Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av lyssnande till de yngsta barnen samt hur de menar att lyssnande kan leda till att barn blir delaktiga i utformningen av utbildningen. Studien är kvalitativ och sex semistrukturerade intervjuer har genomförts för att kunna bilda kunskap om förskollärares berättelser och upplevelse. Den teoretiska utgångspunkten är fenomenologi och resultatet har bearbetats genom en tematisk analys utifrån det fenomenologiska begreppet livsvärld, då berättelserna utgår från förskollärarnas egna livsvärldar.  Resultatet visar att barn har många olika uttryckssätt där även humor, integritet och kroppsligt avstånd belystes som uttryckssätt. Förskollärarna upplever ibland en svårighet i att lyssna in och upptäcka dessa uttryck. Fokus blir då i stället på att barn ännu inte utvecklat det verbala språket samt att förskollärna ibland kan känna en otillräcklighet i att hinna lyssna in de yngsta barnens uttryckssätt. Resultatet visar också att pedagogisk dokumentation och en tillgänglig miljö är användbart för att möjliggöra lyssnande och delaktighet. Det visar sig även att förskollärare upplever att det är betydelsefullt att vara närvarande och lyhörd för att kunna lyssna in barns olika uttryck.

Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barnsmöjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan med en specifikt fokus på samlingen.Fokus för studien är att behandla hur förskollärare samt barnskötare planerar för en samlingoch vilka möjligheter de ger barnen till delaktighet och inflytande i upplägget av självaplaneringsfasen. Studien kommer även att behandla genomförandet av samlingen, för attundersöka vilka möjligheter pedagogerna ger barnen till delaktighet och inflytande i sambandmed samlingen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts för att samlain data. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare på treolika förskolor, detta för att vi ville få in olika erfarenheter samt utbildningar i vårtresultat. Resultatet visar att personalen anser att delaktighet och inflytande ska präglasamlingen. Pedagogerna arbetar med att ge barnen dessa möjligheter genom att ta vara påbarnens intressen, låta dem göra aktiva val och ta hjälp av barnen som medaktörer. Barnensintressen visar sig vara ledande i förskolornas arbete kring delaktighet och inflytande isamlingen. Resultatet visar även att det finns vissa begränsningar i arbetet med barnsdelaktighet och inflytande i samband med samlingen, dels på grund av pandemin med Covid-19, dels kopplat till barnens dagsform och deras olikheter.

Denna kvalitativa studie har i syfte att tolka och förstå pedagogers beskrivningar av barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen. Därigenom bidra med en djupare förståelse om hur pedagoger utvecklar förutsättningar för att barns delaktighet ska ha en framträdande roll i pedagogisk dokumentation. Av den anledningen är detta examensarbete aktuellt för alla pedagoger som arbetar inom förskolans utbildningsverksamhet. Studien genomfördes i södra Sverige och för att studien skulle uppnå sitt syfte samt besvara forskningsfrågorna genomfördes två fokusgruppsdiskussioner som bestod av tre förskollärare i respektive grupp. I fokusgrupperna fick förskollärarna möjlighet att diskutera kring sina kunskaper och erfarenheter utifrån barns delaktighet i pedagogisk dokumentation. Studien hämtar inspiration från hermeneutikens tolkningslära för att bilda förståelser kring pedagogernas budskap utifrån teorier om delaktighet och inflytande. Resultat visar att pedagogens kunskaper kring barns delaktighet i den pedagogiska dokumentationen är avgörande för pedagogers förhållningssätt och medvetande kring att göra barnen delaktiga i processen. En slutsats blir därmed att som verksam pedagog inom förskolan är det viktigt att reflektera över vilka tillvägagångssätt som bidrar till att närmar sig barns perspektiv. Dessa tillvägagångssätt blir därav gynnsamma för en gemensam pedagogisk dokumentation.

Sweden is often seen as a pioneer when it comes to children’s rights. Despite this, there is a lack of children's participation in issues that affects them. The aim of this study is to explore how social workers in the Swedish social services enable children’s participation in assessments and which factors that can affect this. The study has used a qualitative method with semi-structured interviews with six social workers. The interviews have been analyzed by using Shier’s pathways to participation model and Lipsky ́s theory of street level bureaucrats. The result shows that social workers enable children's participation by using different methods and tools, the two most common being BBIC and Signs of Safety. Factors that can affect the work with children’s participation are implementation of different methods into the organisation which have a positive effect and a lack of time due to a high workload which have a negative effect. The conclusion of this study is that the social workers have a lot of methods and tools to enable children’s participation but that factors like lack of time due to a high workload makes it impossible for the social workers to enable children’s participation in the way that they should.

