Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till vården där patienterna kommer att möta sjuksköterskor. Syfte: Belysa sjuksköterskornas upplevelser av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikt som bygger på åtta kvalitativa artiklar. Resultat: Tre huvudkategorier och två subkategorier skapades. Första huvudkategorin var kunskapens betydelse i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa med subkategorierna positiva upplevelser av kunskapens betydelse och negativa upplevelser av kunskapens betydelse. Andra huvudkategorin var upplevda yrkesroll i mötet av patienter med psykisk ohälsa. Tredje huvudkategorin var upplevda känslor i mötet av patienter med psykisk ohälsa med subkategorierna positiva upplevelser och negativa upplevelser. Diskussion: Fynd i huvudkategorierna som diskuterades var sjuksköterskornas bristande kunskap och kompetens leder till att patienter med psykisk ohälsa inte erbjuds den vård de har rätt till. Okunskapen kan leda till rädsla för det okända och en känsla av att psykiatrin inte är en del av allmänsjuksköterskornas ansvar. / Background: Mental health illness is common within the Swedish population and is considered an endemic disease. People with mental health illness can suffer from psychological or physical issues and will turn to the health care system, where they will meet nurses. Aim: Shed light on nurses’ experiences of encountering patients with mental health illness in health care facilities. Method: A literature review based on eight qualitative studies. Result: Three main categories and two subcategories were created. The first main category was the importance of education in the encounter with patients with mental health illness with positive experiences in regards to the importance of education and negative experiences in regards to the importance of education as subcategories. The second main category was perceived professional role in the encounter with patients with mental health illness. The third main category was perceived feelings in the encounter with patients with mental illness. The subcategories were positive experiences and negative experiences. Discussion: Findings in the main categories were discussed, where the nurses' lack of knowledge and skills are evident. This means that patients with mental health illness are not cared for in a way they should. The lack of knowledge can lead to fear of the unknown as well as feeling like psychiatry isn't a part of the general nurses’ responsibility.

Bakgrund: Cirka 75 000 barn vårdades i slutenvården år 2020, vilket innebär att sjuksköterskan kommer träffa på sjuka barn. Att möta barnet och anhörigas förväntningar på vården är en utmaning som ställer stora krav på sjuksköterskan. Ökad medvetenhet och förståelse av sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården kan stärka sjuksköterskans professionella roll i omvårdnadsarbetet och i bemötandet. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans upplevelse av att bemöta sjuka barn i slutenvården. Metod: Denna studie bygger på sju semistrukturerade intervjustudier från fyra sjukhus där sju intervjuer genomfördes runt om i Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet. Resultat: Analysen av sjuksköterskornas upplevelse resulterade i tio underkategorier och fem kategorier: (1) Upplevelsen av känslosamma möten, (2) Att skapa en trygg miljö som stärker kommunikationen i mötet, (3) Att skapa förtroendefulla relationer, (4) Att stärka sjuksköterskans professionella roll samt (5) Att stärka omvårdnadsarbetet. Slutsats: Den vårdande relationen är viktig i bemötandet av barn och deras familjer, kommunikationen är en central del. Det kollegiala stödet är en annan viktig del vid bearbetningen av svåra situationer. För att stärka den vårdande relation ytterligare krävs mer utbildning och forskning som rör relationen mellan sjuksköterskan och barnet.

