The child protective services in Sweden contains two central parts, child protection and family support/ services. In the proposal for a new Social Service Act the family support is expanded to easier provide support for parents and children without assessments. Since year 2020 the Convention on the Rights of the Child has been accepted as law in Sweden (2018:1197) which includes statements about children’s rights to participation. This master’s thesis aims to examine professional’s description of how and to what extent children gives the opportunity to participate in family support/services offered on voluntary ground and provided without professional assessment. This study consists of mixed methods, one survey combined with semi-structured interviews. The respondents are professionals working within the family support. 50 respondents from five different municipalities responded to the survey and seven interviews were conducted. The empirical analysis was conducted in SPSS and with qualitative thematic analysis respectively. The theoretical framework is social constructionism, sociology of childhood and organization theory such as Lipsky’s theory of street-level bureaucrats. The professional’s within this study is categorized as street-level bureaucrats which broadly means that their work is characterized by different goal conflicts for example between the interest of the clients and the organization. The conclusion in this thesis is that different internal and external factors are central when deciding whether children should participate in family support or not. The professional’s express a need to protect children from potential harm (protectionism) and participation and protection do not seem to fully be possible to reconcile. Different kind of organization culture and guidelines are also central for the children’s participation in family support offered on voluntary ground and the family support is to some extent described as parent oriented. The survey showed that older children (12-17 years) to a higher extent then younger children (0-5 and 6-11 years) are involved in the voluntary family support which is explained by the child’s verbal abilities. Also, the environment and setting are mentioned as factors that affect children’s participations together with older children better responding to the professional’s expectations of a conversation.

Studiens syfte är att visa hur vårdnadshavares rätt till information om barns mående och vardag hanteras i förhållande till barns rätt till integritet i tamburkontakten. Vi har utgått ifrån tre olika perspektiv: vårdnadshavares, pedagogers och barns för att besvara forskningsfrågorna: 1. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt vårdnadshavarna? 2. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt barnen? 3. Hur upplever och hanterar pedagoger etiska dilemman vid lämning och hämtning rörande barns rätt till integritet och förskolans samverkan med hemmet? Studien innefattar två delstudier där hem synliggör vårdnadshavares och barns perspektiv medan förskola synliggör pedagogernas perspektiv. Det har genomförts en kvantitativ pedagogenkät, en kvantitativ vårdnadshavarenkät med kvalitativa kommentarer, kvalitativa intervjuer med pedagoger samt ett fokusgruppsamtal med barn. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att barnsynen vuxna vet bäst (Johansson, 2003), där barns perspektiv underordnas det vuxna perspektivet, präglar tamburkontakten. I vår studie framgår det att vårdnadshavare upplever att den individuella informationen om barnens utveckling och upplevelser är viktig. De vill även få känslig information om händelser som rör barnen i förskolan för att kunna stödja dem i hemmet. Barnen uttrycker att barn och pedagog tillsammans ska delge vårdnadshavaren om positiva händelser från förskolan. Pedagogerna beskriver arbetssättet för att värna om barns integritet som en känsla, en balans och en finess. De menar att de behöver lära känna barnen och deras integritet individuellt eftersom barns gränser skiljer sig åt.

The aim of this study is to examine how social workers within the social services describe their work with children's participation in child conversations and the impact of children's participation for the decision-making process in a child welfare investigation. Children´s participation refers to their right to information, influence, the opportunity to express themselves and be heard in child welfare investigations. This to gain a deeper understanding of how social workers describe their work and the discretion it entails. To answer the purpose and research questions, a qualitative method was used, involving semi-structured interviews with eight social workers. A qualitative content analysis was then conducted to analyze the collected data. The interviewed social workers described the work with children's participation in various ways but emphasized that they possess a measure of flexibility within their discretion to structure the conversations and determine the number of interviews to be conducted with the child. All social workers emphasized the value of children's opinions expressed during the child conversations in the decision-making process, ensuring that the social worker incorporates what they deem relevant into the decision-making process. Additionally, the level of influence a child has in the decision-making process is influenced by factors such as their age, maturity, the assigned social worker, and the municipality they reside in. The study also revealed that the Swedish child investigation approach BBIC (barns behov i centrum) leads to a greater significance of child conversations for the decision-making process, as it focuses on the needs of the child. Factors identified by social workers that prevent children's participation include parents' and children's resistance to participate in child conversations and social workers' difficulties in engaging with children, which can be attributed because of insufficient educational support. Factors that social workers perceive as facilitating children's participation include building relationships with children and parents and having expertise in conducting child conversations.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare uppfattar och beskriver att de skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan och hur det kommer till uttryck i den pedagogiska dokumentationen. För att undersöka förskollärarnas uppfattningar av detta, användes en tolkande kritisk ansats med utgångspunkt i tio förskollärares berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både strategier och kommunikativt handlande som förskollärarna använder sig av för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Fem betydande faktorer framträder som beskriver förskollärarnas arbete för att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Faktorerna beskrivs i tema som inlyssnande förhållningssätt, språkets betydelse, reflektionens betydelse, förskolans organisation och förskollärarnas medvetenhet kring strategiskt och kommunikativt handlande. Slutsatsen är att ett medvetet arbete med de fem faktorerna kan säkerställa barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolan.

