Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka hur lärare i fritidshem resonerar om och arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka möjligheter eller utmaningar som uppstår i arbetet med delaktighet och inflytande i fritidshemmet. Genom semistrukturerade intervjuer besvaras frågor som svarar mot studiens syfte och frågeställningar där sex utbildade lärare i fritidshem från fem olika skolor intervjuats. Empiriska data i föreliggande studie har analyserats ur ett barndomssociologiskt perspektiv utifrån teoretiska begrepp; being, becoming, barns perspektiv, barnperspektivet och det kompetenta barnet. Resultatet visar att det finns likheter mellan vad som menas med barns delaktighet och inflytande i tidigare forskning och i jämförelse med informanternas resonemang. Arbetsmetoder för att möjliggöra delaktighet och inflytande handlar främst om demokratiska tillvägagångssätt med fritidsråd, röstning och en betoning på de fria valen i verksamheten. Att se det enskilda barnet och dess önskemål ses enligt studien som en del av arbetssättet för att skapa förutsättningar för inflytande och delaktighet. Genom att se barn som medskapare av innehållet i fritidshemmet upplevs det som mer meningsfullt både för lärare och barn.Utmaningar i arbetet med delaktighet och inflytande identifieras utifrån tidsaspekten, personaltätheten, stora barngrupper och   yttre ramar som inte anses vara påverkbara samt dilemmat mellan barns fria val kontra läroplanen. Det framkommer också i resultatet att lärare i fritidshem försöker närma sig barnens perspektiv och respekterar barns åsikter. Synsättet på barn enligt barndomssociologin kan påverka enskilda handlingar beroende på hur barnen betraktas, som kompetent, being eller becoming. Resultatet i studien belyser vikten av att lärare är lyhörda för barnens perspektiv genom att ge dem utrymme att framföra sina åsikter och blir respekterade för sina val, något som också stämmer överens med tidigare forskning.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet.Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna. En av faktorerna till variationen är pedagogens medvetenhet om barnens delaktighet och inflytande. En annan faktor som påverkar är pedagogens barnsyn och hur de omsätter tanken om det kompetenta barnet i verksamheten. Resultatet visar även att vissa förskolor förändrat sin syn på den rutinmässiga samlingen, som enligt pedagogerna kunde ses som ett tillfälle för pedagogen att förmedla sin kunskap till barnen. Dessa pedagoger talar om att de utgår från barnens intresse och samlar barnen när de visat nyfikenhet för något. Slutresultatet visar också att pedagogernas intentioner med samlingarna är goda, då de i enlighet med läroplanen för förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Emellertid kan resultatet visa på att vilket barnperspektiv pedagogerna intar är av betydelse för samlingens utformning.

Syftet med studien var att undersöka hur en barngrupp uppfattar samlingen i förskolan samt hur barnen tolkar lärarens syften med densamma. Huvudsyftet var att få mer kunskap om ett traditionellt vuxenstyrt moment inom förskoleverksamheten samt att få djupare insikt i hur verksamhetens innehåll kan planeras för att bli mer meningsfullt för barnen. Studien utgick från frågeställningarna: Hur uppfattar barngruppen samlingen i förskolan? Och: Hur förhåller sig barnens uppfattningar om samlingen jämfört med lärarens syfte med samlingen? I denna studie var vår intention att utgå från barnens perspektiv men använda informationen från läraren som jämförelse mot barnens uppfattningar i vår resultatanalys.Den forskning som idag förekommer om förskolans samling är ytterst begränsad men den som finns ger en bild av samlingen som en daglig aktivitet där barnen ges lite utrymme till inflytande och som sällan utgår från barnens behov och tidigare kunskaper. I denna studie har Rubinstein Reichs tidigare forskning kring samling i förskolan varit betydelsefull. Rubinstein Reich har exempelvis undersökt vad som sker under samlingarna och varför det händer. För att analysera vårt insamlade material och besvara våra frågeställningar har även Arnér och Tellgrens studie om barns syn på vuxna varit av stor betydelse. En studie som belyser vikten av att vuxna samtalar med barn för att försöka förstå hur barnen tycker och tänker för att på så sätt ge barnen inflytande.Datainsamlingen genomfördes på en förskola och utgick från kvalitativa metoder. Insamlingen av empiri gjordes genom sex semistrukturerade intervjuer, varav fem olika barnintervjuer och en intervju med barngruppens lärare. Det utfördes även en observation av ett samlingstillfälle på förskolan.Resultatet visade bland annat att barnens uppfattningar skilde sig åt en del från hur läraren upplevde samlingen. Det framgick även att samlingen och dess syften i första hand utgick från läraren och inte barnen, eftersom samlingen leddes av läraren och innehöll inslag och aktiviteter som läraren ansåg var viktiga för barnen.

