En generell utmaning inom samhällsplaneringen är att utföra medborgardialoger som dels säkrar att alla grupper av medborgare får komma till tals och dels att förväntningarna på resultatet är realistiska. En grupp som har svårt att på egen hand göra sin röst hörd i planeringsprocessen är barn. Syftet med uppsatsen är att kartlägga varför och hur inkludering av barn i planprocessen bör ske. Detta med utgångspunkt i Örebro kommuns uttalade mål att öka medborgardeltagande av barn. Barnkonventionen fastställer barns rättigheter och det finns flera aspekter som talar för nyttan att inkludera barn i planeringen. Definitionerna av barnperspektiv och barns perspektiv skiljer sig åt där det förstnämnda innebär att man bedömer och förklarar barns behov medans det sistnämnda tar vara på barns egna erfarenheter genom olika deltagandemetoder. Det finns en betydelse i hur barn utforskar och använder den fysiska miljön kopplat till deras utveckling. Genom beprövade metoder för hur dialog med barn sker på bästa sätt samt hur resultatet ska förvaltas så kan denna betydelse identifieras. Analysverktyget barnkonsekvensanalys (BKA) används inom olika kommuner för att säkra barnperspektivet i planprocesser. Det är ett analysverktyg som med fördel skulle kunna förstärka barnperspektivet i Örebro kommun. Att arbeta med BKA i planprocesser genererar uppenbara fördelar då barns status som medborgare likställs med andra grupper i samhället samt att deras rättigheter säkras. Flera andra sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter gynnas också av utförandet av BKA på både lång och kort sikt för både kommunen, barnen själva och samhället som helhet.

Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka barns kunskapsorganisation vid ett skolbibliotek på Umeås glesbygd, utifrån ett barnperspektiv. De metoder som används är: deltagande observation med fokusgrupper som består av barn mellan 9–12 år och informellt samtal med skolpersonal. Resultatet som samlades in från fokusgrupperna presenteras i analysen, som är uppdelad i tre delar. I den första delen av analysen redovisas, i form av olika termer, vilka böcker barnen sa att de ville ha i sitt skolbibliotek. Den andra delen av analysen visar på hur barnen tänkte kring kategorisering av de termer som de själva hade föreslagit, och som redovisas i första delen. I den tredje delen av analysen tolkas barnens tankesätt när de kategoriserade det egna skolbibliotekets böcker. Utöver detta framkommer barnens synpunkter på en förbättrad skolbiblioteksmiljö. Uppsatsen anknyter kontinuerligt till tidigare forskning inom kunskapsorganisation och hämtar inspiration från Linda Z. Coopers forskning om hur ett bibliotek kan byggas upp utifrån barnens perspektiv. Andra influenser till den här uppsatsen är Jihee Beaks forskning kring barns informationssökning och Lena Lundgrens studie om hur barn beskriver böcker. Studien indikerar att barnen uttrycker sig annorlunda från vuxna vad gäller beskrivning av böcker och att de använder visuella intryck för att bedöma en boks innehåll. Resultaten illustrerar barnens konkreta tankesätt, och att de är mindre benägna än vuxna att tänka på ett abstrakt plan. Förhoppningsvis kan studien bidra med en fördjupad inblick i hur barn tänker kring böcker och hylluppställning och därmed förenkla och inspirera arbetet för skol- och barnbibliotekarier. Studien kan bidra till en bättre förståelse för hur utbudet av barnlitteratur vid skolbibliotek kan anpassas till barnens perspektiv.

My essay aims to highlight the free play at the leisure-time center. I will find out what the students learn through the free play and how the free play looks. In my essay, I use a selfexperienced dilemma, through my professional role, looking at the play with c eyes other than a parent. The starting point of this work is to analyze my dilemma by twist and turn it around and see it from different perspectives and angles. To do this, I use scientific essay writing as a method and literature that is relevant to the specific subject. In my conclusion, I now understand how communication between leisure-time center and parents could change parents´ views on the free play

