<p>Syftet med undersökningen var att belysa hur barn till missbrukande mammor påverkas, samt att klarlägga hur denna påverkan, enligt intervjupersonernas erfarenheter, skulle kunna komma att inverka på barnen och dessas utveckling. Vi har även undersökt hur barnen påverkas av att finnas med i mammans missbruksbehandling, och hur behandlingen ser ut för att barnens behov skall tillgodoses under denna period. Frågeställningarna var: Vilken påverkan kan mammors missbruk medföra på deras barn? Hur påverkas barn av att vistas tillsammans med sina mammor i deras missbruksbehandling? samt Hur ser behandlingen ut för att barns behov skall kunna tillgodoses under mammans behandlingsperiod? Intervjuerna genomfördes med tre behandlare vid ett mamma-barn behandlingshem. Metoden som användes var kvalitativ intervju med ett halvstrukturerat upplägg och vi använde oss av intervjuguide som redskap. Intervjuerna tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade på att barn oftast uppnår goda resultat i vistandet tillsammans med mamman i hennes behandling.</p>

Syftet med detta examensarbete var att undersöka högskolestudenters erfarenheter av övergången från studier inom kemi på gymnasial nivå till högskolenivå för att se om det finns ett glapp i undervisningen. Undersökningen bestod av dels en enkätundersökning och dels svaren från tentamensfrågor av samma karaktär som enkätfrågorna. Resultatet visar att studenterna anser att det är en skillnad mellan att läsa kemi på gymnasial nivå och på högskolenivå och att den största skillnaden ligger i ett förändrat arbetssätt. Av studenternas svar på enkätfrågorna och tentamen kan slutsatsen dras att studenterna känner till termer och begrepp, men har svårt att använda dem för att förklara kemiska fenomen.

Inom området skyddskläder för utövande av vattenblästring ställs mycket höga krav på säkerhet, de textila material och tillverkningstekniker som används idag ger stela produkter med negativ hälso- och miljöpåverkan vid produktion och är en tidskrävande tillverkningsprocess. Ämnesområdet med en vara av nonwoven som skyddande komponent i skyddskläder vilken sammanfogas med hjälp av en smältfiber har undersökts tidigare i en kort förberedande studie vilket lagt grund för detta examensarbete. Uppdraget om en alternativ tillverkningsmetod till skyddande komponent till en skyddsdräkt för vattenblästring kommer från företaget TST Sweden AB i Kinna. En nonwovenprodukt kan ge ett mjukt och mer följsamt resultat på varan och är relativt kostnadseffektiv att tillverka. De fibertyper som är intressanta för denna kombination är UHMWPE-fiber och bikomponentsfiber. UHMWPE-fibern har tidigare visat klara kraven på säkerhet och bikomponentsfibern fungerar som smältfiber för att skapa bindepunkter i nonwovenvaran. Denna studie undersöker och jämför ett material som tas fram i studien med syfte att klara samma skyddande egenskaper som ett referensmaterial av den produkt som används idag. Målet är att ersätta den kemiska doppningen med en termisk sammanfogning. Studien är både teoretisk och praktisk och går igenom hela processen från kardning till termiska bindesätt och slutligen även för materialegenskapstester genom bland annat dragprovning och penetrationstester. Två olika bikomponenter jämfördes i denna studie, på grund av bristande mottagningskontroll på den beställda bikompPE-fibern tillverkades material utifrån fel specifikationer, vid upptäckt av detta adderades anpassade tillverkningsmetoder. Resultatet från denna studie tyder på att en komponent till skyddsdräkt för vattenblästring tillverkad av UHMWPE/bikomp – nonwoven har kommit framåt i utvecklingen men ännu inte är färdigutvecklad. Studien visar att provserien av nonwoven som bestod av 70% UHMWPE och 30% coPES/PES vilken behandlades termiskt i mikrovågsugn visade bäst resultat i energiabsorption, men vilket inte nådde upp till samma nivå som referensmaterialet. Med avseende på materialets styvhet nåddes klara förbättringar då alla provserier uppvisade mjukare resultat än referensmaterialet. Hållbarhetsmässigt ses fördelar med nonwoven-konstruktion av lågsmältande bikomponentsfiber jämfört med kemiskt doppad nonwoven.

Inledning Bowlbys anknytningsteori utgår från anknytningens eller bindningens betydelse för det lilla barnets mentala utveckling. Den emotionella bindningen till modern (eller annat modersubstitut) anses grundläggande för barnets fortsatta psykiska hälsa, utan den trygga tillgivna bindningen blir inte närhetsbehovet hos det lilla barnet tillfredsställt och blir då reagerar barnet med att då senare i livet vända sig till brottslighet, detta enligt Bowlbys egna observationer hos unga som begått brott (Perris, ss. 112-13, 21-23). Syfte Syftet är att prova Bowlbys anknytningsteori som utgångspunkt för ett inkluderande arbetssätt→ Hur arbetar pedagoger för att bemöta barns skilda behov?→ Hur ser pedagoger på barns olikheter? Metod Jag har sedan gjort en analytisk läsning av litteraturen om Bowlbys anknytningsteori för att identifiera de viktigaste didaktiska implikationer i relation till frågor om inklusion i den svenska mångkulturella förskolan av idag i relation till kön, samhällsklass, etnicitet och särskilda inlärningshinder. Min analytiska läsning av Bowlbys texter har inte varit strikt regelstyrd utan visst utrymme har lämnats för utrymme för egna reflektioner, vilka presenteras och illustreras i metod delen. Utöver detta har jag har intervjuat tre förskollärare, anställda vid en förskola i Västsverige om hur de arbetar i relation till inklusions frågor som ett sätt att testa hur och om idéer kring anknytningsteori och dess didaktiska implikationer fölls i förskolan. Ett glapp har identifierats. Detta glapp kommenteras i texten och ytterligare didaktiska implikationer för förskolan och lärarutbildning tagits fram. Resultat Resultatet visar på att grunden till ett starkt arbetslag är planering, dokumentation, reflektion kring tidigare händelser och en vilja att förbättra genom förberedelse. Det framkommer också data om anknytningens betydelse för barnets möjlighet till en positiv relation med pedagogen. Dessa två faktorer lägger grunden för ett gott och konstruktivt arbete med att ha ett inkluderande förhållningssätt och acceptans för olikheter.

