Den här studien undersöker pojkars och flickors uppfattning av bildämnet gentemot läroplanens syfte och det centrala innehållet. I studien tillämpas en kvalitativ metod där nio elever i årskurs nio har intervjuats i fokusgrupp, uppdelade utifrån kön. Den teori som har legat till grund för studien är genusteori. Den litteratur som vi tagit del av inför studien behandlar genus, normer, skolans värdegrund, skolans syfte och centrala innehåll och jämställdhet. Resultatet från studien visar att det finns tydliga skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning av bildämnet. Flickorna har ett fokus på betyg som genomsyrar många av svaren. Pojkarna har inte samma fokus på betyg men beskriver svårigheten att komma i gång. Studien visar även på olika syn på frågan om hur elever ser på ämnets nytta och relevans för deras liv på fritiden och för framtiden. Vad gäller det centrala innehållet anser sig både flickor och pojkar ha goda kunskaper om både material, redskap och tekniker men däremot saknar båda fokusgrupperna förståelse och kunskaper om de förmågor som de i och med bildämnet förväntas erhålla sig.

Bildämnet omfattar ett brett spektrum av visuella uttryck som är viktiga för att förstå omvärlden, men dess potential begränsas av praktiska utmaningar som stora undervisningsgrupper. Forskning visar att mindre klasser förbättrar elevers prestationer och arbetsmiljön för lärare, men det finns också indikationer på att strukturella faktorer som klasstorlek inte alltid är avgörande för studieresultat, utan att lärarens arbetssätt spelar en stor roll. En frågeenkät skickades via mail till bildlärare i Sverige med syftet att undersöka gruppstorlekens påverkan på bildundervisningen, med svar från 14 lärare från tolv skolor. Enkäten, distribuerad både via nätverk och genom att kontakta skolor slumpvis, analyserades kvalitativt för att belysa lärarnas perspektiv och identifiera viktiga svar. Resultatet diskuterar hur variationer i gruppstorlek påverkar bildundervisningen, där mindre grupper föredras av lärare för att möjliggöra individuell feedback och relationsskapande, medan större grupper upplevs som mer utmanande för att hinna med alla elever och skapa arbetsro. Trots utmaningar med att nå lärare, och ett visst bortfall, ger resultatet en mångsidig bild av lärarnas synpunkter. Studien pekar på komplexiteten kring faktorer som påverkar undervisningen, där klassammansättningen och upplevelsen av den kan vara viktigare än själva klasstorleken. Framtida forskning kan vara en jämförelse mellan tiden före och efter skolans kommunalisering 1991, samt vad som hände efter 2015, med ökad invandring och demografiska förändringar.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur bildlärare arbetar med kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (SSR), hur de reflekterar kring kopplingen mellan SSR och bildämnet, samt vilka förutsättningar som bildlärare och bildämnet har att verkställa kunskapsområdet. För att ge svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ semistrukturerad-intervjustudie där fyra yrkesverksamma bildlärare på högstadiet deltog. Intervjuerna analyserades och bearbetades genom kodning. Resultatet av studien tolkades utifrån en relationell pedagogisk och didaktisk teori. Resultatet visar att lärarna arbetar med kunskapsområdet SSR men har inte aktivt planerat in det i undervisningen. Nivån på undervisningen av SSR berodde på flera olika förutsättningar så som relationen till eleverna, material och läraren. Relationen mellan lärare och elev är enligt alla fyra informanter helt avgörande för att kunna bedriva undervisning om SSR. Arbetet visar på att bildämnets natur kan vara en gynnsam faktor i undervisning om SSR, där elever får chans att samtala fritt, jobba med händerna och där eleven och läraren kan mötas i samtal utifrån en bild. Det finns dock fortfarande mycket som är osäkert inom sexualundervisningen i dagens skola och mer forskning efterfrågas inom ämnet.

