Téma: Porovnání potřeby sounáležitosti ve zdravotnickém týmu na jednotkách intenzivní péče a standardních odděleních. Cílem diplomové práce je zjistit míru uspokojení potřeby sounáležitosti ve zdravotnickém týmu na jednotkách intenzivní péče a standardních odděleních. Ve své teoretické části se zabývám podrobným rozborem potřeby sounáležitosti. Charakterizuji problematiku lidských potřeb a jejich důležitost při působení v pracovním kolektivu na jednotkách intenzivní péče a standardních odděleních. Poukazuji na příčiny a projevy frustrace této potřeby. Zabývám se fluktuací zdravotnických pracovníků a pohlížím na narušení potřeby sounáležitosti, jako na jeden z důvodu proč sestry mění pracovní místa. Praktická část práce je zpracována formou kvantitativního výzkumu. Metodou dotazníkového šetření jsem získala data od 142 respondentů (všeobecných sester, sanitářů, fyzioterapeutů ve fakultních a krajských nemocnicích). V dotazníku jsem sledovala tyto oblasti: základní faktografické údaje, frustraci potřeby sounáležitosti a její projevy, důvody fluktuace, motivaci v pracovním kolektivu. Zpracováním dat jsem došla k závěru, že sestry znají význam výrazu potřeba sounáležitosti. Subjektivně více vnímají frustraci sounáležitosti zdravotničtí pracovníci ze standardních oddělení než zdravotníci z jednotek...

The thesis maps the ways of participation of Russian-speaking mothers on the Czech civil society. By means of in-depth interviews I learn what factors are required for the integration of the migrants and what make the integration difficult. I focus on fulfillment of the need of belonging to Czech civil society in the context of all other needs. The sense of belonging is specific for women because of their gender-dependent family role - a woman takes care of children and comes more often to contact with Czech society through them. She also assumes the role of a protector of the original culture and mother tongue. I study the influence of the ethnic identity of mothers on the integration of their children into the new environment and the role of the mothers in the upbringing of a new citizen. I also study whether the migrants need services of Czech and migrant non-profit organizations for their participation on Czech civil society, or whether they use help of their countrymen. Keywords: Integration, participation, civil society, Russian-speking migrant mother, sense of belonging, identity

Involvement of people with experience of disease as a peer consultant in social and health services is a new phenomenon in the care of people with mental illness. The way the peer consultant works and his involvement in the team of experts is related to the different ethical contexts and aspects that each organization must prepare if it wants to implement this position. The experience of peer consultants is also a testimony of the status of people with mental illness in society, stigmatization and the need to help people in a similar situation. Klíčová slova illness, mental, care, psychiatric, altruism, solidarity, society, belonging, ethics, services, social, health, helping, sharing