Bakgrund: Våld i nära relation ses som ett stort samhällsproblem och det påverkar främst kvinnor och barn. Våldet kan ske genom fysiskt, psykiskt, materiellt eller sexuellt våld och personer som utsätts för våld har sämre psykisk och fysisk hälsa. Eftersom sjuksköterskan ofta möter barn har dem möjlighet att identifiera barn som lever i våldsrelationer. Sjuksköterskan behöver därför besitta förmågan att skapa ett vårdande möte med barnet för att barnet ska kunna öppna upp sig till sjuksköterskan och dela sin livsvärld. Syfte: Undersöka sjuksköterskans upplevelse av att upptäcka och möta barn i våldsrelationer. Metod: För att svara på syftet gjordes en tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning som analyserades som kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av enkätundersökningen redovisas i tre kategorier och dessa kategorier är att lita på sin egen magkänsla i mötet med barn, möta våldsutsatta barn med respekt och trygghet i kunskap och kontinuerlig utbildning. Sjuksköterskor uttryckte att dem behövde mer utbildning för att känna sig säkra i att identifiera barn som lever i våldsrelationer. Resultatet visar att sjuksköterskor skulle göra en orosanmälan vid misstanke.Konklusion: Studien visar att utbildning inom ämnet våld mot barn är viktigt för att sjuksköterskor ska känna sig säkra i att hantera dessa patientfall. / Background: Domestic abuse is a big social problem, and it effects mainly woman and children. The violence can be physical, psychological, materialistic, or sexual violence and people that’s being exposed to violence have worse psychological and physical health. Because the nurse often meets children, then they have an opportunity to identify children that’s living in domestic abuse. The nurse needs to posses the ability to create a caring encounter, so the child encourages to open to the nurse and share his or her life world. Aim: Investigate nurses experience of detecting and encountering children living under violent relationships. Method: To answer the aim, a cross-sectional study was made in the form of a survey that was analyzed as a qualitative content analysis. Findings: The result of the survey is being presented in three categories and those categories are trusting your gut-feeling in the meeting with the child, meeting domestic abused children with respect and safety in knowledge and continues education. Nurses expressed that they needed more training to feel secure in identifying children living in abusive relationships. The results show that most nurses would report a concern in case of suspicion. Conclusion: The survey shows that education in domestic abuse against children is important for nurses to feel secure in managing these patients

Syftet med denna studie var att undersöka vad socialarbetare inom myndighetsutövning har för färdigheter och möjligheter gällande bemötandet av klienter som befinner sig i sorg eller som har döden närvarande i livet. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visade att socialarbetare besitter färdigheter såsom empati och självkännedom som de använder vid bemötande av dessa klienter. Socialarbetarens färdigheter kommer från egna erfarenheter. Det framkom att hög arbetsbelastning samt avsaknaden av vidareutbildning och riktlinjer inom organisationen är faktorer som försvårar för socialarbetare att använda sig av sina färdigheter. Faktorer som främjar för socialarbetare att använda sig av sina färdigheter var rimlig arbetsbelastning samt rutiner. Vårt resultat analyserades med hjälp av teorin gräsrotsbyråkrati samt begreppet professionellt bemötande. Detta för att belysa hur socialarbetaren kan använda ett professionellt bemötande och organisationens resurser för att sammankoppla klientens behov med organisationens uppdrag. Det framkom en avsaknad av samtal kring sorg och död bland klienter inom människobehandlande organisationer. Detta överensstämde med avsaknaden om dessa samtalsämnen i det västerländska samhället överlag. Slutligen reflekterade vi över hur ett förändrat samtal om döden skulle kunna leda till att samtalsämnet berörs i större utsträckning inom ramen för socialt arbete. Vi reflekterade även kring hur detta skulle kunna gynna klienter som befinner sig i sorg eller som har döden närvarande. Avslutningsvis berörde vi hur covid-19 pandemin kan komma att påverka detta fenomen. / The aim for this study was to investigate social worker’s capabilities and opportunities for adequately responding to clients in mourning or clients who live in the immediate presence of death. We used a qualitative method and semi-structured interviews. The results showed that social workers have skills such as empathy and self-awareness. These are skills that they use while working with these sorts of clients. These skills have developed from the social workers own experiences. The results also showed that high workload and the lack of further education and guidelines within the organizations complicates for the social workers to use their skills. The results have been analyzed with the theory streetlevel-bureaucracy and the concept of professional approach. This have been used to highlight how the social worker can use a professional approach and the organizations resources to connect clients needs and the organizations missions. We found that a dialog about grief and death among clients were missing as a topic of conversations in the organizations. This corresponded with the general lack of conversations about these topics in the western society. In the end of this study, we discussed how a changed conversation about death possibly could increase the conversations about this topic in the social work field. We also discussed how this could be beneficial for clients in mourning or clients who live in the immediate presence of death. In conclusion we mentioned how the covid-19 pandemic could come to affect conversations about these topics.