In this study, Nordic children’s librarians work with promoting children’s participation during the covid-19 pandemic is investigated. Focus is in particular on how the participants ways of working have changed and what difficulties and opportunities were brought by the pandemic. The theoretical framework is based on two models for children’s participation and the concepts of child perspective, children’s perspectives, empowerment and view of children. Ten qualitative, semistructured interviews were conducted. The empirical data were analyzed and structured according to a theory-driven approach. The results show that the restrictions which have been imposed on the physical library room have led to various difficulties in the children's librarians abilities to communicate and interact with the children. This, in turn, has affected the participants' possibilities to include, inspire, involve and challenge the children in the library activities. Furthermore, the results show that the children's librarians child perspective has not been able to meet the children's own perspective to the same extent as before, which has led to the children's influence in the activities diminishing. However, the transition to digital channels and fora has brought new opportunities to enable participation, albeit in a changed form. Further research is needed on how the changed conditions for children’s participation in the library activities can be understood from the perspectives of children and their adults. Studies regarding the participation of especially vulnerable children and children with disabilities are also suggested.

Abstract Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur barns delaktighet i förskolan möjliggörs. Fokus ligger på hur pedagoger beskriver vad delaktighet är samt hur de går tillväga för att möjliggöra delaktighet för de yngre barn som ännu inte kan eller väljer att uttrycka sig verbalt. Utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer kommer vi försöka identifiera olika faktorer som påverkar yngre barns möjligheter till delaktighet i förskolan. Teoretiska perspektiv som uppsatsens resultat och analys vilat på är Aspelin och Perssons (2011) beskrivning av relationell pedagogik samt Harts (1992) modell delaktighetsstegen. Teoretiska verktyg som använts är sam-varo och sam-verkan, direkt- och indirekt lärande samt deltagande och icke-deltagande. Den tidigare forskning som presenteras innefattar tre studier och ett forskningsprojekt. I vårt resultat framgår det att pedagogerna har en samstämmig syn kring begreppet delaktighet. Det handlar framförallt om att barnen enligt pedagogernas förståelse ska få vara med och bestämma vad de vill göra och vad som ska ske i förskolan. Pedagogers lyssnande på vad barnen uttrycker, såväl verbalt som kroppsligt, blir avgörande för vilken grad av delaktighet som barnen i förskolan ges. Vi har kommit fram till att de tre faktorerna kommunikation, miljö samt förhållningssätt är väsentliga för möjliggörandet av barns delaktighet. Pedagogerna beskriver att arbetet med barns delaktighet i huvudsak innebär att de är närvarande och lyssnar till vad barnen uttrycker. En ömsesidig relation ses som betydelsefull för att en god kommunikation ska bli möjlig och att denna kommunikation sedan kan möjliggöra barns delaktighet i förskolan. Nyckelord: Barns delaktighet, Delaktighetsstege, Förskola, Pedagog, Relationell pedagogik

I den här studie undersöks det hur socialsekreterare som arbetar med barnutredningar inom socialtjänsten arbetar för att göra barn delaktiga under utredningsprocessen samt socialsekreterarnas möjligheter, hinder och handlingsutrymme för barns delaktighet. Utifrån studiens syfte genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnutredningar. Insamlad data har analyserats genom utvecklingsekologisk teori, Sheir delaktighetsmodell och gräsrotsbyråkrati samt handlingsutrymme. Vidare har insamlad data analyserats genom tidigare forskning. Det framkommer i tidigare forskning att socialarbetare har förståelse för vad barns delaktighet innebär samt att ålder och mognad kan vara ett hinder för delaktighet. Tidsbrist kan även påverka barns delaktighet medan en bra relationen mellan barn och socialsekreterarna kan underlätta barns delaktighet. I resultatet framkommer att intervjupersonerna upplever att alla barn görs delaktiga i utredningsprocessen. Intervjupersonerna beskriver barns delaktighet som att barn ska få möjlighet att framföra sina åsikter och olika metoder används för att underlätta samtal med barn. Barnets ålder och mognad upplevs inte vara en påverkansfaktor för delaktigheten. I intervjuerna lyfts föräldrar som något som kan vara ett hinder för barns delaktighet, att föräldrarna tror att det kan vara jobbigt för barnet att komma till socialkontoret för att prata om händelser som har varit, att det blir ytterligare trauma för barnet. / This study examined how social workers involved children in investigation of child protection cases, opportunities for social workers to include children, difficulties around participation of children and room for maneuver. Based on the purpose of the study, six semi-structured interviews were conducted on social workers who work on investigation of children.  Data was analyzed along Bronfrenbrenner’s developmental ecology theory, Shier's model of participation theory and Lipsky`s Street-Level Bureaucracy theory. Previous research shows that social workers understand what child participation means, and that age and maturity can be an obstacle to participation by children, that lack of time can be an influence on children's participation and that a good relationship between children and social workers can facilitate children's participation. Results of the current study show that the interviewees feel that they involve children in the investigation process, and that they meet the children at least one to several times during the investigation process. The interviewees described child participation as giving children an opportunity to express their opinions and they had different methods of including children in the investigation process regardless of age and maturity. They agreed that parents were an obstacle to child participation in investigation. Some parents felt that it was difficult for children to participate as this would lead to further trauma for the child.