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att undersöka hur bilden och aktiveringen av friluftsliv ser ut hos dagens förstaårsstudenter vid idrottslärarprogrammen i Sverige och hur de upplevt sin egen friluftsundervisning under åren i skolan. Frågeställningarna som undersöks i studien är: Hur ser förstaårsstudenter på sitt eget friluftsliv? Vilka minnen har förstaårets idrottslärarstudenter av friluftsundervisningen från ungdomsskolan? Vilka drivkrafter påverkar lärande och utövande av friluftsliv för idrottlärarstudenter? Metod Studien har genomförts på förstaårsstudenter vid de nationella utbildningarna till idrottslärare. Där 90 studenter deltog i en kvantitativ enkätstudie för att ge en större bild över hur aktiveringen och den upplevda friluftsundervisningen var under skolåren. Vilket kompletterades med 6 stycken intervjuer, där en närmare bild kring motivet till friluftsliv undersöktes i form av upplevelser och känslor från både fritid och skolår. Resultat Resultatet från datainsamlingen visar att två tredjedelar introducerats till friluftsliv genom familj och det näst intill alla upplevde någon form av friluftsundervisning under sina skolår. Skogen är den dominerande platsen för skolans undervisning och aktiviteterna orientering, skridskor och skogsvandringar sker. Sett till eget friluftsutövande är det i skogen aktivering för friluftsutövande sker i form av vandringar och motion i elljusspår. Känslor kopplade till utövandet är lugn och harmoni tillsammans med drivkrafterna att få uppleva och tillhöra en gemenskap. Slutsats Resultatet tyder på att fortsatt utövande går i linje med positiva upplevelser, vilket återspeglas i formerna av naturmöten från skolan efterliknas i det egna utövandet. Studien pekar på att den främsta anknytningen till friluftsliv är skogen vilket även är den grad (till störst del) elever möter genom friluftsundervisningen i skolan. Motivet till utövandet är upplevelse genom positiva minnena och den harmoni, lugn och stresslindrande effekt naturen för fram. / Aim The purpose of this study is to investigate the depiction and activation of outdoor life looks like in today's first-year students at the sports teacher programs in Sweden and how they experienced their own outdoor education during their schoolyears. The issues that will be examined are: How do first-year students own vision of their outdoor life look like? What memories do first-year students have of outdoor education from their school years? What forces affect the learning and practice of outdoor life for physical education teacher students? Method The study was conducted on first-year students at the national educations for PE-teachers. Where 90 students conducted a quantitative questionnaire to provide a wide picture of how the own activation and the experienced outdoor education was during the school years. Which was supplemented with six interviews, where a closer look at the motive for outdoor life was examined in the form of experiences and feelings from both leisure and school years. Results The results from that data showed that two thirds were introduced to outdoor life through family and almost everyone experienced outdoor education during their school years. The forest is the dominant place in school and the activities orienteering, skating and hikes take place. In terms of own outdoor activities, it ́s the forest where most activation takes place through hiking and exercise. Emotions connected to the outdoor life are peace and harmony together with the driving forces to experience and belonging to a group. Conclusions This indicates that continued practice is in line with positive experiences, which is reflected in the fact that the forms of nature encounters from the school are imitated in one's own practice. The study indicates that the main connection to outdoor life is the forest, which is also what most students meet through outdoor education at school. Motive for outdoor life is experience through positive memories and the harmony, calm and stress-relieving effect nature bring.

People are emotional about places. I study the effect of regional identity (“at home”) on internal migration flows in Germany between 1995 and 2017. Regional identity is proxied by measuring how NUTS3 regions were historically affiliated in the former patchwork of Germany. When controlling for the influence of distance, culture (measured by dialects) and regional characteristics, I confirm that regional identity drives migration patterns additionally. Employing the separation effect by the German wall affirms that not only earlier migration or family bonds determine movements instead of regional identity.

Abstract not available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken förståelse och vilka erfarenheter pedagogiskt och organisatoriskt ansvarig personal har för att skapa en inkluderande miljö för alla elever i fritidshemmet, samt att i ljuset av detta diskutera i vilken mån fritidshemmets uttryckta inkluderingsmål kan sägas uppfyllas. Detta är en kvalitativ studie där vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer. I studien har vi besökt två skolor där vi intervjuat två grundlärare i fritidshem som är pedagogiskt ansvariga för respektive fritidshem. Vi har även intervjuat två biträdande rektorer som är organisatoriskt ansvariga för respektive fritidshem. För att analysera intervjuerna i studien har vi tagit stöd från det interkulturella perspektivet samt det relationella och kategoriska perspektivet. Vi har även i analysen använt oss av fenomenografisk analysmetod. Genom att tillämpa en fenomenografisk ansats har vi kunnat få fram en breddad och fördjupad bild av intervjupersonernas förståelse och erfarenheter kring skapandet av en inkluderande miljö. I studien framkom en gemensam förståelse kring inkluderingsbegreppet men att det skiljde sig i hur pedagogiskt och organisatoriskt ansvariga resonerar kring det inkluderande arbetet i praktiken. Studien visar även hur fritidshemmets olika förutsättningar kan vara en hävande faktor till att skapandet av en inkluderande miljö inte kan göras till fullo. / The purpose of this study is to investigate what understanding and what experiences pedagogically and organizationally responsible staffhave in creating an inclusive environment for all students in the leisure-time center, and to discuss in the light of this the extent to which the leisure center's expressed inclusion goals can be said to be fulfilled. This is a qualitative study where we used semi-structured interviews. In the study, we visited two schools where we interviewed two primary teachers in leisure centers who are pedagogically responsible for each leisure center. We have also interviewed two deputy vice-chancellors who are organizationally responsible for each leisure center. To analyze the interviews in the study, we have taken support from the intercultural perspective as well as the relational and categorical perspective. We have also used phenomenographic analysis methods in the analysis. By adding a phenomenographic approach, we have been able to develop a broadened and in-depth picture of the interviewees' understandings and experienced units around the creation of an inclusive environment. The study revealed common understandings of the concept of inclusion, but that it differed in how pedagogically and organizationally responsible reason about the inclusive work in practice. The study also shows how the different conditions of the leisure center can be revoking to the fact that the creation of an inclusive environment cannot be done in full.

