Denna studie ämnade att beskriva och få förståelse för påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande ur förskolepedagogers perspektiv. Utifrån frågeställningar om hur uppdraget tolkas samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder det finns i arbetet ämnade studien att identifiera påverkansfaktorer i relation till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien undersökte också om det fanns skillnader mellan kommunala och privata förskolor. I studien användes en kvalitativ flexistrukturerad intervjuguide. Resultatet visade att förskolepedagogerna arbetade mycket med barns delaktighet och inflytande och de såg att de alla hade en samsyn på barn vilket skapade förutsättningar för att göra arbetet möjligt. Samtidigt visade undersökningen på att förskolepedagogerna använde strategier att komma runt vissa ramfaktorer som kunde hindra arbetet. Dessa faktorer var bland annat barngruppens storlek. Resultatet visade också att det fanns en viss skillnad på ramfaktorer i privata förskolor och på kommunala förskolor; de privata förskolorna hade fler resurser i form av personalstyrka och utbildad personal. Sammantaget visade det sig att de flesta var nöjda med sitt arbete med barns delaktighet och inflytande men att många saknade tid till att reflektera och fördjupa sig i frågorna med sina kollegor.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns delaktighet i förskoleverksamhetens dokumentationsprocess. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Materialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen artefakter, meningsskapande och mediering. Studiens resultat delas in i tre teman: ·        Förskollärarnas uppfattning av barns delaktighet i förskolans dokumentationsarbete. Vi undersökte hur förskollärarna uppfattade att barnen gjordes delaktiga i förberedelser av dokumentationsarbetet, under insamlande av dokumentationer samt under reflektionsarbetet. ·        Tillgängliga redskap i dokumentationsprocessen. Vi undersökte vilka redskap som förskollärarna erbjöd barnen att använda under dokumentationsprocessen, både när de skulle dokumentera och under reflektioner, samt om dessa redskap var valbara för barnen. ·        Omgivande faktorer som försvårar barns delaktighet. Vi undersökte vilka utmaningar förskollärarna identifierade i arbetet med att göra barn delaktiga i dokumentationsarbetet. De tre utmaningar som tydligast framträdde var tidsbrist, personalbrist samt hur barnets ålder kan påverka möjligheten till deltagande. Resultatet och analysen av materialet synliggjorde förskollärarnas uppfattning att reflektionen var den viktigaste delen i dokumentationsarbetet, och således den del där barnens delaktighet var ett stående inslag. Förskollärarnas berättelser visade att barnen hade tillgång till tekniska redskap när de dokumenterade, exempelvis avdelningens Ipad. Resultatet synliggjorde också de brister som förskollärarna uppfattade fanns i verksamheten och som resulterade i att barnens möjlighet till delaktighet minskade.

SammanfattningAndersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollärares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan.Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskolaSyftet med denna studie är att diskutera hur några förskollärare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen på förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollärare att man kan skapa möjligheter för barnen att påverka aktiviteters innehåll och utformning? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vår empiri. Några av de teoretiska begrepp som varit användbara för vår studie är Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssätt. Vi har intervjuat fem pedagoger vid fem olika förskolor. Pedagogerna betonar att det inte finns något enkelt svar på hur man löser vardagsdilemman på förskolan, utan menar att svaret är situationsbundet. De lyfter också vikten av att ta vara på och planera utifrån barnens intressen, att rannsaka sig som pedagog, samt att våga släppa kontrollen till förmån för det barnen uttrycker. Nyckelord: Barns delaktighet och inflytande, barns intressen, barnsyn, demokrati, pedagogens roll

Barn har enligt barnkonventionens 12:e artikel rätt att få sina röster hörda. Utifrån detta är syftet med denna uppsats att se hur denna rättighet efterföljs, genom att undersöka hur barns röster representeras i förvaltningsrättens domar om tvångsvård enligt 2 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).  Genom att analysera 26 LVU-domar från Linköpings förvaltningsrätt, avseende barn i åldern 4–12 år, undersöker uppsatsen hur barnets röst representeras och värderas i dessa domar. Med begreppet röst avser vi barnets åsikter, vilja och det som barnet har sagt. Den valda analysmetoden är tematisk innehållsanalys, då det empiriska materialet tolkas med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet barndomssociologi. I domarna studeras såväl hur barnets röst representeras och framställs i text, som hur barnets röst beaktas och används som skäl för beslutet. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk vetenskapsteoretisk utgångspunkt, då rätten betraktas som en social konstruktion som har inverkan på samhällets normer. Vi använder barndomssociologi som analytisk teori, vilket betonar barnets roll som aktiv aktör i samhället. Begreppet barnperspektiv används också i studien, som handlar om attbeakta barnets bästa. Resultatet av studien visar att barnets röst finns representerad i 20 av 26 domar. Vi tar upp på vilka olika sätt vi identifierat att barns röster representeras. Genom vårt resultat ser vi att representationen av barns röster i LVU-domar är bristfällig och att det finns utvecklingsområden. I sex av de undersökta domarna framkommer inte barnets röst alls. I endast sju av de studerade domarna framkommer barnets berättelse som skäl för det fattade beslutet. Detta indikerar inte nödvändigtvis att barnet har blivit delaktigt i beslutsprocessen, men det belyser hur barnets röst värderas. Trots att förvaltningsrätten inte kan ta direkt hänsyn till vad barnet säger och göra som barnet säger, argumenterar vi för att barnets röst borde väga tyngre samt tas i beaktande och framhävas på ett tydligare sätt.  Barnets röst är central för att fatta beslut som är till barnets bästa. Ökad delaktighet för barn och förståelse av delaktighetens olika aspekter är viktigt inom socialt arbete. Genom att involvera barnet kan socialarbetare fatta beslut som gynnar barnet. Förhoppningen är att denna analys kan bidra till ökad medvetenhet och förbättring av barnets rättigheter och skydd inom socialt arbete och rättsväsendet.