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan – en studie om pedagogers syn på pedagogisk dokumentation i förskolanMalmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola.Syfte med vår studie är att undersöka hur pedagoger på två utvalda förskolor i Skåne ser på, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgått från frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna.Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer bestående av sex pedagoger på två olika förskolor – tre pedagoger på vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna. Svaren har sedan tolkats med hjälp av relevant litteratur inom området. Vår studie har även undersökt hur pedagoger talar om barn, till exempel under planeringsmöten, då de försöker förstå barnen i förhållande till den dokumentation som de gjort. Vi fann att pedagogerna upprepade gånger uppgav att de såg pedagogisk dokumentation som ett verktyg som stödjer barns möjligheter att visa sina kompetenser, samt som ett verktyg som kan hjälpa barn att använda sig av, samt utveckla, de kompetenser de redan har. Pedagogerna betonar även det ansvar de har för att skapa gynnsamma förutsättningar för barns utveckling och lärande. De uttrycker även att användningen av pedagogisk dokumentation i förskolan erbjuder många fördelar för förskolebarn och att dessa fördelar överväger nackdelarna / Pedagogical documentationA study of teachers views of pedagogical documentation in preschool

Syftet med studien är att ta reda på vad som skapar en god och inkluderande atmosfär sett utifrån ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av målen med studien är att kunna förmedla kunskap och ge läsaren en ökad förståelse för hur den psykiska miljön i förskolan påverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien är baserad på kvalitativa enkäter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i åldrarna fem-sex år har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jämföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gällande atmosfären i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrån teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfär.Pedagogernas uppfattningar utifrån enkätundersökningen skiljde sig men stämde också överens med barnens föreställningar. Det framkom bland annat av pedagogerna att det var av stor vikt att anpassa verksamheten efter barnens intresse och att verksamheten har ett stort utbud av material att erbjuda. Barnen uttryckte också vikten av att det fanns roligt material på förskolan.Studien resulterade bland annat i att pedagogerna upplevde att deras förhållningsätt var viktigt för barnens trivsel. Glada pedagoger ger gladare barn. De strävade efter att skapa en god och inkluderande atmosfär där alla barn gjordes delaktiga för att öka trivseln på förskolan. Barnen lade däremot stor vikt vid att ha en lekkamrat för att trivas på förskolan. Det var viktigt för barnen att kunna leka och skratta tillsammans med varandra.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus. Som metod har observationer, både med och utan digitalkamera, och intervjuer använts. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades sedan tillsammans. Pedagogerna nämner ord som lyssnad på, åsikter, bestämma, påverka och demokrati när de uttalar sig om delaktighet och inflytande. Resultatet i studien visar att pedagogernas förhållningssätt kan påverka barns möjligheter till delaktighet och inflytande vid matsituationerna.

Vi vågar påstå utifrån vår undersökning att ett språkande arbetssätt har betydelse för ett lustfyllt lärande. Språkande är ett begrepp som skolverket tar upp i sin rapport Läs och skriv processen som ett led i undervisningen (2000). Språkande är ett kommunikativt verktyg, men även ett tankeredskap som ett led till att utveckla ny kunskap. Syftet med uppsatsen var att ta reda på innebörden utifrån citatet ”det är i språkandet kunskapen blir till” (Dysthe,1996) samt om språkandet, enligt eleverna, är ett lustfyllt arbetssätt. Genom kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer fick vi, utifrån barnens perspektiv, fram vårt resultat. Resultatet som framkom är att språkandet skapar lust i den bemärkelsen att det utgår från barnens erfarenheter, att det finns en mottagare i arbetstillfället och att språkandet är i sig själv ett skapande av ny kunskap. Möjligheten till att samtala blir ett led i att tala-lyssna-skriva och läsa, som med ett sammanfattande namn kallas språkande. Språkande visade efter vår undersökning vara ett uttryckande av ny kunskap som skett i ett dialogiskt samspel med andra.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna bestod av fem barn i varje grupp, en grupp i varje skola. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är:Vad har barn för tankar om sina framtida yrkesval? Är etnicitet en viktig faktor i barns tankar kring framtida yrkesval?Anser barn att de har bättre eller sämre livschanser beroende på den etniska bakgrunden?Resultatet av intervjuerna visar att barnen i de två olika skolorna inte påverkades av deras etniska bakgrund angående sina tankar kring deras framtida yrkesval. Resultatet visar att ett starkt samband mellan den sociala miljön och barnens fritidsintressen påverkade barnens tankar kring framtiden.

