Barn som bevittnar våld har blivit en mer aktuell fråga inom den svenska politiken på senare år. Det är först inom de senaste 30 åren som fenomenet har börjat definieras som ett mer allvarligt socialt problem. Införandet av barnfridsbrottet 2021 sätter en ny milstolpe i arbetet kring barn som bevittnar våld. Denna lag ligger till grund för denna uppsats syfte och frågeställningar som ämnar att analysera myndighetsutredningar och propositioner mellan 2000-2022 och undersöka hur fenomenet har konstruerats i offentliga dokument i framväxten av barnfridsbrottet. För att studera denna utveckling är detta en dokumentstudie där författarna utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och Hans-Georg Gadamers inriktning av hermeneutik. Med dessa teorier som utgångspunkt analyseras dokumenten utifrån dess historiska kontext och hur dess resonemang kunde resultera i den utveckling som skett. Det metodologiska verktyg som har använts för att hantera problemformuleringen är Hsieh-Fang Hsieh och Sarah E. Shannons beskrivning av riktad kvalitativ innehållsanalys.  Resultatet påvisar att det har skett en förändring i hur barn som bevittnar våld konstrueras i myndighetsdokument. Definitionen av barn som bevittnar våld har successivt förändrats under den studerade tidsperioden, begreppet att uppleva våld har också separerats till en egen term. Det går även att se att barnkonventionen har haft en stor påverkan kring diskussionen kring barns rättigheter i rättsliga sammanhang. Utöver detta diskuterar författarna hur konstruktionen av en bra uppväxt har förändrats i dokumenten samt hur dokumenten konstruerar våldsutövaren och den våldsutsatta.

Domestic violence is a phenomenon that occurs in many families. It's a worldwide problem but when it’s brought up the focus tends to lay on the adults that are directly involved. Children are in the shadow of the adult conflict even though several studies point out that children, particularly infants and preschool children, are present while the violence occurs. Therefore the aim of this study was to investigate how children experience domestic violence and how it affects their mental health and behaviour.  The chosen method is a qualitative literature research for this study. Eight peer reviewed articles were chosen to have credibility and quality in exploring this issue. Systematic literature analysis is used as a method to illustrate how witnessing domestic violence affects the emotional bond of children and their caregivers. In analysing our results, we applied John Bowlby's attachment theory. By understanding children's attachment pattern, it's easier to give them the kind of help they need. Also it will give a bigger picture of a child's behaviour and explain what they are explosured to.  This study found out that when children witness domestic violence it affects them negatively both in their childhood and in their adult life. Those children often feel shame and guilt. The Swedish government has decided that professionals should have the right competens to help these children, but also the family. It's a very complex issue because there is not an easy solution for helping these families. Both the victim and the child get emotional and behaviour problems throughout their lives. The perpetrator can use different methods to use violence. This is why it's very important to talk about children who witness domestic violence and spread knowledge about this issue. Children are often in the shadow of their parents' domestic violence and forgotten that they are the victim too.