Förskolans läroplan har sedan 1998 reviderats flera gånger och arbetet med dokumentation har förtydligats och fått ta allt större plats, trots detta lämnar Läroplanen för förskolan (2018) tolkningsutrymme för hur dokumentationsarbetet ska genomföras. Syftet med denna studie är därför att undersöka förskollärares praktiska dokumentationsarbete ifråga om dess förutsättningar och syfte i relation till barns utveckling, lärande och delaktighet. Studien tar utgångspunkt i teoretiska perspektiv på pedagogisk dokumentation där analytiska begrepp som meningsskapande, material, process och bedömning blir vägledande i analysen. Med kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare i två olika kommuner närmar vi oss det praktiska arbetet, genom att ta del av deras upplevelser och arbetssätt. Förskollärarnas upplevelser och arbetssätt jämförs och i analysen presenteras fyra kategorier: Förutsättningar, syfte, barns utveckling och lärande samt barns delaktighet. Dessa kategorier analyseras med hjälp av valda teoretiska perspektiv och begrepp, samt sätts i relation till fem vetenskapliga studier som på olika sätt belyser pedagogisk dokumentation. Resultatet konkretiserar att pedagogisk dokumentation är ett komplext förhållnings- och arbetssätt. För att dokumentera barns utveckling och lärande används olika metoder. Några av dessa metoder möjliggör barnens delaktighet i dokumentationsarbetet. Det finns flera aspekter som påverkar dokumentationsarbetet, till exempel: Antal förskollärare, digitala plattformar och dess innehåll, syftet med dokumentationsarbetet, tiden för dokumentationsarbetet, upplägg av planeringstid samt möjligheter till reflektionsarbete. Pedagogers förhållningssätt och medvetenheten om sin egen delaktighet är också något som påverkar dokumentationsarbetet. Slutsatsen är att förskolans förutsättningar är en faktor och den individuella förskollärarens förhållningssätt till dokumentation är en annan som påverkar hur det pedagogiska dokumentationsarbetet görs.

Denna studie undersöker förskollärares uppfattningar om sitt arbete med pedagogisk dokumentation. Datamaterial har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av förskollärare. Studiens utgångspunkt är fenomenografiska teoretiska perspektiv. Studiens resultat utgörs av tre kategorier av uppfattningar, där den första är innehåll i förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation. Förskollärarna i denna studie uppfattar pedagogisk dokumentation som ett styrningsverktyg utifrån styrdokument, en arbetsmetod för att synliggöra lärande samt som ett sätt att synliggöra förskollärarens profession och praktik. I den andra kategorin, pedagogisk dokumentation som svårt och komplext uppdrag, lägger förskollärarna i denna studie fokus på yttre- och praktiska förutsättningar. Det handlar om innehållsmässiga svårigheter kring vad som ska dokumenteras, arbetsbörda på grund av saknad kompetens och tid, samt svårigheter att hantera teknik och digital dokumentation. Den tredje kategorin, barns delaktighet i arbete med pedagogisk dokumentation, fokuserar förskollärarna i denna studie på barns kompetens. Förskollärarna uppfattar ofta barnen som inkompetenta och passiva, med begränsad rätt till inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. Studien bidrar med kunskap kring förskollärares uppfattningar om sitt arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan. Att belysa variationer i förskollärares uppfattningar skapar möjlighet till yrkesmässig reflektion och fördjupning. Resultatet av den här studien kan ge förskollärare och rektorer verktyg för reflektion för att utveckla arbete med pedagogisk dokumentation i sin praktik.

