökte en förskola under fyra förmiddagar och observerade två olika barngrupper i olika åldrar samt intervjuande två förskollärare från vardera avdelning. I vårt resultat synliggörs rollek, besjälad lek och projektiv lek, tre vanliga lekformer som förekommer i väntan på och hur förskolläraren förhåller sig till dessa tillfällen. Förskollärarna har generellt sätt svårt att tillgodose barns inflytande i väntan på då de inte är medvetna om vad barn leker och tiden inte räcker till. Barns lek i väntan på influeras av förskollärarens förhållningssätt.

I denna studie vill vi forska om hur barns delaktighet kan bli synlig. Vårt syfte är att undersöka ifall barnen ges delaktighet i den planerade verksamheten. Vi har använt oss av forskning om barns delaktighet, rutiner, fostran, barn som demokratiska medborgare, barns perspektiv och barnperspektiv. Det teoretiska perspektiv som vi har fokuserat på att utgå ifrån i våra diskussioner är det utvecklingspedagogiska perspektivet. De centrala begrepp som vi valt att koppla till det utvecklingspedagogiska perspektivet är relevansstruktur och lärandets objekt. För att kunna genomföra denna studie har vi tagit intervjuer till hjälp och analyserat dessa. Det var tre barn och tre förskollärare som deltog i studien. Det som var intressant i våra intervjuer var att se likheten mellan barnen respektive förskollärarnas intervjusvar. Vi kom fram till att förskollärarna arbetar mycket med barns delaktighet i verksamheten men däremot att det finns vissa rutiner som är viktiga att hålla och rätta sig efter. Under processen av vår studie har vi märkt att det är viktigt att låta barnen vara delaktiga i olika beslut i verksamheten och låta barnen påverka sin vistelse på förskolan. / In this study we want to do research and see how children's participation may become visible. The aim of this study is to investigate if the children gives participation in preschool. We did research on children's participation, routines, education and children as democratic citizens, child perspective and children’s perspective. The theoretical perspective that we have focused on as a starting point for our discussions is the developing educational perspective. Keywords we can connect to the developing educational perspective in our study is relevance structure and learning objects. In order to implement our study we did interviews and analyzed these. There were three children and three preschool teachers who participated in our study. What was interesting in our interviews was that the children and preschool teachers perceived the interview questions in a similar way. However, the children didn’t see preschool as a learning environment, but instead more like a play environment. Our conclusion was that the preschool teachers work a lot with children's participation in activities but that certain types of routines exist and are important to follow. During the process of our study, we have noticed that it is important to allow children to be involved in various decisions and let the children affect their stay in preschool.

Den här rapporten fokuserar på ämnesövergripande undervisning i relation till skolmiljön, både den fysiska och psykosociala. Är utformningen av skolmiljön en förutsättning för genomförandet av ett ämnesövergripande arbetssätt? Finns det en eller flera möjliga optimala miljöer och hur ser de i sådana fall ut? / A conversational environment in interaction with pedagogyEducational methods in a meaningful context with a physical environment as part of a pleasurable learning experience

Denna undersökning berör högläsning som verktyg i förskolan. Vi väljer att se på högläsning ur ett barnperspektiv. Syftet är att jämföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptäcka eventuella likheter och skillnader samt hur de står i relation till varandra. Vår frågeställning är: Hur upplever barn högläsning? Vi har avgränsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femårsåldern. I våra teoretiska utgångspunkter har vi fördjupat oss i barnperspektivet samt i teorier och tidigare forskning kring högläsning som ett verktyg och dess syfte. Vi har valt att observera högläsningssituationer på två förskolor. Efter observationerna genomfördes kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta barn och tre pedagoger. Empirin från intervjuerna och observationerna analyserades och jämfördes med varandra. Svaret på hur barn upplever högläsning är komplext dock kan vissa slutsatser ändå konstateras. Vår slutsats är att det finns vissa aspekter, som miljö, pedagogernas syfte samt urval av bok, vilka kan påverka hur barn upplever högläsning i förskolan. / This study investigates reading aloud as a tool in preschool. We chose to examine reading aloud from a child’s perspective. The purpose is to compare this with other perspectives, such as the teacher’s perspective in order to detect any similarities and differences and the relation between these. Our question is: How do children perceive reading aloud? We have limited ourselves to observe and interview children of the ages four to five. As our theoretical starting point, we have focused on the child’s perspective and theories and earlier research around reading aloud as a tool and its purpose. We have chosen to observe reading aloud sessions at two preschools. After the observations we conducted qualitative interviews with eight children and three teachers in total. The result of the interviews and observations were analysed and compared with each other. The answer as to how children experience reading aloud is complex, yet certain conclusions can be found. Our conclusion is that certain aspects, such as environment, the teachers’ aim and the choice of book, can influence on how children perceive reading aloud in preschool.

Vår uppsats, Inflytande och delaktighet – en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen.Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder.Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat.Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering.Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner. Det är pedagogernas barnsyn och förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges.

Studiens syfte är att ha ett barnperspektiv på en mobil förskola och deras upplevelser av platsgenom att följa en grupp barn som en gång i veckan åker iväg med en buss.Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur ser en bussdagut ur ett barnperspektiv? Vad händer i barns möten med olika platser? Hur uttrycker sig barnom den mobila förskoleverksamheten? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, därbarndom ses som socialt och kulturellt konstruerat och barn betraktas som aktiva medskapareav sina liv. Detta kompletteras med ett fenomenologiskt perspektiv genom vilket vi studerardet som visar sig för barnet på en plats eller i en miljö där barnets intentioner, uttryck ocherfarenheter är i fokus, för att närma oss barns perspektiv. Vi har använt oss av kvalitativforskningsmetod och genomfört en mikroetnografisk studie, där observation dokumenteradmed video och fältanteckningar, samt samtal med barn dokumenterat med diktafon utgörprimärmaterialet. Studiens resultat visar att den mobila förskolans struktur och socialaordning bygger på att barnen följer pedagogerna. Platserna barnen besöker leder tillutforskande med hela kroppen. Barnens perspektiv på den mobila förskoleverksamheten visaratt deras upplevelse beror på platsen de besöker och att de uppfattar att det är de vuxna sombestämmer.

Syftet är att göra en undersökning om olika inskolningsmodeller av barn i ett års ålder utifrån ett barnperspektiv. Mina frågeställningar är: Finns det några avgörande för- och nackdelar med de olika modellerna? Hur upplever föräldrar och pedagoger (förskollärare och barnskötare kommer att benämnas som pedagoger i studien) de olika inskolningsmodellerna utifrån barnets behov? Vad kännetecknar en god inskolning? Spelar barnets ålder någon roll? Det finns inte någon exakt vetenskap eller forskning om de olika modellerna. Därför vill jag med olika teorier samt ett eget undersökande i form av observationer, enkäter och intervjuer, komma fram till vad dessa modeller tillför ett barn som är ett år. Jag vill utifrån ett barnperspektiv ta reda på vad fördelarna är med de olika inskolningsmodellerna. Jag har till denna studie valt ut olika utvecklingsteorier som utgångspunkt. Dessa berör anknytning, trygghet samt psykosocial-utveckling. Jag har valt att använda triangulering av undersökningsmetoderna observation, enkät samt intervju. I resultatet framgår att de olika inskolningsmodellerna har både för- och nackdelar. Det som är viktigast är barnets och föräldrarnas trygghet och anknytning till pedagogerna och verksamheten. Huruvida inskolningen blir lyckad hänger på pedagogernas förhållningssätt och flexibilitet och inte på den valda inskolningsmodellen.