Bakgrunden för detta examensarbete grundar sig i våra egna noteringar av att många förskolegårdar i innerstäderna idag är små, platta och saknar naturmaterial. Den föreliggande studien har därför som syfte att undersöka vad som prioriteras vid planeringen av nybyggnationer av förskolegårdar. Mer preciserat så undersöks vilka aspekter som får genomslag vid planeringen av förskolegårdar.Studien har grundats på kvalitativa metoder, där två tjänstemän från Skol- och fritidsförvaltningen respektive Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg har intervjuats. Detta för att få två olika perspektiv från två människor som är en del av den planeringsprocess som studien undersöker.För att analysera det insamlade materialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Dessa är institutionaliserad barndom samt barnperspektiv och barns perspektiv. Analysen stöttas även upp av ett arbetsmaterial från Helsingborgs stad som anger riktlinjer för skolgårdar och förskolegårdar.Resultatet av studien visar att förutsättningarna för nya förskolor i städerna är dåliga redan innan planeringsprocessen ens har påbörjats eftersom konkurrensen om mark är så stor. Ett politiskt tryck på att skapa fler bostäder åt det ökande invånarantalet har lett till att den kortsiktiga ekonomiska vinsten som genereras av att sälja mark åt bostadshus prioriteras högre än den långsiktiga allmänna investeringen som en förskola innebär.Vidare så visar studien att de riktlinjer som följs i huvudsak är Plan- och bygglagen (SFS 2010:900, 8 kap. 9 §), och att de aspekter som får genomslag i planeringsprocessen av en förskolegård är att såväl material som lekredskap som installeras på gården ska vara hållbart ur ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv. På grund av säkerhets- och tillgänglighetsskäl byts material och lekredskap såsom asfalt och gungor ut mot säkrare och mer hållbara alternativ. Dessa är dock inte alltid bra för varken miljön eller hälsan, vilket innebär att barns hälsa, miljön, samt barns perspektiv inte prioriteras.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av begreppet ”barnets bästa” och barnkonventionen. Studien synliggör hur förskollärares barnperspektiv påverkar deras uppfattningar av begreppet ”barnets bästa”. Frågeställningarna i denna studie innefattar hur förskollärare uppfattar begreppet ”barnets bästa” samt hur de uppfattar sig arbeta utifrån begreppet och barnkonventionen. En kvalitativ metod i form av intervjuer har genomförts där fem förskollärare deltagit. Utifrån förskollärarnas svar har ett resultat skrivits fram och tolkats utifrån det sociologiska perspektivet och utifrån barnperspektiv samt barns perspektiv. Resultatet visar på att barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa” är komplext och att förskollärarna menade att mer kompetens kring barnkonventionen önskades. De beskrev flera konkreta situationer och dilemman som kontinuerligt uppstår i deras förskoleverksamheter när ”barnets bästa” ska beaktas.

Ett litet barn promenerar från sitt hem till en byggnad där hen möter 150 barn och deras vårdnadshavare som hämtar och lämnar. Där vistas barnet måndag till fredag, många timmar i sträck, tillsammans med pedagoger och kompisar. Stora förskolor, som ofta även befinner sig i lokaler som inte var planerade som förskolor från början, till exempel gamla butikslokaler, lägenhetskomplex, och “tillfälliga” bostäder, så som baracker, gynnar samhället ekonomiskt samt förenklar verksamheternas planering. Men, någonstans i gestaltningen av dagens förskolor har barnperspektivet ofta glömts bort och de vuxna tagit över. Mitt examensarbete i inredningsarkitektur och möbeldesign handlar om att lyfta barnperspektivet i en förskolekontext och tillsammans med barn under olika workshops, gestalta ett rumsligt element som fungerar som rumsavdelare, utställningsyta, lekelement och ljudabsorbant. Det rumsliga elementet ska tillföra avskildhet, taktilitet, värme, lärande och lek vilket förhoppningsvis leder till trygghet. Två viktiga beslut togs i samband med workshops jag höll med barnen. Rumselementets form samt betydelsen av att erbjuda avdelare med olika funktioner. Det blev en givande process och ett oerhört fint samarbete mellan de allra kreativaste hjärnorna och mig och min lilla verktygslåda. / <p>Några bilder har bytts ut för en svart ruta på grund av upphovsrättsskyddade skäl. </p>