I den föreliggande forskningsöversikt och densamma uppsats är syftet att skildra hur ett fenomen kan bemötas på olika sätt. För att uppnå detta syfte presenteras olika metoder med en utgångspunkt i fem vetenskapliga artiklar. I de fem vetenskapliga artiklarna skildras respektive fem olikartade studier inom vilka vardera studien presenterar olika metoder som på varierande tillvägagångssätt bemöter rasism. Även tillkommande i uppsatsen presenteras och appliceras en teori som påvisar den avgörande betydelsen som utvecklingen av en medvetenhet har, för att lyckas inom problemområdet.Samtliga metoder prövas på ett teoretiskt plan mot den svenska skolan och ämnet samhällskunskap. Där del-syftet i forskningsöversikten visar resultatet att en integrering av det vetenskapliga metoderna till skolans sfär är möjlig. I detta illustreras att det finns flertal valbara pedagogiska verktyg som går att nyttja för att bemöta rasism i skolan.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett stort problem i dagens samhälle. Konsekvenserna vid fysiskt, psykiskt och sexuellt våld i nära relation kan uppkomma som fysiska och psykiska symtom. Sannolikheten för kvinnor att söka vård vid utsatthet är marginell och kvinnorna söker ofta vård av andra anledningar än där vården har möjlighet att identifiera utsatta kvinnor i behov av hjälp. Sjuksköterskors bemötande av kvinnliga patienter utsatta för våld i nära relationer kan spela stor roll för kvinnornas upplevelse.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod : Kvalitativ litteraturstudie. Databaserna Cinahl och PubMed användes för att få fram relevanta artiklar. Vid databassökningarna tillämpades PEO modellen, där populationen (P) var sköterskor, exposure (E) var kvinnor utsatta för våld i nära relationer och i outcome (O) var det upplevelser av bemötandet. Artiklarna som kom upp i databassökningen granskades och slutligen återstod 23 artiklar som kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Efter kvalitetsgranskningen återstod 10 vetenskapliga artiklar som studien baserades på.  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar i bemötandet med en våldsutsatt kvinna. De upplevda känslorna som uppstod i bemötandet med våldsutsatta kvinnor var oro, rädsla, osäkerhet, att vara obekväm och frustration. Utmaningarna som identifierades var kunskapsbrist, komplexitet samt tidsbrist. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde olika känslor och utmaningar i bemötandet som medförde att sjuksköterskorna kände sig oförberedda inför bemötandet av kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Detta resulterade i en ökad risk för att sjuksköterskor inte skulle kunna utföra en god personcentrerad omvårdnad kring den enskilde patienten. / Background: Intimate partner violence is a huge problem in today’s society. The consequences of physical, psychological and sexual intimate partner violence can show physical and psychological symptoms. The possibility for women to seek care connected to violence is small and the women often seek care for other reasons, where the healthcare system has the possibility to identify women in need of help. When nurses meet female patients exposed to intimate partner violence, nursing care can make an important impact on those women.  Aim: The purpose of this study was to illustrate nurses ́experiences to meet women exposed to intimate partner violence. Method: Qualitative literature study. The CINAHL and PubMed databases were used to retrieve relevant articles. In the database searches, the PEO model was applied, where the population (P) was nurses, exposure (E) was women exposed to intimate partner violence and in outcome (O) there were experiences of the treatment. The articles that came up in the database search were reviewed and finally 23 articles remained and quality reviewed using the SBU's quality review template. After the quality review, 10 scientific articles remained, on which the study is based upon.  Results: The results showed that nurses experienced challenges in dealing with a woman exposed to violence. The perceived emotions that arose in dealing with abused women were worry, fear, uncertainty, being uncomfortable and frustration. The challenges were lack of knowledge, complexity and lack of time. Conclusion: Nurses experienced different emotions and challenges in the treatment, which meant that the nurses felt unprepared for the treatment of women exposed to violence in close relationships. This resulted in an increased risk that nurses would not be able to perform good person-centered care around the individual patient.

