Att bilden är ett kommunikativt ämne är något som läroplaner framhävt ända sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus på bildframställning än bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket är problematiskt för bildämnets utveckling. Sedan den nya läroplanen trädde i kraft har få eller inga undersökningar gjorts om lärares syn på kommunikativa aspekter av bildämnet idag. Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om bildämnets kommunikativa aspekter i årskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material användes samtalsintervjuer som metod där sex lärare deltog. Forskningsfrågorna handlade om vilken grundläggande syn lärarna hade på kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen. Vidare handlade frågeställningarna om vilka aspekter läraren anser är viktiga att samtala med eleverna om vid bildanalys samt när eleverna själva framställer bilder för att föra fram budskap. De teoretiska utgångspunkterna som analysen utgick ifrån grundar sig i bildsemiotiken, vilket är en teori om hur bild kan ses som ett språk och hur man kan använda bilden för att förmedla olika budskap. Resultatet visade att alla lärare ansåg att bilder kan kommunicera något. Det var dock endast två lärare, de med särskild utbildning inom bildämnet, som tydligt uppfattade bilden som ett språk och ansåg det viktigt att undervisa om hur man kan kommunicera olika budskap med hjälp av färger, linjer, former, placering etc. I studien synliggjordes däremot andra uppfattningar om bildämnet där barnens egna uttryck och välbefinnande stärks, istället för att lära ut hur bilden används som ett språk. En central slutsats i denna studie var att majoriteten av lärarna inte uppfattade det viktigt att undervisa om hur man kan förstå och använda bildspråket, vilket kan bero på bristande kunskaper om bildens kommunikativa aspekter och hur man kan lära ut det. Detta bidrar till att barn som växer upp inte får de verktyg de behöver för att förstå och lära sig hantera det stora bildflöde som finns i vårt samhälle idag. För att möjliggöra undervisning inom detta ämne behövs därmed mer utbildning inom bildämnet och bildspråket.

The overall purpose of the thesis is to explore the school subject Art as an arena where pupils and Art teachers do gender. The study focuses on how pupils interact and position themselves during Art lessons and in the artworks they create, and also on how their notions of Art are linked to notions of gender. The study was conducted using a range of methods for gathering data, inspired by visual ethnography. A total of 50 Art lessons have been observed. The empirical material consists of observation notes, photographs and sound recordings from the observed lessons, the artworks created by the pupils during those lessons, and also interviews with pupils and Art teachers. Included in the study are more than 70 pupils, 14-16 years old, and two Art teachers, from two different schools. The theoretical perspective is doing gender, meaning that gender is perceived as something that is accomplished through actions and interactions between people and in institutional arenas. The concepts interpretative repertoires and subject positions have been used for analysing the interviews. The pupils’ artworks have been analysed with concepts from visual semiotics.  In both schools, the pupils were asked to describe their identity in pictures during the observed lessons, and in both schools the students positioned themselves in accordance with common notions of gender in their artworks. In one of the schools, girls positioned themselves as feminine using symbols such as hearts, suns and smiley faces, thus portraying a harmless and caring femininity. In the other school, girls presented themselves as preoccupied with their appearance, or as objects for the male gaze, or portrayed longing and anticipation, thus positioning themselves as passive beings. Boys in both schools positioned themselves, to a greater extent, as masculine through their interests in e.g. sports, computers, music or motor vehicles. Many of the pupils chose not to reveal too much about themselves in their pictures and instead presented themselves in an impersonal way, which is interpreted as a form of resistance to the theme, since it was going against the intentions of the assignments. Some girls resisted the teaching or the theme by working very fast to free up time that allowed them to pursue private projects, resisting in a less overt manner, to gain control of their time in the Art classroom. Some boys resisted the theme by using humour and irony in their artworks. Many boys also protested verbally and asked critical questions during instructions.  The study suggests that the legacy of the ideas of the free creative expression persists in Art teaching as well as in the pupils’ notions of what Art is. The notion of Art as a subject for expressing emotions makes the subject appear as feminine to the pupils. The study also points to the importance of a clear framework for the pupils to relate to in their creative work. In the absence of this framework, gender stereotypes are more prevalent in the artworks that are created.