Syftet med studien är att närma oss förskollärares livsvärld och upplevelser kring arbetet med vila för de äldre barnen i förskolan, samt ta reda på vad vila betyder för förskolebarnen enligt förskollärarna, utifrån ett barnperspektiv. Studien utgår främst från en fenomenologisk vetenskapsteori med viss anknytning till barndomssociologin och omsorgsbegreppet. En kvalitativ metod har använts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan har bearbetats och analyserats med hjälp av Giorgis analysmetod. I resultatet kom vi fram till fyra teman som utgör essensen av fenomenet vila, där en essens bland annat var att alla förskollärare upplever att vilan är viktig och bidrar till barns välmående i förskolan. Den fungerar som en stund där barn ges möjlighet att bara få vara och ta en paus från alla de intryck som en dag i förskolan för med sig. Det framkommer tydliga exempel från respondenternas utsagor gällande hur vi kan implementera en vila i förskolan som på bästa sätt främjar barns utveckling samtidigt som den inverkar positivt för barn fysiska och mentala välmående. Slutsatsen för studien är att vila som rutin enligt förskollärarna är komplex då de upplever att vilostunden innefattar flera lärandemoment som är av betydelse för barns utveckling och välmående. Upptäckten att alla barn inte kan eller vill vila på samma sätt visar att vuxnas stöd och vägledning i förskolan är oerhört viktig eftersom det tar olika lång tid för barn att befinna sig i ett tillstånd av att bara vara och lära sig tyda när det är dags att vila.

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika. Pedagogerna tog bort vissa böcker som barnen valde eftersom böckerna var enligt pedagogerna för små barn, medan barnen förklarade att böckerna är bra eftersom de är hållbara och har många bilder. Pedagogerna fokuserade på texten medan barnen fokuserade på bilderna.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi harvalt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning omdemokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå frånbarnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på tvåförskolor. Vi har följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagligaverksamheten? Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersöktaförskolorna?Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på tvåförskolor som tillhör våra partnerområden. Vi har observerat sammanlagt cirka femtiobarn, intervjuat tjugo ett barn och intervjuat sex pedagoger. Vårt resultat visar attpedagogerna har intresse för att arbeta efter demokratiska grunder. De är lyhörda ochlåter barnen ha inflytande i verksamheten inom de ramar, som pedagogerna själv harsatt upp. Synen på vad demokrati och inflytande innebär varierar från pedagog tillpedagog. Barnen på båda förskolor har ingen uppfattning om vad inflytande ochdemokrati betyder. Dock är alla barn medvetna om, att de bestämmer i leken

Examensarbetet handlar om hur barn i femårsåldern på en förskola resonerar om lärande. Syftet med studien är att få förståelse för vad lärande kan innebära ur barns perspektiv. För att få syn på detta använde jag dokumentationer på förskolan som underlag. De metoder som använts för att besvara min frågeställning var intervjuer och samtal. Studiens frågeställning: Hur resonerar barn kring lärande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv där betydelsen av interaktion och kommunikation betonas. Resultatet pekar på att barn behöver ha en känslomässig anknytning till situationen eller utmaningen för att de ska ge uttryck för att ett lärande har skett. Barn uppfattade att lärandet sker som en utförd handling och gav uttryck för att deras lärande ofta sker utanför förskolan. En möjlig slutsats att dra utifrån min empiri är att förskolan i högre grad bör utgå från barns hela erfarenhetsvärld och på så sätt öppna upp för omvärlden och ta barns hela lärandearena som utgångspunkt för lärande.