Denna studie skrivs vårterminen 2024 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studiens frågeställningar Vilka diskurser framträder i bildlärares utsagor kring deras val att utbilda sig till, men sedan sluta/inte börja arbeta som bildlärare? Vilka diskurser framträder i studenternas utsagor kring deras val att utbilda sig till bildlärare? Vilka strukturer synliggörs i samtalen? Genom intervjuer med lärarstudenter och bildlärare ställs syftet till studien om varför en del examinerade ämneslärare i bild inte börjar arbeta som bildlärare, alternativt slutar arbeta som bildlärare efter ett antal år. Med denna studie ämnar jag att synliggöra och diskutera diskursen kring bildämnet och bildläraryrket. Studien grundar sig i existentiella tankar och frågor kring bildämnet och bildläraryrkets framtid och hur jag, likt mina klasskompisar kommer att vilja arbeta som lärare i grund-/gymnasieskolan efter avslutad examen. Utöver den skriftliga studien var jag en del av ett symposium där jag ledde ett panelsamtal för att tala om bildämnet och bildläraryrkets betydelse för Konstfack, elevernas kunnande för framtiden och för bildlärares egen profession. Detta tillsammans med personer som arbetar inom dessa olika fält. Studiens resultat visar hur olika strukturella och personliga perspektiv kan krocka innan, under och efter studieperioden vilket kan inverkar på huruvida vi väljer att börja arbeta i skolan eller inte, alternativt slutar efter att antal år.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstå användandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet är att bidra till diskussionen om kulturarv i läro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildämnet. I uppsatsen diskuteras användningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument från 1969 och framåt, hur ett antal människor inom skolvärlden använder begreppet samt hur dessa människor menar att läroplansformuleringarna om kulturarv bör återspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet består förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter från kommunala hemsidor och Riksantikvarieämbetets hemsida. I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks användas synonymt med kultur, och det framgår att både intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv på ett osäkert sätt. Styrdokumenten tycks definiera det som immateriella värden men hanterar det även som om det gällde materiella värden. De använder kulturarv för att tala om en egen kultur eller specifik kultur men kultur för att tala om andra/andras kultur/-er, vilket får en särskiljande verkan. I de senaste läroplanerna finns en specifik mening, som inte kunnat tolkas: "Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet...". Slutsatsen är att ordet 'kulturarv' i de flesta fall bör bytas ut mot 'kultur' i styrdokumenten. Kulturarv är ett urval av kulturella tillgångar, och Riksantikvarieämbetet vill betona att urvalet förändras med tiden, men för många uttolkare låter kulturarv som något ålderdomligt eller något stelnat, likt en kanon att bevara och hävda som "sitt".

No description available.

Denna uppsats behandlar de diskussioner som påverkat och de frågor som genomsyrat tecknings/-bildämnets utveckling från 1950-talet till 1980-talet. Genom en djupgående undersökning av dendebatt som förts i media kring ämnet ges en överblick av ämnets historia, syfte och innehåll. Defrågeställningar som har behandlas är; Hur har bildämnets betydelse diskuteras i media? Hur hardiskussionerna påverkat framväxten av och innehållet i nya läroplaner? Och hur har ämnets historiapåverkat vår syn på ämnet idag? I resultatet framgår att, i lgr 62 skrivs det fria skapandets betydelse ini läroplanen på ett tydligt sätt. Sett utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv skriver man i läroplanen inen utveckling som redan fanns på fältet under 1950-talet och början av 60-talet. Läroplanen speglarsåledes det arbete som redan bedrevs i praktiken. Samtidigt fanns det inslag av andra sätt att se pårelationen mellan läroplanen och den pedagogiska praktiken – Lgr 62 speglar en lång tradition avestetisk fostran som existerat under 1940- och 50-talet och speglar således existerande synsätt ochtraditioner. Innehållet i Lgr 69 speglar också i hög grad det arbete som redan bedrevs i praktiken. Avdiskussionerna som föregick den färdiga läroplanen kan man emellertid tydligt se att den färdigaläroplanstexten blev resultatet av en kompromiss mellan de förslag som SÖ ursprungligen lade framoch de förslag som drevs av teckningslärarna själva. Jämför vi bildämnets kursmål i lgr 80 med dagensläroplan (lgr 11) har ämnets betydelse och syfte stannat kvar och inga större förändringar har skett.Med andra ord har bildämnet gått från att vara det ämne som genomgått flest förändringar i jämförelsemed andra ämnen till att knappast genomgå några förändringar alls. Kanske kan det här vara svaret påvarför det idag finns så många spridda åsikter kring bildämnets syfte och betydelse.I den tillhörande visuella gestaltning som ingår i arbetet bjuder jag in till ett ljudverk baserat påintervjuer med personer med anknytning till Bildlärarutbildningen på Konstfack där de ger sin syn påvad bildämnet handlar om, är och bör vara. I installationen inbjuds publiken till att ta del avdiskussionen och reflektera över den komplexa problematik som där ställs och som fortfarande äraktuell: bildämnet som andningshål; estetisk fostran; problematiken kring om konst ska var central iämnet vs att alla bilder i samhället ska behandlas; uppfattningen om bilden som pysselämne; vikten aven kritisk blick på vår omvärld och åt vilket håll bildämnet i skolan är på väg idag.