I Sverige föregås skolstarten av ett skolförberedande år i förskoleklassen. Föreliggande svensk forksning visar att det råder oklarheter bland barn gällande om starten i förskoleklass innebär en skolstart eller ej. Vidare visar tidigare forsknng att barn kan visa motstånd mot verksamheten i förskoleklass om deras förväntningar på förskoleklassen inte överensstämmer med den faktiska verksamheten. Denna studie syftar till att belysa förskolebarns föreställningar om förskoleklassen. I åtta barnsamtal har förskolebarn berättat om sina tankar och idéer om vad förskoleklassen är och hanldar om. Dessa berättelser har sedan presenterats så som barnen själva berättade dem. Resultatet visar att barn som snart ska börja i förskoleklassen förväntar sig mötas av en verksamhet fylld med lekfullhet, lärande och vänskapsrelationer. Vidare visar resultatet att barns tankar och idéer om förskoleklassen utvecklas innan de börjar i förskoleklass. Dessa tankar och idéer kommer ifrån, och påverkas av, personer i barnets närhet. Studien vilar på en barndsomssociologisk ram och barn ses därför som aktiva medborgare med en rätt att göra sin röst hörd i frågor som rör dem. Barns föreställningar om förskoleklassen blir så viktiga att ta med i diskussioner kring hur övergången mellan förskolan och förskoleklassen kan organiseras. In Sweden the start in compulsory school is made through the pre-school class. Previous research shows that it can be unclear to children whether the start in the pre-school class is the start of school or not. Previous research also shows that children whose expectations about the pre-school class are not met can show resistance to the activities in the pre-school class. This study aims to highlight children´s told thoughts about the pre-school class. Eight children have been interviewed about what they think that the pre-school class is about. The stories that the children told in the interviews have been presented as they told them. The result shows that the children expect the pre-school class to be a place filled with free play, learning and friendship. Furthermore the result shows that children´s thoughts about the pre-school class develops before the actually start in the pre-school class. These thoughts are inspired by persons in the child´s nearness. This study relies on a childhood sociological theory, which means that children are seen as active citizen with a right to make their voices heard in matters that concern them. Children’s expectations about the pre-school class can therefore be important to involve in discusses about the transition from preschool to pre-school class. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frågan har ställts till en barngrupp för att deras åsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fått berätta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin åsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en själv bestämmer vad den vill läsa om. Det är barnens personliga intressen som avgör. Men den slutsatsen kom barnen fram till först efter diskussioner i grupperna. Från början var alla barnen inte överens. I samtalen kom andra aspekter av skönlitteratur upp. Egenskaper som en bra bok skulle ha, enligt alla barnen, var spänning och humor. Den skulle helst handla om mysterier, historier, sporter eller djur. Några av barnen ansåg från början att det var skillnad på pojkar och flickor och att de därför inte läser samma böcker. De uttryckte att barn har olika egenskaper beroende på vilket kön de har. Det visade att stereotypa könsroller började få fäste hos dem. Men tillsammans i grupperna kom barnen till slut fram till att alla böcker passade för alla barn.

Inledning Konflikter är en del av förskolans vardag. Det finns olika orsaker till att barns konflikter uppstår. Utifrån pedagogers perspektiv ses konflikter ofta som något negativt. Enligt många forskare är dock konflikter ett tillfälle för utveckling och lärande. För att konflikter ska bli ett lärandetillfälle måste de hanteras konstruktivt och alla barn som är delaktiga i konflikten ska respekteras och de ska få stöd från pedagogen. Genom att ta barnperspektiv på konflikter och konflikthantering får pedagoger bättre möjlighet att stödja barnen i deras konflikthantering samt förstå barnens uppfattningar, handlingar och känslor som ligger bakom konflikten. Syfte Syftet med studien är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Fokus i undersökningen ligger på barnens uppfattningar om konflikter och barnens konflikthantering samt pedagogens stöd i konfliktsituationer på förskolan. Metod I studien används kvalitativ metod och barnintervjuer som redskap. Intervjuerna genomfördes med sex barn i åldern 5 år på en förskola. Syftet med dessa metodval är att undersöka barns perspektiv på konflikter och konflikthantering i förskolan. Under intervjuer används tre korta filmer som jag själv spelat in på en Ipad. Filmsekvenserna handlar om tre fiktiva konfliktsituationer mellan handdockor. Film ett – handlar om att Igelkott och Kanin vill ha samma leksaksbil. Film två – handlar om att Igelkott och Kanin är på disco och dansar tillsammans och att Nalle inte får vara med. Film 3 – handlar om att Kanin ritar på Igelkotts teckning. Efter varje filmsekvens ställer jag frågor till barnen. Resultat I resultatet framgår att barnen uppfattar konflikter negativt. Konflikter väcker olika känslor hos barnen. I konfliktsituationer upplever barnen positiva känslor såsom solidaritet och sympati. Barnen upplever även neutrala känslor. Men oftast uttrycker barnen negativa känslor i samband med konflikten. I resultatet framkommer att barnen försöker att hantera sina konflikter själva och använder sig av olika konflikthanteringsstrategier. Barnen förhandlar i sina konflikter, försöker att undvika konfrontationen, medlar eller söker stöd hos tredje part, i det här fallet hos pedagogen. Barnen ser positivt på pedagogens stöd i konflikthantering. Barnen upplever att de får hjälp från pedagogen i diverse konfliktsituationer och de förväntar sig att pedagogen lyssnar på dem och agerar.

