De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön. Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar. Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten. De statliga direktiven tydliggör vad som är extra viktiga och dessa har inte genomförts fullt ut. Fullt ut innebär attnågra av informanterna som är verksamma i kommunen inte var medvetna om att det finns befintliga verktyg att använda för attsynliggöra barnkonventionen. När det gäller lekplatser och dess tillgänglighet skiljer sig informanternas kunskap och erfarenhetvilket även präglar svaren. Även om det skiljer sig åt finns det en ambition från dem som har makt att påverka i kommunen att vilja väl och tillgängliggöra lekplatser. Det kan även uttydas av övriga informanter att den bilden överensstämmer och dennaambition kan skönjas i de kommunala dokumenten. Det är på grund av de omfattande förändringarna av direktiv gällande delaktighet och medverkan i det offentliga rummet, som detär intressant att undersöka hur lekplatser tar sig i faktiskt uttryck för barn med funktionshinder.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur handläggningen av ekonomiskt bistånd kan förstås utifrån ett barnperspektiv samt utifrån det sociala arvets betydelse. En djupare förståelse för dessa perspektiv nås genom jämförelse av en kommuns ordinarie verksamhet samt ett projekt i samma kommun där ett uttalat barnperspektiv finns. Studien bygger på tre frågeställningar: (a) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt inom projektet förstås med utgångspunkt i ett barnperspektiv, (b) hur kan handläggningen inom den ordinarie verksamheten samt projektet förstås med utgångspunkt i en förståelse för det sociala arvets betydelse samt (c) hur kan barnperspektivet och det sociala arvet förstås i relation till varandra inom handläggningen? För att besvara dessa frågeställningar tillämpas ett kvalitativt tillvägagångssätt där empirin har insamlats utifrån fyra semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom studiekommunen. Studiens resultat visar att dilemman kan uppstå i handläggningsarbetet då socialsekreteraren dels ska se barnet som en egen aktör och dels som en produkt av sitt sociala sammanhang.

Barnperspektiv är ett begrepp vilkets innebörd och mening har utvecklats genom åren. Vår studie syftade till att undersöka några familjerättssekreterares upplevelser och erfarenheter av hur barnperspektivet tillvaratas inom det familjerättsliga arbetet. Detta genom halvstrukturerade intervjuer med fyra familjerättssekreterare från en mellanstor kommun i Sverige. Familjerättssekreterarna menade att barnperspektivet har stärkts genom åren, men att det fortfarande finns delar att utveckla, exempelvis vad gäller barns röst och delaktighet. Familjerättssekreterarna beskrev svårigheter med tillvaratagandet av barnperspektivet i deras arbete så som föräldrarnas makt, en rädsla för att förvärra barnets situation och tidspress. De upplevde även möjligheter i form av samverkan och lagstiftning. Frågan om den sociala konstruktionen av barns position i samhället behöver förändras för att barnperspektivet ska kunna fortsätta stärkas och utvecklas diskuteras. / Through the years the child perspective is a word that has developed in its meaning and significance. The aim of this study was to investigate how family law investigators experience that the child perspective is being used in family law work. Four family law investigators in a middle-sized municipality in Sweden were interviewed in semi-structured interviews. The most significant results was that the child perspective, according to the family law investigators, has grown stronger but that there is’ still a need for development, for example listening to the voice of children and letting them participate more. The family law investigators experienced a challenge in the reinforcement of the child perspective in their work because of the parents’ power and a fear of making the child’s situation worse and that it also was time pressuring. They saw possibilities in the development of collaboration and in the legislation. The question if the social construction of children’s position in society needs to change in order for the child perspective to continue to be further strengthened and developed is discussed.

The aim of this study is to examine how substance abuse and mental illnesses are portrayed in children’s literature from a child’s perspective. To achieve the aim, text analyses were performed on four selected works of children’s literature. The question asked is: in what way can the selected books function to support pupils in problematic family circumstances? The scientific approach of the study is hermeneutic. Hermeneutics means the theory of interpretation and concerns the creation of meaning and understanding through interpretations of texts. The analyses proceed from a hermeneutic model. The model shows how different components go together in the interpretation of a text. In the analyses the children’s literature is set in relation to the background chapter, which shows what the reality is like. The discussion considers the analyses in greater depth with the aid of the theory in order to investigate how readers with similar experiences can perceive and be affected by literature. We chose to design the study in this way because it reflects the hermeneutics. The results of the study show that the selected literature can affect the reader. The theory shows that people have a tendency to recognize themselves in literature and see their own problems at a distance, which helps the reader in real life. Through the literature the reader’s conceptual world can be expanded by new insights into their surroundings. The conclusions drawn in the study are that it is important to work with the Convention on the Rights of the Child in school, to explain to children that adults are not always in good health, and that children have a right to be children.

Sammanfattning Arbetet med barns inflytande i förskolan är inte bara en rättighet utan även en nödvändighet för att barnen ska kunna utveckla demokratiska principer och för att kunna utvecklas i sitt lärande. I ett sociokulturellt perspektiv är det av stor vikt att barnen får påverka sin situation och inomhusmiljö i förskolan för att främja deras utveckling och lärande. Förskollärarna har därför ett stort ansvar att skapa förutsättningar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande i verksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare beskriver att de utformar verksamhetens inomhusmiljö med utgångspunkt i barns inflytande. Metod Vi har använt oss utav en kvalitativ metod i denna studie i form av selfreport. Sex förskollärare från fyra olika förskolor deltog. Resultat Resultatet visar att hälften av förskollärarna kopplar samman demokratiarbetet i förskolan med begreppet barns inflytande. Resultatet visar även att förskollärarna är överens om att barns inflytande till stor del handlar om att göra barns röster hörda och att ta tillvara barnens intressen i utformandet av inomhusmiljön. Förskollärarna lyfter också fram att arbetet med barns inflytande i utformningen av inomhusmiljön inte alltid är enkelt och i sina svar beskriver de olika hinder som kan begränsa barns inflytande.

No description available.

Studien avser att belysa kriminalvårdens syn på barnperspektivet gällande medföljande barn med sin frihetsberövade mamma i anstalt. Vidare avser studien att belysa samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten i dessa ärenden, utifrån barnets bästa. Studien är baserad på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från fyra av kriminalvårdens kvinnoanstalter som kommit i kontakt med medföljande barn i anstalt. Författarnas teoretiska utgångspunkt har varit att analysera resultatet av intervjuerna utifrån ett anknytningsteoretiskt förhållningssätt. Resultatet visar att kriminalvården har en god kännedom om och kan tillgodose barns grundläggande behov i spädbarnsålder, men saknar i dagsläget resurser att tillgodose behoven hos äldre barn. Vidare visar resultatet att en god samverkan mellan kriminalvården och socialtjänsten är en förutsättning för att vistelsen på anstalt ska bli så bra som möjligt för barnet, och att det finns mer att önska av nuvarande samarbete mellan myndigheterna.