Bakgrund: Det har visat sig att äldre, i västvärlden, utgör den grupp som begår flest självmord. Hög ålder medför nedsatt reservkapacitet och minskat motstånd mot yttre påfrestningar. Många äldre drabbas av depression, vilket är den vanligaste behandlingsbara riskfaktorn för livsleda och suicid. Samtidigt upplevs ofta ångest. Orsaker till livsleda kan vara en separation från en livspartner, genomgång av en dramatisk livsfas eller somatisk sjukdom. Självmordsbenägna patenter, som kan sägas vara i en existentiell kris, kräver särskild vård vid inläggning. Vårdpersonal har upplevt det viktigt att bemöta patienter med livsleda men inte alltid tyckt att de har möjlighet på grund av tidsbrist, stress och för lite kunskap. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att identifiera äldre patienter i psykiatrisk vård som känner livsleda och kanske inte längre vill leva och hur sjuksköterskor kan ha ett stödjande bemötande av dessa patienter och därmed främja deras psykiska hälsa. Metod: Fem semistrukturerade intervjuer gjordes med sjuksköterskor på en avdelning med inriktning att vårda äldre patienter med psykisk ohälsa. Resultat: Utifrån intervjuanalysen framkom två kategorier med vardera tre subkategorier. Kategorin Identifiering av patienter med livsleda hade subkategorierna Verbal - och icke verbal kommunikation, Åldrandets innebörd och Dödsönskan. Den andra kategorin, Stöd av patienter med livsleda hade subkategorier Acceptans, Bemötande och Vårdande miljö. Informanterna i studien uppfattade och bemötte patienternas livleda i sitt arbete och bemötte dem med psykiatrisk och somatisk vård. Genom stödsamtal, lyhördhet för de äldres behov och förutsättningar, uppmuntran till aktivering på de äldres villkor bemötte de på ett pedagogiskt vis de äldre patienterna i deras existentiella kris. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till resultat och litteratur. Det som framkommit i studien är att informanterna på valda avdelning på ett lyhört sätt adresserade de äldres problem och bemötte dem på ett pedagogiskt vis och med stor kunskap om de äldres problem och förutsättningar. / Background: It has been shown that elderly, in the western world, is the age group who commits the most suicides. An elderly person has a lower capacity and a lesser ability to come to terms with trying circumstances. The aging process influences psychological quickness, ability to adjust and sense of memory. Elderly are often subjected to depression, which is the most common treatable risk factor for weariness of life. Anguish is often experienced simultaneously. Reasons for weariness of life could be a separation from a partner or spouse, to go through a dramatic life phase or physical illness. Often an existential life crises is experienced and a feeling of standing on one’s own in life. Suicidal patients who experience a life crises demand special care when hospitalized. Nursing staff perceive it as important to treat patients who experience weariness of life but they do not always feel that they have the capacity to do so due to stress and lack of time and knowledge. Aim: To describe nurse ́s experiences of identifying and caring for elderly patients in psychiatric care who experience weariness of life and who might no longer want to live. Method: Five semi structured interviews were done with nurses on a ward specialized on psychiatric care of the elderly. Inductive content analysis has been used to analyze the interviews. Results: The analysis resulted in two categories: Identifying patients who experience weariness of life and Supporting patients who experience weariness of life. Three subcategories Verbal - and nonverbal communication, The signification of aging and Wishing to die are included in the category Identifying patients who experience weariness of life. Subcategories Acceptance, Caring and Environmental influence belong to the category Supporting patients who experience weariness of life. The informants in the study understood the elderly patient’s feeling of weariness of life and cared for them with psychiatric and somatic nursing. Through supporting conversation, a sensitive and empathic approach to the needs and conditions of the elderly, they encouraged them to become more active on their own terms. The informants treated the elderly with pedagogical sensitivity to support them in their existential crisis. Discussion: The results are discussed in relation to articles and literature and also in relation to the chosen theoretical basis of the study.

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.

Idag kopplas ofta etik inom användarmedverkan till behovet av användare i utvecklingsstadiet av IT-produkter. Det är svårt att hitta etiska riktlinjer för bemötande av användare genom en projektprocess. I denna studie hanterades detta genom att identifiera etiska temaområden relaterade till bemötande och samarbete med användare genom en litteraturstudie. Studien syftar till att undersöka hur praktiker hanterar utmaningar som de upplever vid användarinvolvering i ett IT-projekts olika stadier. Den syftar även till att ge praktiker stöd vid upptäckt och hantering av etiska utmaningar. Med intervjuer har praktikers nuvarande lösningar på upplevda problem identifierats och utmaningar verifierats. Intervjuade praktiker reflekterande inte över sitt beteende angående hur de hanterar etiska utmaningar. Det framgår tydligt att utmaningar ofta hanterades när de uppstod, istället för att förebyggas. Studien resulterar i ett lösningsförslag i form av utbildning och konkretiserande av etiska koncept som kan användas som stöd vid utmaningar inom användarinvolvering. / Nowadays ethics within user involvement will often be linked to the need for users in the development stage of IT-products. It is hard to find ethical guidelines regarding the treatment of users throughout a project process. In this study that is approached by identifying ethical themes, related to treatment of users, and cooperation with users through a litterateur review. The study aims to investigate how practitioners solve challenges they experience in user involvement throughout all the stages of an ITproject. It also aims to give practitioners support in finding and managing ethical challenges. With interviews, practitioners’ current solutions to experienced problemshave been identified and challenges have been verified. Interviewed practitioners did notconsider how they manage ethical challenges. It is obvious challenges often get approached when they appear, rather than get prevented. The study results in a proposal regarding ethical solutions as education and substantiating ethical concepts which can be used as support to solve challenges within user involvement.