Denna litteraturstudie är skriven på uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat våld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn är kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts på ett korrekt sätt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivå. Vidare visade även studien att barns påverkan av suggestion är starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha påverkats av att bevittna våld men även under vilka förhållanden barnet förhörts. / This literature review is written on behalf of the City of Malmö regarding children who have witnessed violence and how these should be interrogated and whether children are competent as witness. This study will attempt to answer this question through a systematic literature review. The results show that children can be competent witnesses who can provide accurate and reliable statements about the interrogated event if the hearing has been adapted to the child's level of development. Furthermore, the study also showed that children’s influence of suggestion is strongly linked to their development and how this may have been affected by witnessing violence, but also the circumstances under which the child has been interrogated.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolkuratorer uppmärksammar barn som bevittnat våld i hemmet samt hur barnpsykiatrikuratorer uppfattar att barnen påverkas av detta. Vi har valt att använda en kvalitativ metod och samlat in material från respondenterna genom semistrukturerade intervjuer. Enligt tidigare forskning kan barn påverkas negativt av att bevittna våld i hemmet, vilket visas genom inåtagerande eller utåtagerande beteende samt genom att barnet upplever somatiska besvär. Resultatet från respondenterna överensstämmer till stor del med forskningen gällande hur barnen visar att de inte mår bra samt hur de kan påverkas både kort- och långsiktigt. Slutsatserna för denna studie är att barnen oftast uppmärksammas av skolkuratorer genom att en lärare eller skolsköterska gör dem medvetna om att ett barn har problem, samt att en empatisk kurator i en inbjudande miljö skapar trygghet för barnen. Det behövs dessutom mer resurser vid vidarehänvisning av barnen, för att de skall få nödvändigt stöd och skydd. Ytterligare slutsatser är att det inte finns några specifika signaler som barnen uppvisar vid den här problematiken, utan det kan vara inåtagerande likväl som utåtagerande signaler, samt psykosomatiska signaler. Barnen kan få både kort- och långsiktiga symtom i form av till exempel koncentrationssvårigheter, aggressivitet och passivitet. / The aim of this study is to research how school counselors note children that has witnessed domestic violence and how child psychiatry counselors perceive that children are affected by this. We have chosen to use a qualitative method and collect material from respondents through semi-structured interviews. According to previous research children can be adversely affected by witnessing domestic violence, as shown by the inward or outward behavior, and by the child experiencing somatic pains. The result from the respondents comply largely with the research regarding how children show that they aren’t doing well and how they can be affected both short and long term. The conclusions of this study show that children often are encountered by school counselors through a teacher or school nurse making them aware of a child that has problems, and that an empathetic counselor in an inviting environment creates security for the children. At times of referring the children further for necessary support and protection, there is a need for more resources. Further conclusions are that there are no specific signals that children exhibit at this problem, but it can be inward as well as outward behavior signals, as well as psychosomatic signals. The children can have both short and long term symptoms such as, for example, concentration difficulties, aggression and passivity.

I Sverige lever cirka 200 000 barn i familjer där våld förekommer och att bevittna våld kan få allvarliga konsekvenser för ett barns utveckling och välbefinnande. Syftet med studien var att undersöka hur professionella uppfattar barns påverkan av att bevittna våld i nära relationer samt vilken hjälp som finns att tillgå. Metoden i studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med professionella som möter barn i sin yrkesutövning. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade att de professionella upplevde att barn uppvisar ett brett spektrum av svårigheter. Barn påverkas i sitt psykiska och fysiska välbefinnande och uppvisar olika grad av känslomässiga och beteendemässiga problem som en konsekvens av att bevittna våld. Studien visade att barn inte bara bevittnar våld utan upplever våld. För att stödja yngre barn i att bearbeta sina upplevelser krävs stöd på individuell nivå som inkluderar omsorgspersonen. / In Sweden, approximately 200,000 children live in families where violence occurs, and witnessing violence can have serious consequences for a child's development and well-being. The purpose of the study was to investigate how professionals perceive children's impact of witnessing violence in intimate partner relationships and what help is available. The method in the study was qualitative and semi-structured interviews were conducted with professionals who meet children in their professional practice. The collected data was analysed using thematic analysis. The results showed that the professionals experienced that children show a wide range of difficulties. Children are affected in their mental and physical well-being and show varying degrees of emotional and behavioral problems as a consequence of witnessing violence. The study showed that children not only witness violence but experience violence. To support children in processing their experiences, support is required at individual level that includes the caregiver.

