Abstract I dagens digitala samhälle är det centralt att erbjuda barn i förskolan en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. För att detta ska realiseras i verksamheten är det därför väsentligt att förskollärare besitter kunskap om digitalisering samt hur de ska göra barn delaktiga när de digitala verktygen används. Syftet för studien är således att undersöka förskollärares perspektiv på barns delaktighet i användandet av digitala verktyg i förskolan. De frågeställningar som genomsyrat vår studie är: Hur ser förskollärare på användandet av digitala verktyg i förskolan? Hur arbetar förskollärare för att göra barn delaktiga i användandet av digitala verktyg i förskolan? Hur ser förskollärare på barns delaktighet i användandet av digitala verktyg i förskolan? När vi har samlat in det empiriska materialet har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av enkät samt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För att analysera det insamlade materialet utifrån studiens syfte har vi har använt oss av Deweys (1999) pragmatiska teori för att lyfta fram barns erfarenheter i förskolan, samt hur den sociala miljön kan främja barns delaktighet. Vi har även använt oss av Selander och Kress (2021) multimodala perspektiv för att få en moderniserad utgångspunkt i analysprocessen. Resultatet och slutsatsen för studien visar på att förskollärare ser de digitala verktygen som en betydande del i förskolan samt att det ska komplettera det analoga materialet. Fortsättningsvis visar studien på hur förskollärare arbetar för att ge barn utrymme till inflytande och delaktighet i den dagliga verksamheten. Dock har analysen resulterat i att förskollärare behöver mer fortbildning för att ha möjlighet till att ge de digitala verktygen mer plats på avdelningen. På så sätt kan förskollärarna bidra till barns adekvata digitala kompetens samt ge förskollärare tillräcklig kunskap för att kunna stödja barn i användandet av de digitala verktygen och främja barns delaktighet.

Syftet med denna studie är att belysa förekomsten av pedagogisk dokumentation i förskolans verksamhet, med fokus på barns delaktighet. Studien utgår ifrån fyra frågeställningar. Den första behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, i den andra behandlas genomförandet och användningen av pedagogisk dokumentation, den tredje behandlar barns delaktighet i pedagogisk dokumentation och i den fjärde behandlas möjligheter och utmaningar med barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in kvalitativa data. Totalt sju förskollärare har intervjuats, varav tre på den ena förskolan och fyra på den andra. Båda förskolorna är placerade i samma kommun. Studiens resultat analyserades utifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet och ramfaktorteorin. I vår studie fann vi att majoriteten av förskollärarna har olika definitioner kring begreppet pedagogisk dokumentation men gemensamt är att alla utgår ifrån barnen när de dokumenterar. Samtliga uppfattar begreppet barns delaktighet i relation till den pedagogiska dokumentationen på olika sätt men likheten är att alla inkluderar barnen i den på samma sätt– genom gemensamma reflektioner. Möjligheter med att inkludera barnen i den pedagogiska dokumentationen är att man kan utveckla verksamheten utifrån barnens intressen, åsikter och tankar. Men utmaningarna är att det saknas resurser, det tas inte hänsyn till barnens personliga integritet och både inre faktorer som ingen samsyn mellan kollegor och yttre faktorer som exempelvis tid försvårar arbetet med den pedagogiska dokumentationen i verksamheten.

No description available.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskolan utifrån förskollärarens perspektiv. Jag strävar efter att göra detta genom två frågeställningar: Vad innebär inflytande för förskollärare? Och, hur anser förskollärare att de skapar möjligheter för barns inflytande? För att besvara frågeställningarna skickades fyra frågeformulär ut och fyra telefonintervjuer genomfördes, samtliga riktade mot förskollärare. Materialet transkriberades sedan för att sammanställas. Studiens resultat visar att barn får inflytande i olika utsträckning beroende på situation och förutsättningar. Samtliga förskollärare strävar efter att barn ska få inflytande men det framgår även att verksamhetens rutiner, förskollärares förhållningssätt och barns åldrar kan vara hinder för detta. Den slutsats jag dragit av min studie är att samtliga förskollärare arbetar för att ge barn inflytande utifrån de förutsättningar som finns i verksamheten. Förskollärarna är medvetna om de hinder som finns och det framgår genom min studie att de använder olika arbetssätt för att försöka kringgå dessa. / The study aims to contribute knowledge about children's influence in preschool from preschool teacher’s perspective. I aim to do this through two issues: What does influence mean to preschool teachers? And, how do preschool teachers consider themselves creating opportunities for children's influence? In order to examine the issues, four questionnaires were sent out and four telephone interviews were conducted, all directed to preschool teachers. The material was then transcribed to be summarized. The results show that children receive influence in varying degrees depending on the situation and circumstances. All preschool teachers strive for children to have influence, but it is apparent that the preschool practices, preschool teachers' attitudes and children's ages may be obstacles. The conclusion I drew from my study is that all preschool teachers work to give children influence on the conditions that exist in the preschool. The preschool teachers are aware of the obstacles and I reveal through my study that they use different approaches to try to circumvent them.