Pedagogisk dokumentation används dagligen i förskolan för att dokumentera barnen och verksamheten. Det synliggör kroppsspråk, gester och ljud vilket kräver ett etiskt medvetet förhållningssätt i användandet för att förebygga obekvämhet hos barnen samt respektera deras integritet. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som metod för att ta del av sju förskollärares uppfattningar om etiska aspekter vid användning av foto och video som medier i pedagogisk dokumentation i förskoleverksamhet. Kvalitativa data har bearbetats och analyserats främst utifrån de teoretiska perspektiven: barns perspektiv och barnperspektiv samt tidigare forskning. Resultatet av studien visar bland annat att en etisk diskussion i relation till pedagogisk dokumentation inte aktualiseras i arbetslaget förrän ett etiskt dilemma inträffar. Vidare visar studien att de äldre barnen får i större utsträckning frågan om de vill delta i dokumentationen medan de yngre barnen oftast förbises på grund av att de ofta saknar ett verbalt språk. En slutsats som dras är att etikdiskussionens frånvaro i förskolan kan få konsekvenser för hur barn uppfattar sin egen rätt till integritet och rätten till att säga nej till att dokumenteras.

Den fysiska miljön på förskolan är en viktig faktor i barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt hur miljön är utformad och vilket lekmaterial som finns tillgängligt för barnen. Om förskolemiljön inte är stimulerande utifrån barnens perspektiv kan de hämmas i sin lek, utveckling och sitt lärande. Vi har gjort en etnografiskt inspirerad fallstudie med syftet att undersöka hur utformningen av den fysiska inomhusmiljön på en förskoleavdelning möjliggör och begränsar barns lek utifrån ett barn- och pedagogperspektiv. Vi har valt att använda oss av deltagande observationer samt att komplettera dem med intervjuer med både barn och pedagoger för att undersöka vad som finns tillgängligt för barnen under deras vistelse på förskolan. Resultatet av studien visar att det både fanns en diskrepans och likheter mellan det pedagogerna säger att syftena är i rummen och det vi har sett att barnen leker i rummen. Exempelvis används köket och matsalsrummet till de aktiviteter som pedagogerna tänkt medan soffrummet och samlingsrummet inte används enligt det syfte som pedagogerna haft med rummen. Vi har kommit fram till att en liten variation av lekmaterial resulterar i att barnen leker samma slags lekar. Slutligen har vi har även kommit fram till att barn sällan frågar om material som de inte ser och att tillgängligheten på lekmaterial därför är viktigt.

Studiens syfte var att undersöka huruvida socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd ansåg att de såg till barnets bästa utifrån redan existerande och förväntade riktlinjer. Studien är uppbyggd på semistrukturerade intervjuer med fyra olika socialsekreterare i en större stad i Sverige. Intervjuerna följde en intervjuguide för att hålla intervjuerna till rätt tema. Studiens resultat visar på ett pågående arbete avseende barnperspektivet inom arbetet med ekonomiskt bistånd. Trots ett pågående arbete visar studiens resultat även på en bristande kunskap sett till de vägledningsdokument som berör barnets bästa. Trots denna brist på kunskap finns en ambition att lära sig mer, men till följd av bristande utbildning finns det mer att jobba på. Resultatet visar vidare på ett stort ansvar som åläggs socialsekreterarna avseende att själva tillgodose sig rätt information och att själva hitta rätt dokument, något som försvårar att verkligen se till barnets bästa i alla situationer. Sammanfattningsvis finns det saker kvar att jobba på, men arbetet är en god bit på väg. / The aim of this study was to research whether social workers within economic aid found themselves seeing to the child´s best regarding existing policies and new policies. The study was based on semi-structured interviews made with four different social workers from a larger city in Sweden. During the interviews an interview guide was used to make sure that the interviews were kept to the themes. The study´s result shows upon a work in progress regarding the child´s perspective within the work with economic aid. Although, the result also shows upon a lack of knowledge regarding the guidelines and policies considering how to see to the child´s best. Despite the lack of knowledge there is a great ambition to learn more, but because of wanting education there is still more work to do. The result also shows upon a great responsibility put upon the social workers regarding finding out about the guidelines, something that makes it harder to really respect the child´s perspective. In summary, there is work to do, but the work is in progress.

Denna studie syftar till att synliggöra förskollärares förståelse av och arbete med pedagogisk dokumentation ur ett etiskt perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare och en förskolechef. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för studien och som använts för att tolka och analysera resultatet är delvis begreppen barnperspektiv och barns perspektiv, men också de etiska principerna självbestämmandeprincipen, godhetsprincipen, minimering av lidande och rättviseprincipen (Orlenius, 2001). I vår bearbetning av den insamlade empirin har vi med hjälp av dessa principer kunnat identifiera olika etiska ställningstaganden. Resultatet av studien visar, genom fyra framarbetade teman, att etik upplevs som ett svårdefinierat begrepp och att barn ges ett ansvar att avböja deltagande inom dokumentation. Vidare visar resultatet att det finns en underliggande maktrelation inom dokumentation då det framförallt är vuxna som styr över den. Därutöver visar också resultatet att pedagogisk dokumentation bedrivs för ett syfte. Utifrån detta synliggörs att det krävs en större medvetenhet kring begreppet etik som i sin tur skulle möjliggöra för barns perspektiv att få en mer framträdande roll i pedagogisk dokumentation.