Malmborn, M. Att synliggöra barn som bevittnar våld i nära relation. En kvalitativ studie om hur barn som bevittnar våld i nära relation framställs i rättsfallsreferat. Masteruppsats i Socialt arbete, 30 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2024.  Syftet med studien är att granska barns delaktighet och aktörskap i rättsfall som anmälts till tingsrätten, hovrätten, och Högsta domstolen under perioden 1 januari 2020 till och med 13 mars 2022. Ett delsyfte är att undersöka vilken diskurs som är mest framträdande i rättsfallen. Frågan om barn som bevittnar brott lyftes redan år 2020 i Regeringens proposition 2020/21:170 men blev inte en lag fören den 1 juli 2021 (SFS 2021:397). Det är även denna lag som studien tar avstamp från. Lagen främjade barns rättsliga position och gjorde det olagligt att utsätta barn för att bevittna våld/brott i nära relation. Rättfallsreferaten analyseras med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkt som är diskurspsykologi. För att uppnå syftet används den kvalitativa metoden diskurspsykologi. Analysen utgår från två teman för att skapa förståelse vilka är barns delaktighet och aktörskap. Analysen sätter sig även in i två diskurser som är omsorgsdiskursen och delaktighetsdiskursen. Studien har studerat barns delaktighet vilket resulterat i upptäckten att barn inte alltid får komma till tals, inte får den information de behöver för att vara delaktiga och att om barn är delaktiga så är deras utsaga inte alltid avgörande för fastställandet av beslutet. Barns aktörskap skildras främst i form av att barnets närvaro nämns men även genom aktivitet hos barnet. Det kan handla om att göra motstånd, sträva efter att få sin röst hörd eller att agera för att skydda sitt liv. Omsorgsdiskursen tar sig uttryck genom att den kan riskera att bli hämmande för barnet om ett för starkt fokus läggs på föräldraperspektivet och deras åsikter om barnets bästa istället för att göra barnet delaktigt. Delaktighetsdiskursen påvisas genom att det finns en del olika verktyg som kan användas för att skapa delaktighet hos ett barn. Det existerar en komplexitet i samverkan mellan diskurserna då barns rättigheter exempelvis i framställandet av barn som besitter ett stort behov av omsorg även ska ses som att vara en kompetent och delaktig aktör. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på hur komplext det sociala arbetet med barn som bevittnar våld i nära relation är och dokumentationens övergripande makt över barn i rättsprocesser. / Malmborn. M., to reveal children who witness domestic abuse. A qualitative inquiry of how children who witness domestic abuse is portrayed in legal case reports. A master’s thesis in Social Work, 30 Higher Education credit. Malmö university: Faculty of Health and Society, The Department of Social Work, 2024.  The purpose of the study is to review how children who witness domestic abuse is portrayed in legal cases reported to the District Court, the Court of Appeal and the Supreme Court during the period of January 1st, 2020, to March 13th, 2022. The issue of children witnessing crimes was already raised in 2020 in the Government's bill 2020/21:170 but did not become law until July 1, 2021 (2021:397). It is also this law that the study is based on. The act promoted children's legal position and made it illegal to expose children to witnessing violence/domestic abuse. The legal case reports were analyzed using the study’s theoretical starting point which is discursive psychology. The qualitative methods discursive analysis and discursive psychology is used to achieve the purpose of the study. The analysis emanates from two topics to obtain a comprehension of the empiricism which is children's participation and agency. The analysis also familiarize itself with two discourses which is the discourse of care and the discourse of participation. The study studied children's participation, which led to the discovery that they are not always allowed to speak, do not get the information they need to participate and if children are involved, their statement is not always decisive for determining the decision. Children’s agency is first and foremost depicted by the child's presence being mentioned but also through an act of the child. It could be an act of resistance, an aspiration to be heard or an act to protect one's life. The discourse of care appears to be a potential risk of inhibiting the child if excessive focus is put on the parent perspective and their views on what’s best for the child instead of involving the child. The discourse of participation is demonstrated through a few different tools which can be used to create participation with a child. There is a complexity to the cooperation between the discourses since children's rights for instance in the determination of children who have a great need for care also should be seen as a competent and participating part. In conclusion does the result of the study indicate how complex the social work with children who witness domestic abuse is and how the documentations overall governance of children in legal processes.

För att värna om och stärka barns straffrättsliga skydd infördes lagen om barnfridsbrott den 1 juli 2021. Lagstiftningen ämnar att betona barns särskilda utsatthet i samband med bevittnande av våld mellan två omsorgspersoner. Syftet med den aktuella studien är att undersöka hur lagstiftningen fungerar bland praktiker inom Polismyndigheten och socialtjänsten i Malmö stad, detta genom att undersöka deras upplevda förutsättningar och potentiella hinder vad avser möjligheterna att utreda barnfridsbrott. Datainsamlingen består av sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma tjänstemän inom de två berörda myndigheterna. Genom en tematisk innehållsanalys identifierades fyra huvudteman. Studiens resultat indikerar att det skett en omfattande kunskapsutveckling på området våld i nära relation och att lagstiftningen upplevs tillvarata barnets rättigheter genom de ökade möjligheterna att höra barn utan vårdnadshavares tillstånd. Respondenterna redogör för utmaningar såsom tidsfristen och den ökade mängden barnförhör. De ger även uttryck för att socioekonomiska faktorer spelar en avgörande roll gällande våld i nära relation. Därtill betonar dessa vikten av ett välfungerande brottsförebyggande arbete som tar avstamp i en effektiv samverkan. Avslutningsvis framhålls vikten av att genomföra fler utvärderingar av lagstiftningens praktiska tillämpning. / In order to safeguard and strengthen children's criminal law protection, the violation of a child’s integrity became Swedish law on the first of July 2021. The legislation intends to emphasize children's vulnerability in regard to witnessing violence between two caregivers. The purpose of the current study is to investigate how practitioners within the Police Authority and the social services in the city of Malmö experience the function of the legislation. This is done by examining their working prerequisites and potential difficulties regarding the possibilities of investigating cases of violation of a child’s integrity. The data collection consists of seven qualitative semi-structured interviews with professionals within the two agencies. Through a thematic content analysis, four main themes were identified. Results indicate that there has been an extensive development of knowledge in the field of intimate partner violence and that the legislation is perceived to safeguard children's rights through the increased ability to interrogate children without caregivers' consent. The respondents describe challenges such as the time limit and the increased number of interrogations. In addition, they express that socio-economic factors play a decisive role regarding intimate partner violence. They also emphasize the importance of a well- functioning crime prevention that is based on cooperation between agencies. Finally, it is regarded as important to conduct further evaluations of the legislations' practical implementation.