Barnperspektiv är ett begrepp vilkets innebörd och mening har utvecklats genom åren. Vår studie syftade till att undersöka några familjerättssekreterares upplevelser och erfarenheter av hur barnperspektivet tillvaratas inom det familjerättsliga arbetet. Detta genom halvstrukturerade intervjuer med fyra familjerättssekreterare från en mellanstor kommun i Sverige. Familjerättssekreterarna menade att barnperspektivet har stärkts genom åren, men att det fortfarande finns delar att utveckla, exempelvis vad gäller barns röst och delaktighet. Familjerättssekreterarna beskrev svårigheter med tillvaratagandet av barnperspektivet i deras arbete så som föräldrarnas makt, en rädsla för att förvärra barnets situation och tidspress. De upplevde även möjligheter i form av samverkan och lagstiftning. Frågan om den sociala konstruktionen av barns position i samhället behöver förändras för att barnperspektivet ska kunna fortsätta stärkas och utvecklas diskuteras. / Through the years the child perspective is a word that has developed in its meaning and significance. The aim of this study was to investigate how family law investigators experience that the child perspective is being used in family law work. Four family law investigators in a middle-sized municipality in Sweden were interviewed in semi-structured interviews. The most significant results was that the child perspective, according to the family law investigators, has grown stronger but that there is’ still a need for development, for example listening to the voice of children and letting them participate more. The family law investigators experienced a challenge in the reinforcement of the child perspective in their work because of the parents’ power and a fear of making the child’s situation worse and that it also was time pressuring. They saw possibilities in the development of collaboration and in the legislation. The question if the social construction of children’s position in society needs to change in order for the child perspective to continue to be further strengthened and developed is discussed.

Undersökningar påvisar att barns delaktighet i socialtjänstens utredningar är bristfällig (Inspektionen för vård och omsorg, 2014). Barns åsikter beskrivs som lågt prioriterade i förhållande till vuxna (Östberg, 2010). Syftet med studien var följaktligen att undersöka hur socialsekreterare uppfattar barns delaktighet i utredningar där barn misstänkts blivit utsatta för våld i hemmet. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer med socialsekreterare. Delaktighetsmodeller och professionsteori utifrån begreppen jurisdiktion samt handlingsutrymme har tillämpats i analysen av empirin. Resultatet visar att det råder en samstämmighet i hur informanterna definierar barns delaktighet, dock har detta en komplex innebörd i praktiken. Informanterna beskriver att metoder kan främja barns delaktighet. Däremot framträder hinder såsom barns ålder, föräldrars inblandning, hög arbetsbelastning och tidsbrist. Vidare synliggörs att socialsekreterarna ser barn som aktiva deltagare i utredningsarbetet. Skyddsaspekten framhävs dock som starkt styrande för barns delaktighet. Föreliggande studie belyser således att det råder både hinder samt möjligheter i det praktiska arbetet gällande barns delaktighet. / Studies show that children's participation in social services inquiries are flawed (Inspektionen för vård och omsorg, 2014). Children's views are described as a low priority compared to adults (Östberg, 2010). The aim of this study was therefore to examine how social workers perceive children's participation in inquiries where children are suspected of being victims of domestic violence. The study has been conducted with a qualitative approach in the form of focus group interviews with social workers. Participation models and theory of professions based on the concepts of jurisdiction and discretion has been applied in the analysis of empirical data. The result shows that there is a consistency in how the informants define children's participation but that it has a complex meaning in practice. The informants describe that methods can facilitate children's participation. However, it also appears that there are obstacles such as the children’s age, parent’s involvement, high workload and lack of time. Furthermore, the study shows that social workers perceive children as active participants in inquiries. However, the protection aspect is emphasized as a main factor for children's participation. This study thus highlights that there are both obstacles and opportunities in the practical work regarding children's participation.