Syftet med föreliggande examensarbete är att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lärare och barn i förskolans samling samt på vilket sätt dessa maktrelationer påverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehåll och upplägg. Vi har valt att utgå ifrån Michel Foucaults synsätt på makt. Då vi anser att detta synsätt lämpar sig bäst för att han inte har en färdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att använda hans tankar och syn på makt. Studerandet av Foucaults synsätt på makt har lett till att vi båda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har även valt att utgå från barns perspektiv där vi försökt att närma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen då denna är ett moment som är till för dem. Som metod har vi använt oss av lärarintervjuer, öppna samtal med barnen och videoinspelningar av olika samlingar. Det vi har kommit fram till i detta arbete är att maktrelationen mellan lärare och barn kommer till uttryck på många olika sätt. Vi har även kommit fram till att det ofta förhåller sig på det sättet att samlingarna är uppbyggda kring tydliga intentioner, bestämda av läraren, och att det är dessa syften som styr om barnen får möjlighet till delaktighet och inflytande över samlingens innehåll.

Examensarbetets titel är Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare är CeciliaCederholm och Sofia Gullwi.Syftet är att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser attsynliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frågeställningen:· Hur vill barnen som är mellan tre och fem år att platsen där de vill vara försig själva ska utformas för att de ska trivas bra där?Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuseratpå vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genomfrågeställningarna:· Vilken betydelse har vilan för barnens välbefinnande?· Hur påverkas barnens inlärningsförmåga av vilan?Teoretiska utgångspunkter är valda delar av Freinet-, Waldorf-,Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur. Iuppsatsen används både kvantitativ och kvalitativ metod. Empiriinsamlingen harskett genom sex intervjuer med pedagoger och 21 intervjuer med barn i tre till femårsåldern.Resultatet visar att både barn och pedagoger har bekräftat vikten av lugna aktiviteter.Ofta beskriver barnen andra platser än de, av pedagogerna, utsedda rummen för vila.Andra slutsatser är att det behöver finnas en balans mellan aktivitet och vila för attbarnen ska må bra.