Barn har rätt till att vara delaktiga vid utformningen av de stadsrum som påverkar barnen. I ett samhälle där barnkonventionen blivit lag behöver kommuner arbeta med barns åsikter och önskemål när barnens lekplatser och skolgårdar planeras. Hur man som planerare kan ta del av barns åsikter även i de yngre åldrarna kan vara tungrott. Yngre barn behöver mer stöttning när de ska få uttrycka sina åsikter. I denna uppsats kommer läsaren få läsa om forskning som finns kring ämnet om hur barn kan vara delaktiga, via olika modeller och verktyg. Läsaren kommer få ta del av de lagar och regelverk som idag finns i Sverige för att reglera att en fysisk planering. En workshop på en förskola har utförts och två intervjuer har hållits med anställda vid Burlövs kommun. Resultatet i denna studie visar att det går att involvera yngre barn vid fysisk planering. Yngre barn har mycket åsikter samt många idéer och tankar. Det kan dock vara av problematisk natur att arbeta med barn i ung ålder. Detta då yngre barn kan ha svårt att förstå sitt egenansvar samt att yngre barn kan ha svårt att vara självständiga i sina åsikter. / Children have the right to be involved in the design of urban spaces that affect them. In a society where the Convention on the Rights of the Child has become law, municipalities need to work with children's opinions and wishes when planning children's playgrounds and schoolyards. How planners can take account of children's opinions even at a younger age can be difficult. Younger children need more support when expressing their opinions. In this paper, the reader will read about research on the topic of how children can be involved, through different models and tools. The reader will learn about the laws and regulations that currently exist in Sweden to regulate physical planning. A workshop at a preschool has been conducted and two interviews have been held with employees at Burlöv municipality. The results of this study show that it is possible to involve younger children in spatial planning. Younger children have many opinions and many ideas and thoughts. However, it can be problematic to work with children at a young age. This is because younger children may have difficulty understanding their own responsibility and younger children may have difficulty being independent in their opinions.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om specialpedagogers och förskollärares syn på/ uppfattning av barns delaktighet i förskolan. Tidigare forskning inom området utgår främst från förskollärares syn på delaktighet i förskolan snarare än specialpedagogers uppfattning av barns delaktighet. Eftersom både yrkeskategorierna har en roll inom förskolans utbildningsområde kan det anses vara av relevans att båda rollernas uppfattningar får ta plats, då de i sin yrkesprofession är med och påverkar barnens vardag. Studien har en fenomenografisk ansats där sökandet efter likheter och skillnader i de båda yrkeskategoriernas beskrivningar genomförts med hjälp av enskilda intervjuer av semistrukturerad modell. Den teoretiska utgångspunkten är Jansons (2005) delaktighetsmodell där delaktighet förstås utifrån de sex aspekterna autonomi, engagemang, acceptans, samhandling, tillgänglighet och tillhörighet.Studiens resultat visar att både specialpedagoger och förskollärare beskriver delaktighet i termer av samhörighet och gemenskap samt barns självbestämmande. Resultatet visar också på att arbetet med barns delaktighet i förskolan handlar om att tillgängliggöra barns delaktighet genom anpassningar, vilka ofta villkoras av olika förutsättningar. I studien framgår att anknytningen mellan barn och pedagog är en återkommande faktor i allt arbete med barns delaktighet och den enskilt viktigaste komponenten för att kunna tolka förskolebarns upplevelse av delaktighet i förskolan. Det blir tydligt att det ofta är barnen i behov av särskilt stöd som blir särskilt fokus när barns delaktighet i förskolan diskuteras, eftersom de på många sätt upplevs extra sårbara när det gäller detta.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver barns delaktighet och inflytande på förskolan samt hur de anser sig kunna skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolans utbildning. Studien utgår ifrån semistrukturerade intervjuer som metod där 10 förskollärare medverkat. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med begreppen being och becoming, samt begreppet barns aktörskap och Shiers delaktighetsmodell. Resultatet synliggör förskollärares beskrivningar av strategier för att öka barns delaktighet och inflytande genom kartläggning av barns behov och intressen, tydliggörande pedagogik och demokratiska röstningar, men lyfter också hinder och utmaningar i förskolans uppdrag att främja barns delaktighet och inflytande. Studiens slutsats visar att förskollärare har en vilja att skapa förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i förskolan, men att det finns osäkerhet i hur förskollärare kan öka barns delaktighet och inflytande i samspel med övriga mål och riktlinjer i förskolans styrdokument.