De senaste åren har inneburit förändringar i barnrätt med bland annat införandet av barnkonventionen som svensk lag 1 januari 2020 (Åklagarmyndigheten, 2020) och konventionen som lag skapar möjligheter för en förändrad syn på barn som rättighetsbärare (Singer, 2022). Samtidigt har en kartläggning av domar om vårdnad, boende och umgänge visat på att barns rätt till delaktighet beaktas i låg utsträckning i domarna (Jämställdhetsmyndigheten, 2021), och i tidigare forskning är barns delaktighet i sådant som rör dem ett återkommande ämne av intresse. Syftet med denna studie är att utifrån en kritisk diskursanalys undersöka hur barns rättigheter framställs i traditionellt mediematerial som rör barnrättsfallen lex Bobby, lex Lilla hjärtat och lex Tintin. 11 stycken nyhetsartiklar valdes ut för lex Bobby, och lex Tintin, samt 14 stycken för lex Lilla hjärtat. De huvudsakliga resultaten visar på att barns rättigheter framställs som rätt till skydd och en trygg uppväxt, men även i form av rätt till delaktighet och att få sin röst hörd. De huvudsakliga slutsatserna är att medieframställningarna av barns rätt har förändrats över tid - från att framställa barn som ett objekt i behov av skydd, till en egen aktör som har rätt att få sin röst hörd. Studien visar även att vem som framställs som ansvarig för att barnens rättigheter inte beaktas också har förändrats över tid. I det första fallet lex Bobby, framträdde diskurser som fokuserade på civilsamhällets passivitet gällande att agera vid misstanke om att barn far illa, medan fokuset i den mer sentida medierapporteringen kring lex Lilla hjärtat och lex Tintin manifesterade en enighet kring behovet av lagändringar som tar barns rätt till delaktighet på allvar, och uttryck för att rättsväsendet behöver kompetenshöjningar för att säkerställa att barns egen delaktighet och inställning beaktas i ärenden som rör dem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna utformar och strukturera den fysiska inomhusmiljön, men även i vilken grad barnen ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av miljön. Utifrån vårt syfte valde vi en kvalitativ studiedesign med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar på kommunal eller fristående förskola. Affordance teorin har använts som teoretiskt perspektiv eftersom det ansågs vara relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att den fysiska inomhusmiljön anses vara något viktigt för att stimulera barns kreativitet och fantasi. Studien visar även att den fysiska inomhusmiljön tillgodoser barnens förutsättningar och behov när förskolepersonalen har ett tillåtande förhållningssätt. Barn som ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av den fysiska inomhusmiljön och begränsas inte i att förflytta material kan upptäcka handlingserbjudanden.

Läsförståelsen hos Sveriges 15-åringar sjunker drastiskt och läsfrämjande arbete med barn och unga har förstärkts i bibliotekslagen. Samtidigt har FN:s barnkonvention blivit lag och medfört att barns delaktighet är ett högaktuellt ämne. Utifrån detta och att biblioteksforskare anser att barnbibliotekets utformning behöver ses över, är studier av biblioteksrum i syfte att stärka barns delaktighet och litteracitetsutveckling befogat. Rummet kan fungera som resurs i det didaktiska arbetet med barn och denna studie syftar till att belysa att rummet som resurs även kan tillämpas på barnbibliotek. Rummets betydelse för läsfrämjande arbete på barnbibliotek har här studerats genom observationer av barnens interaktioner med biblioteksrum och intervjuer med bibliotekspersonal, på tre olika barnbiblioteksverksamheter. Studien har undersökt de olika metoder genom vilka barnbiblioteken arbetar med läsfrämjande och barns delaktighet och hur bibliotekspersonal utformat rummet för att stödja detta. Analysen har sin utgångspunkt i teorier om rummets betydelse, litteracitetsbegreppet och olika förståelse av barns delaktighet.Resultaten visar på att barns delaktighet på barnbibliotek inte är oproblematisk. I synnerhet var det inte oproblematisk att få barnens synpunkter på utvecklingen av verksamheten. Att fråga barnen var mindre effektivt än att observera och samspela med dem. Läsfrämjande verksamhet kan vara att utforma rum som tillgängliggör böcker till barnen och inbjuder till högläsning men kan även vara att erbjuda vägar in till litteraturen genom berättande och olika estetiska uttryckssätt. Men oavsett synen på läsfrämjande, gagnar en medveten utformning av rummet verksamhetens syften genom att underlätta barnens utforskande av sin litteracitet och sin delaktighet på barnbiblioteket.

Denna kvalitativa studies syfte är att fördjupa kunskapen om hur bibliotekspersonal väljer böcker till sagostunder för barn i åldern 3-6 år, samt vilka idéer och värderingar som påverkar bokvalet. Bakgrunden till frågeställningarna tar avstamp i den litteraturdidaktiska diskussionen om kvalitetslitteratur samt FN:s barnkonvention. Det empiriska materialet utgörs av tre observationer av sagostunder samt fyra semistrukturerade intervjuer med bibliotekarier på fyra olika folkbibliotek i en kommun. Materialet har analyserats med tematisk analys, med Catarina Erikssons fyra idealtyper över olika synsätt på barnbiblioteket som teoretiskt ramverk. Studien tyder på att bibliotekarier främst hittar böcker till sagostunderna genom hantering av barnböcker i det dagliga arbetet, browsing i bibliotekets hyllor och genom tips från kollegor. Personlig smak, variation, representation samt barngruppens sammansättning visar sig vara viktiga överväganden som bibliotekarierna förhåller sig till i samband med bokvalet. De mest framträdande idealtyperna i vårt material är den musiska och den egaliserande. Barn är sällan direkt delaktiga i urvalsprocessen, men ofta indirekt delaktiga genom att deras reaktioner och preferenser tas tillvara.