Begreppet pedagogisk dokumentation är idag högst aktuellt inom förskolediskursen. Forskning har visat på goda möjligheter att genom pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg främja barns lärande och utveckla verksamheten. För att motivera och inspirera förskolepedagoger att arbeta med pedagogisk dokumentation har Skolverket gett ut stödmaterialet Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation (Palmer 2012). Mot bakgrund av det här har det funnits ett intresse att undersöka huruvida intentionerna med arbetssättet landat i förskolepraktiken. Studiens syfte har varit att undersöka och analysera spänningsfältet mellan Skolverkets intentioner med pedagogisk dokumentation och pedagogers uppfattning om dess praktiska funktion samt hur barnens delaktighet ser ut i denna dokumentationsprocess. Studien är kvalitativ och bygger, utöver Skolverkets stödmaterial, på intervjuer med sex förskolepedagoger. Utifrån konstruktionistisk teori ses kunskap som ständigt föränderlig. Eftersom denna teori skulle kunna främja arbete med pedagogisk dokumentation genom att motivera en aktiv förändring, har denna studie haft den konstruktionistiska teorin som utgångspunkt. För att göra det möjligt att uppnå studiens syfte har studiens teoretiska ramverk använts och getts stöd av begreppen synlig och osynlig pedagogisk miljö, barnet som subjekt och objekt samt delaktighet och inflytande.I studiens resultat framkom att pedagogerna hade en mångfacetterad uppfattning om arbetssättet innebörd och funktion. Samtliga pedagoger i studien upplevde att barnen var delaktiga i dokumentationsprocessen, men flera uttryckte en önskan och vilja att göra barnen mer delaktiga. Arbetslagen som deltog i studien hade inte tagit del av Skolverkets stödmaterial vid implementeringsarbetet och flera pedagoger hade konstruerat en subjektiv uppfattning om begreppet. Som även tidigare forskning visat, belyser resultaten i denna studie komplexiteten i arbetssättet och de svårigheter som denna implementeringsprocess kan medföra.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares uppfattning om barnperspektivet och dess tillämpningar i handläggningen av ekonomiskt bistånd. Sex socialsekreterare vid en enhet för ekonomiskt bistånd i Sverige intervjuades. Vi använde oss av teorin om gräsrotsbyråkrati och barndomssociologi som teoretiska perspektiv för att analysera resultaten. En tematisk analys genomfördes för det insamlade materialet, vilket ledde till tre huvudrubriker för resultatavsnittet: ”Innebörden av barnperspektiv”, ”Barnperspektiv i handläggningsprocessen” och ”Barns och ungas delaktighet i handläggningsprocessen”. Dessa rubriker fungerar som strukturerade delar som ligger i linje med våra frågeställningar. Resultatet visar att barnperspektivet är ett mångfacetterat begrepp utan en exakt definition. Socialsekreterare var kunniga om barnets perspektiv, men deras tolkningar och tillämpningar av det varierade. Studiendrar slutsatsen att socialarbetares tillämpning av barnperspektiv är beroende av flera faktorer, till exempel erfarenhet och auktoritetnivå

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet barns delaktighet. Studien belyser en jämförelse mellan Reggio Emilia inspirerade och den traditionella förskoleinriktningens pedagogiker där förskollärarnas attityder konkretiseras i arbetet med att möjliggöra barns delaktighet i förskolan. Det teoretiska ramverket i denna studie har sin grund i Habermas kommunikativa handlingsteori och Lundys delaktighetsmodell. Kommunikation är betydelsefull för den sociala delaktigheten där delaktighetsmodellen blir ett verktyg för att mäta i hur stor utsträckning barns delaktighet ges.   Studien utgår från en kvantitativ forskningsmetod med webbenkät som datainsamlingsmaterial, där syftet är att nå ut till en större population runt om i Sverige. Enkäten riktar sig till verksamma förskollärare inom Reggio Emilia inspirerade och traditionella förskoleinriktningar.  Av studiens resultat framkommer det en positiv attityd till arbetet med att möjliggöra barns delaktighet. Med hjälp av studiens resultat och tidigare forskning synliggörs skillnader där pedagogiken kan vara en avgörande faktor om den blir ett hjälpmedel eller inte i arbetet med barns delaktighet inom det olika förskoleinriktningarna.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att barns delaktighet inte har en central plats i dokumentationsarbetet på förskolan. Det blir problematiskt då styrdokumenten för förskolan säger att barns delaktighet i dokumentationsarbetet ska ha en central plats i verksamheten. I vår studie har vi först sökt fram hur tidigare forskning ser på dokumentation och delaktighet då detta är relevanta begrepp i vår studie. För att kunna se förskollärares uppfattningar om barns delaktighet i dokumentation som pålitliga så måste vi först se att deras begreppsdefinitioner om just delaktighet och dokumentation stämmer överens med de faktiska definitionerna av begreppen. Vi har därefter sökt förståelse för hur förskollärare ser på begreppen, då vi finner detta viktigt för att vidare kunna se hur förskollärare arbetar med just barns delaktighet i dokumentationen. Utifrån vår studie har vi kunnat se att det finns en samsyn kring begreppen dokumentation och delaktighet hos de förskollärare som deltagit i studien. Dock så har vi genom analys av resultatet tillsammans med teorin om barns delaktighet som innefattar en delaktighetstrappa skapad av Shier (2001) kunnat se att sättet som förskollärare arbetar på för att ge barn delaktighet i dokumentation sett olika ut trots att synen på dokumentation och delaktighet är lika.