Sammanfattning/ AbstractElsa Andersson (2013). Delaktighet i förskolan - om att ta barns perspektiv(Participation in preeschool – about adopting children´s perspective). ProblemområdeDetta arbete är en undersökande studie om hur barns delaktighet i förskolan kan förstås utifrån barnens perspektiv. Problemområdet baseras på förskolans värdegrund som den beskrivs i Läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet 2012), vilken fastslår att förskolan ska arbeta för alla människors lika värde och anpassas till varje barn. Ansatsen att ta barnens perspektiv kan i denna studie ses som både en del av frågeställningen och som en metod för att finna kunskap. Enligt Qvarsell (2003) sätter man barns rättigheter åt sidan om man väljer att utgå från ett generellt barns behov istället för att försöka låta barnets perspektiv höras. Författaren till denna studie definierar olika former av delaktighet varav en subjektiv och relationell form av delaktighet, som kan jämföras med det som Melin (2009) definierar som att bli erkänd och accepterad, väljs som fokus för studien. MetodStudien är genomförd med en etnografiskt inspirerad ansats, där syftet har varit att komma nära och skapa en förståelse för barnens perspektiv. Metoden som har använts är inspirerad av främst europeiska forskare som istället för att forska om barn har valt att involvera barnen i forskningsarbetet, dels för att göra barnen mer delaktiga i forskningen men också för att på det sättet kunna anta ett barnperspektiv. Liksom Gray & Winter (2011), Waller & Bitou (2011) samt Nutbrown & Clough (2009) har författaren använt en multimetodisk, kvalitativ metod. De olika metoderna är videodokumentation, stimulated recall, fältanteckningar, samtal och fotografier. SyfteSyftet med studien är att få ökad förståelse om, samt att ge ett kunskapsbidrag till forskning om barns perspektiv och delaktighet i förskolan. De preciserade frågorna är: Vilka områden för delaktighet framstår som viktiga för barnen? Hur kan skillnader mellan olika barns perspektiv beskrivas? Hur kan samstämmighet och skillnad mellan barns och pedagogernas perspektiv beskrivas?KonklusionNågra områden som visade sig viktiga för barnen ur delaktighetssynpunkt var att få ta med sina egna saker till förskolan, att själv kunna skapa sig utrymme genom att bryta mot regler eller opponera sig mot vuxnas beslut och att själva välja vem de ska vara tillsammans med. I denna studie visade sig ålder vara en faktor som gav olika möjligheter till delaktighet men även andra aspekter spelar in, till exempel personalresurser, barnens verbala förmåga och förmåga att ta initiativ samt hur pedagoger väljer att hantera verksamhetens begränsningar. Studien visade i motsats till tidigare studier inte att barn som betecknas som vara i behov av stöd generellt sett hade låg delaktighet i verksamheten. Istället framstod barnens möjligheter till delaktighet som individuellt olika och i förhållande till både miljö samt personliga faktorer.De specialpedagogiska implikationerna är att barns perspektiv kan användas som en metod för att utveckla den pedagogiska verksamheten genom att kontinuerligt tillföra ny kunskap om hur verksamheten påverkar det enskilda barnet samt hur olika pedagogiska val påverkar barnens möjligheter till delaktighet på olika sätt. Ämnesord: barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet, demokrati, förskola, subjektivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall barn har inflytande över sin miljö och sitt material i verksamheten samt vilket perspektiv pedagogerna utgår från vid planering av miljön. Studien har utgått från följande frågeställningar: Anser barnen att de har inflytande över sin miljö och sitt material på förskolan, och i så fall hur tar detta sig uttryck? Vilket perspektiv ligger till grund för pedagogernas utformning av miljön i verksamheten? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med intervjuguide, strukturerade intervjuer med intervjuformulär samt dokumentation i form av bilder.Slutresultatet visar att det finns en vilja och önskan hos barnen att bestämma tillsammans med pedagogerna, att ha inflytande över miljö och material. Den faktorn som främst påverkar barns inflytande är det pedagogiska förhållningssättet hos pedagogerna, deras intentioner kan både vara stödjande och begränsande för barns inflytande.