The purpose of this study was to, through qualitative interviews, create anunderstanding of social workers' experiences of interventions aimed at children whohave witnessed violence between relatives. Understanding should therefore becreated about the implementation of interventions from the perspective of socialworkers'. Therefore, we wanted to create an understanding about what opportunitiesand difficulties social workers experience with the interventions to meet thechildren's needs, as well as which approaches social workers think are important inthe interventions. To find answers to these questions, we interviewed nine socialworkers who currently works or have worked with interventions for children whohave witnessed violence between relatives. In analyses of the interviews, we appliedtheories about discretion and evidence-based practice, along with previous research.From the results, we could see that there are both difficulties and opportunities inthe interventions. Discretion can be used in the interventions to be more flexible andfollow the individual child, while manuals help professionals so that they don´tforget important parts of the intervention. The social workers also expressed thechallenges with knowing how to act in certain situations, and therefore stated theneed for guidance. The result further showed that the interventions createopportunities for children to express their experiences and put to words what theyhave been trough. The social workers though experienced difficulties when thechildren don´t talk in the interventions. The result therefore showed how the socialworkers can use their discretion and professional expertise to handle thesechallenges and facilitate the children’s narrative. This could be done throughworking alongside the manuals and follow the needs of the individual child.Important approaches in the interventions that were expressed by the social workers,were for example the use of tools, relationship building and to relief the children’sfeelings of guilt and shame.

Våld mot barn är ett stort globalt samhällsproblem och mörkertalet tros vara stort. Tidigare forskning har fokuserats på konsekvenserna av det direkta våldet där ökade risker för otaliga konsekvenser visats. På senare tid har det även lagts fokus på det bevittnade våldet och 2021 skedde ett tillägg om barnfridsbrott i Brottsbalken vilket bland annat innebär att det är brottsligt att utsätta barn för bevittnat våld. Barnsjuksköterskan möter dagligen barn i sitt arbete och ses i många fall vara en person barnen kan anförtro sig till angående en våldsam hemsituation. Forskning har visat att ju mer kunskap kring ämnet barnsjuksköterskan besitter, desto lättare har hen att bemöta våldsutsatta barn. Därför är det angeläget att beskriva konsekvenser av att bevittna våld i hemmet mellan närstående vuxna under uppväxten, vilket var syftet med denna systematiska litteraturstudie. Datainsamling skedde i databaserna Cinahl, MedLine och PsycINFO. Datainsamling och analys genomfördes i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry samt kvalitetsgranskades med hjälp av CASP. Resultatet bildade två huvudteman, påverkan på barnens hälsa och att ta efter närstående vuxnas beteende. Dessa sammanfattar att det bevittnade våldet har stor risk att ge konsekvenser från tidig barndom till vuxen ålder. Genom ökad kunskap ses resultatet kunna stärka barnsjuksköterskan, övrig hälso-och sjukvårdspersonal samt eventuellt andra professioner i mötet med barn som bevittnat våld i hemmet. Att barnen får hjälp och stöd i sin situation ses viktigt för deras hälsa och mående ur ett nära perspektiv men även ur ett längre perspektiv, för att skapa en hållbar utveckling över tid.