<p>Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.</p><p>Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet. Den tredje har bild i sin lärarutbildning som tillval och känner sig mycket nöjd med den. Alla önskar dock fortbildning och det förefaller råda brist på den fronten.</p><p>Pedagogerna är eniga om att bildämnets status bör höjas och de arbetar aktivt för det. Det framgick också att ingen av de fyra pedagogerna anser att klassrummen inbjuder till bildarbete.</p><p>Slutsatser som dragits är att skolan har resurser som inte nyttjas till fullo. Bildämnet är viktigt och ses som en viktig del av barnens utbildning. Pedagogerna upplever att bildämnet har relativt låg status i jämförelse med grundskolans övriga ämnen. Dock upplever de inte att bildämnet prioriteras bort helt.</p>

Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna. Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet. Den tredje har bild i sin lärarutbildning som tillval och känner sig mycket nöjd med den. Alla önskar dock fortbildning och det förefaller råda brist på den fronten. Pedagogerna är eniga om att bildämnets status bör höjas och de arbetar aktivt för det. Det framgick också att ingen av de fyra pedagogerna anser att klassrummen inbjuder till bildarbete. Slutsatser som dragits är att skolan har resurser som inte nyttjas till fullo. Bildämnet är viktigt och ses som en viktig del av barnens utbildning. Pedagogerna upplever att bildämnet har relativt låg status i jämförelse med grundskolans övriga ämnen. Dock upplever de inte att bildämnet prioriteras bort helt.

Syftet med den här undersökningen är att belysa fyra elevers uppfattningar av hur bilder främjar deras kunskapsutveckling och läroprocess i undervisningen. Undersökningen innehåller fyra kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fem och har en fenomenografisk ansats. I studien belyses kopplingen mellan Vygotskijs och Gardners teorier om kreativitet, utveckling, inlärning, social interaktion och bildämnets funktion i undervisningen. Den beskriver även Löfstedts sammanställning av fem teorier om barns bildspråkliga utveckling och Parsons teori om fem stadier av estetiskt förståelse. Resultatet av undersökningen visar på att de fyra eleverna använder bilder som ett visuellt hjälpmedel vid tolkning och förståelse av text och de använder det som studieteknik vid problemlösning i undervisningen. Eleverna har även olika individuella sätt för att ta in kunskap, exempelvis genom att göra skisser och sedan göra mentala problemlösningar eller att göra saker praktiskt med händerna. Eleverna beskriver sina uppfattningar av skaparprocesser när de gör bilder och hur de använder sin kreativitet och fantasi. De upplever att de får inspiration av media som exempelvis teve, tidningar men även en hobby, vardagsintryck, upplevelser i naturen samt inspiration från andras bilder. Eleverna använder sedan sin fantasi för att kunna hitta på nya detaljer som de använder i sitt bildskapande. Elevernas uppfattning av social interaktion är att de lär sig skapa bilder och får kunskap i samspel med andra, både vuxna och klasskamrater.  Resultatet visar även på att seendet är viktigt vid skapandet av bilder, men även att eleverna upplever att de inte får reflektera speciellt mycket över sina läroprocesser i bildundervisningen.