Syftet med denna studie har varit att titta på hallens fysiska miljö i en barngrupp med ett till treåringar, samt dialogen mellan barn och pedagogerna i hallmiljön. Vi har tittat på två olika förskolor i samma kommun och i samma åldersgrupp.Hallens miljö är inte alltid utformad efter barnen och deras behov. Dialogen bör fokusera på att hjälpa barnen i deras utveckling av självkompetens i enlighet med Sterns utvecklingspsykologiska teori gällande det kompetenta barnet och Vygotskijs sociokulturella teori.Vi har använt oss av deltagande observationer genom filminspelning och etnografiska studier för att synliggöra dialogerna och den pedagogiska miljöns inverkan på barnens självkompetens i hallen som ett gränsland.Vi har sett att dialogernas betydelse för en ökad självkompetens hos barnen är den viktigaste aspekten att ta tillvara på. När vi talar om dialoger, så syftar vi på dialogerna som sker mellan barn och pedagog, men även mellan pedagoger och föräldrar. För att barnen ska ges bäst möjliga förutsättning till en ökad självkompetens behövs tillit och lyhördhet för barnens erfarenheter, samt att ge barnen tid för att få uttrycka dessa, att våga släppa på kontrollen som vuxen och inta ett barnperspektiv.

Studiens syfte är att utifrån vårdnadshavares perspektiv belysa varför vissa elever valt att sluta på fritidshemmet i tidig skolålder, t.o.m. årskurs fyra. Dessutom vad eleverna gör på sin fritid istället för att gå på ett fritidshem. Studien syftar också till att visa hur fritidshemmet skulle kunna arbeta för att få eleverna att stanna kvar längre. Frågeställning: Varför slutar elever på fritidshemmet i tidig ålder? Vad gör deras barn på sin fritid i stället för att gå på ett fritidshem? Vad anser vårdnadshavare att fritidshemmet skulle kunna göra för att få eleverna till att stanna där längre? En kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex vårdnadshavare har ägt rum för att få mer nyanserade och ingående svar.  Resultatet visar att avsaknad av kompisar, fritidshemmets stökiga miljö samt barns mognad är anledningar till att barnen väljer att sluta på fritidshemmet. Barnen umgås istället med kompisar och ofta via digitala verktyg. Läxor blir gjorda tidigare på dagen nu när barnen slutat på fritidshemmet uppger vårdnadshavare. Informanterna anser att fritidshemmets personal behöver visa ett större engagemang samt öka elevernas inflytande i verksamheten för att få eleverna intresserade av fritidshemmet. Enligt informanterna behöver fritidshemmet fler resurser för att kunna erbjuda aktiviteter och en trygg miljö för barnen. Dock anser vårdnadshavare att problemen som uppstått genom bristfälliga ramfaktorer är något som rektorer och lokalpolitiker behöver se över.

Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse och kunskap för hurfritidshemslärare planerar, genomför och motiverar elever till fysisk aktivitet. Studiengenomfördes genom en kvalitativ undersökning med tio fritidshemslärare från olikafritidshem i Sverige. Studiens resultat visar att de intervjuade fritidshemslärarna betonarvikten av att alla barn och unga bör vara fysiskt aktiva varje dag, dock framkommer detatt alla fritidshem inte skapar förutsättningar eller möjligheter för detta. Detframkommer att alla fritidshem har liknande förutsättningar när det kommer tillgenomförandet och miljön, men trots det väljer inte alla att nyttja de möjligheter somfinns och erbjuds. Resultatet visar att fritidshemslärarna planerar utifrån ettbarnperspektiv och tenderar att planeras utifrån fritidshemmets befintliga traditioner ochrutiner. Det framkommer även att stor del av genomförandet av fysisk aktivitet sker iden fria leken och att eleverna motiveras bäst när fritidshemslärarna själva deltar iaktiviteten. Denna studies resultat kan bidra till en ökad förståelse och insikt i hurfritidshemslärare planerar, genomför samt motiverar eleverna till att vara fysiskt aktivapå fritidshemmet.