Research has shown that female students experience discrimination and prejudice in male-dominated higher education, which in turn could result in a lower sense of belonging. This study collected data from 53 female students in different majors and countries with the help of two surveys (one in Swedish and one in English). The aim of the study was to highlight the experience of women in male-dominated education. The survey had statements that the participants were asked to rate on a five-point Likert scale and open-ended questions where they were encouraged to write based on their own experience with discrimination and prejudice. The results were analyzed with thematic analysis and with Spearman’s rho correlations. The findings support the hypothesis that women experience discrimination and prejudice in male-dominated education. Both male classmates and male professors have acted in a discriminating way and have questioned women’s abilities. However, the female students rated the instances as “not severe”. The findings found no support for the hypothesis that female students would feel a lack of belonging. Further measures are needed in order to eliminate discriminatory behavior (e.g., hire more female professors, equality education for all professors). / Forskning har visat att kvinnliga studenter upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad högre utbildning, vilket kan resultera i en lägre känsla av tillhörighet. Den här studien samlade in data från 53 kvinnliga studenter i olika huvudämnen och länder med hjälp av två enkäter (en på svenska och en på engelska). Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser i mansdominerad utbildning. Enkäten hade påståenden som deltagarna ombads betygsätta på en femgradig Likert skala och öppna frågor där de uppmuntrades skriva baserat på deras egna upplevelser av diskriminering och fördomar. Resultaten analyserades med tematisk analys och med Spearman’s rho korrelationer. Resultaten ger stöd för hypotesen att kvinnor upplever diskriminering och fördomar i mansdominerad utbildning. Både manliga klasskamrater och manliga professorer hade agerat på ett diskriminerande sätt och ifrågasatt kvinnors förmågor. Däremot värderade de kvinnliga studenterna händelserna som ”inte allvarliga”. Resultaten fann inget stöd för hypotesen att kvinnliga studenter skulle känna brist på tillhörighet. Vidare åtgärder krävs för att eliminera diskriminerande beteende (till exempel anställa mer kvinnliga professorer, jämställdhetsutbildning för alla professorer).

I den politiska debatten sägs arbete vara den främsta vägen in i det svenska samhället, samtidigt som tidigare tonvikt på stöd och socialt ansvar har ersatts av aktivering och individuellt ansvar i etableringsprogrammen för nyanlända. Detta tankesätt centrerar social inkludering kring lönearbete och utelämnar den avsevärda del av samhällslivet som sker på fritiden. Denna studie ifrågasätter lönearbetets primat och undersöker därför integration i förhållande till fritidsvärlden, utifrån upplevelser av hem- och tillhörighet. Detta görs genom halvstrukturerade intervjuer med informanter som flyttade till Sverige i vuxen ålder. Mot bakgrund av Floya Anthias texter om migration och integration lyfts de relationella och flytande aspekterna – de translokala kontexterna – av hem- och tillhörighet. Den lokala kontexten utforskas vidare med Gary A. Fines interaktionistiska perspektiv på grupper, och fritidsaktiviteternas betydelse belyses med hjälp av Tony Blackshaws teori om fritid i moderniteten. Tolkande fenomenologisk analys av materialet visar hur fritidsaktiviteter kan understödja behovet av självförverkligande och gemenskap, samt hur upplevelsen av social inkludering till stor del handlar om de interaktioner som går utöver acceptans eller tolerans. Positiva och integrerande upplevelser bland informanterna relaterade till huruvida den lokala gemenskapen välkomnade och bjöd in, samt interaktioner som kännetecknades av uppskattning, gränsöverskridande, omsorg, och hänsyn. Vad detta föreslår är att stat och civilsamhälle borde vidga sin förhärskande förståelse av integration och gemenskap.