This essay is a scientific essay that centers around a story based on a self-experienced dilemma about a shy and silent child who does not communicate with the pedagogues at the preschool nor the majority of the other children. The child chooses to only communicate through her best friend and is then able to use both body- and verbal language, and it is only through this friend that others learn what the child wants.   The purpose of the essay is to examine how preschools satisfy the needs of silent and shy children, by studying my own actions in the described story. The questions at issue which are studied in this essay include how I as a future preschool teacher can support the silent and withdrawn children. Which tools and strategies pedagogues can use to uplift them. How I as a pedagogue can include these children and make them participate in the preschool’s activities. As well as how pedagogues relate to the need of interaction among silent children. These questions are answered through the writing of the essay where my practical knowledge, which constitutes of 17 years of working as a caretaker of children, and theoretical perspectives such as the theory of connection and a sociocultural perspective are applied. An interview with a certified speech therapist has also been conducted. The conclusions that can be made are that there are several possible tools and strategies that can be used to include and facilitate for the silent and shy children in the preschool, for example picture-support, smaller groups of children or that you as an pedagogue participate yourself and give the child roles within the plays that it is able to manage. Furthermore, an important lesson is that the theoretical perspectives constitute a crucial support for pedagogues in their approach towards shy children, that it is important to do a mapping of the shy children in terms of what causes the difficulties and when they arise, and also to always proceed from the individual child’s needs so that every child at the preschool gets the best possibilities for education. / Denna uppsats är en vetenskaplig essä som utgår ifrån en berättelse som utgörs av ett egenupplevt dilemma om ett blygt och tystlåtet barn som inte kommunicerar med pedagogerna på förskolan eller majoriteten av de andra barnen. Barnet väljer att endast att kommunicera via sin bästa kompis och kan då använda både kroppsspråk och verbalt språk, och det är endast genom kompisen som andra får veta vad barnet vill. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolan tillgodoser tystlåtna och blyga barns behov, genom att studera mitt eget handlade i den beskrivna berättelsen. De frågeställningar som studeras i uppsatsen inkluderar hur jag som framtida förskolelärare kan stödja de tystlåtna och tillbakadragna barnen. Vilka verktyg och strategier pedagoger kan använda för att lyfta fram dem. Hur jag som pedagog kan inkludera dessa barn och få dem delaktiga i aktiviteterna på förskolan. Samt hur pedagoger förhåller sig till behovet av samspel hos tystlåtna barn. Dessa frågeställningar besvaras genom essäskrivande där min praktiska kunskap, som består av 17 års arbete som barnskötare, samt teoretiska perspektiv som anknytningsteorin och ett sociokulturellt perspektiv tillämpas. En intervju med en legitimerad logoped har också genomförts. Slutsatser som kan dras är att det finns flera möjliga verktyg och strategier som kan användas för att inkludera och underlätta för de tystlåtna och blyga barnen i förskolan, bland annat bild-stöd, mindre barngrupper eller att man som pedagog själv deltar och ger barnet roller i leken som den klarar av. En viktig lärdom är vidare att de teoretiska perspektiven utgör ett väsentligt stöd för pedagoger i sitt bemötande av blyga barn, att det är viktigt att göra en kartläggning av de blyga barnen kring vad som orsakar svårigheterna och när de uppstår, samt att alltid utgå från det enskilda barnets behov så att alla barn på förskolan får de bästa förutsättningarna för lärande.