Denna kandidatuppsats handlar om hur socialtjänsten arbetar med utsatta barn mellan 4-12 år och hur de gör barnen delaktiga. Informationen har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialsekreterare, två arbetade med utredning och den tredje arbetade som verkställare för placerade barn. Vi har analyserat materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet av vår kandidatuppsats tyder på att barns behov i centrum (BBIC) och Norrköpingsmodellen är en bra kombination i utredning, men modellens räckvidd i arbetetupplevde verkställaren som begränsad. Det fanns oenigheter om vad barnet tillåts göra under ett barnsamtal. Det brister i barnets delaktighet eftersom barnen inte involveras hela vägen under utredningens gång. Socialsekreteraren har olika förutsättningar som kan skapa bra möjligheter att hjälpa utsatta barn. Några av dem är: tillit, skapa en bra miljö, våga fråga om våld och känslomässiga ämnen.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till begreppen inkludering respektive exkludering samt hur det kommer till uttryck i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Utifrån studiens syfte har tre frågeställningar konkretiserats, dessa belyser olika strategier, vad som påverkar en inkludering respektive exkludering samt möjligheter och svårigheter med dessa begrepp i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Insamling av data sker genom kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare deltar för att besvara studiens syfte och tre frågeställningar. Analys och bearbetning av empiri sker utifrån begreppen inkludering, exkludering och en inkluderande exkludering. Resultatet visar att alla förskollärare har erfarenhet av att arbeta med barn i behov av särskilt stöd. De är alla införstådda i barns olika förutsättningar samt vikten av att barns behov tillgodoses. Olika strategier används och prövas för att barnen ska kunna inkluderas i förskolans verksamhet. Resultatet delger en stor rädsla och okunskap inom ämnet där medvetenhet och inställning är två grundpelare för att lyckas. För att se varje barns enskilda behov krävs närvarande förskollärare, lyhördhet och en vilja att förändra och utveckla sitt eget tankesätt.

Detta examensarbete handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation, hur pedagoger definierar begreppet samt hur de arbetar med det i verksamheten. Målet var även att utforska uppfattningar som fanns hos pedagogerna kring pedagogisk dokumentation, hur de valde att arbeta med det och vilka svårigheter som kunde finnas i deras arbete. Metoden som användes var kvalitativa undersökningar i form av intervjuer på två förskolor. Detta resulterar i pedagogers tankar och begrundanden kring den pedagogiska dokumentationen. Undersökningen resulterade i, genom läst litteratur samt intervjuerna som genomfördes, att samtliga pedagoger ansåg att pedagogisk dokumentation, är ett verktyg som synliggör barnens och pedagogernas läroprocesser. Vi kan även se att pedagoger i studien menar att det är deras uppgift att arbeta och ta ansvar för att det dokumenteras på ett sytematiskt sätt som är bra för den pedagogiska verksamheten. Vilket också skildras i förskolans läroplan. Hur det arbetas med det i verksamheten skiljer sig en del mellan de två förskolorna. En del jobbar mer konkret med det, medan andra precis har börjat. En annan aspekt som har framkommit i studien är att pedagogerna tänker lite olika kring hur viktigt det är att jobba med pedagogisk dokumentation. Det framkom i undersökningen att barns delaktighet i arbetet med dokumentationerna var viktigt, men svårt att genomföras.

The purpose of this study was to examine children's participation in court proceedings on supervised visitation and to analyse the descriptions of children in court verdicts. Eleven verdicts concerning supervised visitation resolved in 2014 were collected from two district courts in Stockholm County and studied with a qualitative textual analysis. The material was analysed with participation levels influenced by the ladder of participation for children developed by Roger Hart and with the theory of sociology of childhood. Our findings showed that children's opinions were mentioned in eight of the verdicts. In four verdicts the children's will influenced the courts decisions. The children’s will was in none of the verdicts determinant for the outcome. The children's level of participation had no correlation with their age. The children were often described as having universal needs rather than individual needs. The will of the children was in some verdicts invalidated by the court because of their age and their perceived lack of ability to understand what's best for them in the future. Our conclusions are that the court rarely described the children as independent actors or took the children's wishes into account.