Socialt arbete inkluderar ofta individer som på något sätt lever utanför det normativa samhället. Fall som berör perosner med utländsk bakgrund kan ofta missförstås eftersom den Eurocentriska ideologin inte alltid är rådande för alla. Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna födda på 90-talet med två utrikes födda föräldrar skildrar sin identitet smat vilken inverkan miljön har haft på deras identitetskapande. Med denna studie vill vi även få en ökad kunskap om fårgor som rör identitet i förhållande till etnicitet och hur andra generationens invandrare påverkas av benämningen invandrare. Vi har genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex personer födda i Sverige med olika kulturell bakgrund. För att få ett bredare perspektiv har vi ställt frågor om hur deras etniska bakgrund har påverkat deras skapande av identitet i det svenska samhället. Vår analys bgger på det empiriska materialet som även vidare kopplas till den tredje identiteten och andra relevanta teoretiska begrepp som; attributionsteorin, människans behov av tillhörighet och kulturell identitet och dess tillhörighet. Resultatet av vår studie har visat att omgivningen spelar en viktig roll i repondenternas identitetsbildning. Respondenternas etnicitet var avgörande i vilken utsträckning de känner tillhörighet till det svenska samhället. Den etniska bakgrunden bidrog således till en känsla av utanförskap då samhället inte tillät dem att identifiera sig som de ville. Sammanfattningsvis visade den insamlade empirin på att intervjupersonerna växt upp med två kulutrella världar som varit betydande för processen av identitetsskapandet. Deras dubbla kulturella band har varit en kärn faktor i hur dem skildrar sin identitet. Respondenterna ansåg deras dubbla kulturella band som en svårighet i deras unga dagar då ett sökande efter tillhörighet aldrig upphörde. Men beskrev den som en tillgång i dagens läge då de funnit sig själva och sin plats i samhället. / Social work often includes individuals who in some way live outside the normative society. Cases involving people with a foreign background can often get misunderstood because the Eurocentric ideology is not always prevalent for everyone. The purpose of this study is to investigate how adults born in the 90s with two foreign-born parents portray their identity and what impact the environment has had on their identity creation. With this study, we also want to gain a increased knowlegde of issues concerning identity in relation to ethnicity and how second-generation immigrants are affected by being referred to as immigrants. We have conducted qualitative semistructured interviews with six people born in Sweden with different cultural backgrounds. To get a broader perspective, we have asked questions about how their ethnic background has affected their identity creation in swedish society. Our analysis is based on the empirical material which is also further linked to the third identity and other relevant theoretical concepts such as; the attribution theory, man's need for belonging and cultural identity and its belonging. The results of our study have shown that the enviroment plays a significant role in the respondents' identity formation. The respondents' ethnicity was decisive in the extent to which they felt a sense of belonging to swedish society. The ethnic background thus contributed to a feeling of exclusion as society did not allow them to identify themselves as they wished. In summary, the collected empirical evindence showed that the interviewees grew up with who cultural worlds that were significant for the process of identity creation. Their dual cultural ties have been a core factor in how they portray their identity. The respondents considered their dual cultural ties to be a difficulty in their young days when a search for belonging never ceased. But described it as an asset in today's situation when they have found themselves and their place in society.