Studiens syfte är att synliggöra gymnasieelevers bildtolkningspraktiker ur ett genusperspektiv, med intentionen att utveckla användandet av bildanalys i bildundervisning med genusperspektiv. Metoden som används är en kombination av semistrukturerade gruppintervjuer och fotoelicitering, där intervjumomenten konstruerats som bildsamtal. Resultatet visar att informanterna förhåller sig till visuella representationer av genus på ett vis som varierar mellan normativt, normmedvetet och normkritiskt. Gymnasieeleverna kopplade till exempel föräldraskap och sensualitet till femininitet emedan stora muskler och vapen kopplades till maskulinitet, vilket faller tydligt inom ramen för rådande genusnormer. Att grupperna i stor utsträckning kopplade samma visuella tecken till samma genusuttryck tyder på att de utgår från gemensamma, bildsemiotiska koder i sin tolkning. Detta kunde också ses i att samtliga grupper uppvisade en svårighet med att använda pronomenet hen och att heterosexualitet sammankopplades med tydligt kvinnliga respektive tydligt manliga genusuttryck.

Denna studie har undersökt hur bildsamtal och bildanalys används i gymnasieskolans bildundervisning i kurserna Bild och form 1b 100 poäng och Bild 100 poäng. Syftet med undersökningen var att granska förekomsten av bildanalytiska metoder, hur lärarna undervisar i bildanalys samt i vilken omfattning bildanalys integreras i bildsamtal om elevernas bildskapande. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod med intervjuer av bildlärare undervisande i de angivna kurserna samt en observation av en muntlig presentation. Resultatet visade att informanterna har bristande kunskaper om bildanalytiska metoder. Detta resultat visar på ett behov av kompetensutveckling inom bildanalys.

As today’s most commonly used Self-portraits, this essay analyses the Selfie as a modern andvisual phenomenon which for its users contribute a reflexive project of the Self-Identity. Thepurpose of this paper was to systematical study specific features of the Selfie, according tovisual studies.Through the methods of semiotics, theory of sociology about the Self and theory about theSelfie phenomenon, the result shows that selfie users make use of biographical depictions – asposes next to elements – to revise and create new meanings, which is important for thereflexive project of the Self-Identity.

This Master’s thesis presents a descriptive study of the intellectual process to describe images in such a way that they can be incorporated into written information systems. The purpose of the thesis is to concentrate on the scientific development for the last two decades, in the area concerning the description of images so that they can be organized and incorporated into information systems and possible to retrieve when searched for. Library and information science (LIS) has a strong tradition of turning to the iconographical theories of Erwin Panofsky and to semiotics according to Roland Barthes, for models and theories for the interpretation of images. The question for this thesis is whether LIS in this scientific field, has deviated from these models and theories, or are Panofsky and Barthes and their scientific work still providing for intellectual and practical guidance for LIS within this area. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsens syfte är att ur ett konstvetenskapligt perspektiv undersöka hybridbilder som uppvisar drag av både konst och reklam, och de gränsöverskridande rörelser som bilderna gör mellan dessa fält. Tre bilder har analyserats för att lyfta fram villkor och förutsättningar för hur förflyttningar mellan konstfältet och reklamfältet kan ske. Den teoretiska utgångspunkten för dessa analyser har varit parametrarna funktion, syfte, upphovsperson och cirkulation utifrån Göran Sonessons bok Bildbetydelser: Inledning till Bildsemiotiken som vetenskap. I varje bild har närvaron av dessa parametrar undersökts i relation till några generella karaktäristiska egenskaper hos konstbilder respektive reklambilder. Resultaten uppvisade en stor variation och ur bildanalyserna utkristalliserade sig tre olika sätt för att uppnå en rörlighet mellan fälten: bilden bygger ett starkt kulturellt kapital som långsiktigt befäster dess rätt till rörlighet; bilden intar en position mittemellan fälten och utnyttjar denna för att kunna förflytta sig i båda riktningarna; bilden befäster sig först som tillhörande en bildkategori och tillhandahåller sedan själv verktygen för att ifrågasätta denna kategorisering.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län. Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten. Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.

<p>Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län.</p><p>Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.</p><p>Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.</p>

Med utgångspunkt i barnbokens bilder analyseras och diskuteras temat döden och dess gestaltning. Syftet är att genom moderna teorier och metoder visa hur ett svårt tema gestaltats i ett antal moderna bilderböcker. Tillvägagångssättet i uppsatsen är analys av text, berättande, narration och ikonotext, med en efterföljande diskussion. Uppsatsen prövar olika moderna teorier och metoder för att resonera och problematisera gestaltningen av döden i barnbokens bilder. I uppsatsen redovisas hur en illustration kan innehålla visuella luckor skapade av illustratören, såväl som en text innehåller verbala luckor. De visuella luckorna påverkar tolkningen av ikonotexten – bilderbokens egentliga text – och påverkar därmed även betydelsen av ursprungstexten. Resultatet visar att de allra senaste utkomna bilderböckerna utmanar gränserna för bilderböcker för barn, men att de genom öppningar i texten, blir tillgängliga för barnläsaren.