Elever har ofta problem att förstå kemisk bindning. De kan felaktigt tro att elektronerna i sig utgör bindningen eller att jonbindning är begränsad till en enda positiv och en enda negativ jon. Oktettregeln överbetonas som förklaring till bindning och kan felaktigt uppfattas som drivande kraft bakom bindning. Forskning föreslår alternativa teoretiska ramverk med större fokus på elektrostatiska krafter, elektronegativitet och polaritet. Kunskapen finns alltså men har inte fullständigt nått ut, vilket yttrar sig som brister i ämnesdidaktisk kompetens hos lärare och läromedelsförfattare. Med utgångspunkt i variationsteorin genomfördes ett kontrollerat experiment i två randomiserade elevgrupper i årskurs 9, för att utröna om förståelsen påverkas av den ordningsföljd i vilken olika bindningstyper presenteras. Resultaten visar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Eleverna beskriver svårigheter att förstå polaritet och moln av elektroner. Metoden att pröva olika förklaringsmodeller kan utvecklas och göras i större skala, eventuellt som en learning study.

Theoretically  the  report  revolves  around  the  British  child  psychologist  D.W.  Winnicott  and  his  theory  on  transitional  objects.  He  talks  about  the  comforter  as  an  object  that  serves  as  a  transition  between  the  mother’s  secure  embrace  and  the  sourrounding  world.  The  comforter  functions  as  a  step  towards  buildning  up  the  child’s  own  internal  security.  The  report  also  highlights  partial  reinforcement,  which  is  a  learning  mechanism  that  can  be  very  efficient  to  create  a  dependency  and  maintain  a  destructive  behaviour  for  the  person  being  exposed  to  the  mechanism.  Through  my  ceramic  work  I  have  investigated  the  relationship  between  the  two  theories.  I  ask:  are  the  inherent  feelings  of  safety  and  belonging  things  that  we  are  born  into  or  inherit,  or  are  they  created  later  through  experience  and  cultivation?  If  one  lacks  the  inherent  feeling  of  safety  does  that  cast  them  as  an  easier  target  for  destructive  emotional  dependency?  If  so,  can  a  foundation  of  safety  and  confidence  be  built  up  by  the  work  of  clay,  can  clay  function  as  a  comforter? In  the  report  i  discuss  how,  with  the  help  of  clay,  I  approach  and  explore  these  subjects.  I  go  further  to  illustrate  my  therapeutic  beliefs  on  clay,  and  its  ability  to  build  self  esteem  and  confidence.

I Sverige är bostadsmarknaden ett centralt och återkommande samtalsämne i såväl folkmun som media. Hetsiga budgivningar och en oreglerad lagstiftning har medfört att parterna ifrågasatt huruvida processen varit korrekt, och vidare skapat misstro mot hela fastighetsmäklarbranschen. Avsaknaden av strikt lagreglering, mer specifikt bindande bud, kan ha en bidragande effekt till att bostadsmarknaden ser hetare ut än vad den är. Detta då spekulanter kan delta i flertalet budgivningar samtidigt utan intentionen att faktiskt genomföra ett köp. En tänkbar förändring för ett mer hållbart klimat på bostadsmarknaden är därför att införa bindande bud. En utredning kring huruvida detta är applicerbart har legat som grund för denna uppsats. För att undersöka detta har en komparation gjorts mellan det svenska systemet och våra grannländer Norge och Danmark som har andra utgångspunkter där budgivningsprocesserna lyder under betydligt striktare lagrum. En kvalitativ metod har använts där primärdata har insamlats genom intervjuer med representanter från såväl tillsynsmyndigheter, branschorganisationer samt praktiker aktiva i branschen. Detta tillsammans med sekundärdata från bland annat mediala artiklar har påvisat en rådande meningsskiljaktighet huruvida det finns en önskan om att införa bindande bud i Sverige. Ett sammanslaget resultat visar på att ett införande av en modell likt den norska skulle ha en svalkande och hälsosam effekt på bostadsmarknaden. Författarna är dock oeniga om inom vilken tidsram ett införande skulle ske då justeringen av lagen skulle vara tidskrävande. Önskvärt skulle därför, som ett första steg, vara att i närtid införa obligatorisk Id-kontroll av samtliga budgivare. Detta för att skapa ett seriösare och säkrare klimat för såväl köpare som säljare. / Throughout the years, the Swedish housing market has been a central topic for discussions. Over inflated biddings and a lack of regulating law regarding the bidding process has resulted in questions regarding the process correctness and has created a distrust towards the Swedish real estate brokers. The lack of regulations which makes it possible for a bidder to participate in more than one bidding at the same time without any intention of actually buying, might have a contributing effect to making the real estate market look hotter than it in reality is. One solution to the problem could be to implement binding bids. Whether or not that is a possibility is the foundation for this thesis. A comparison between the Swedish, Norwegian and Danish law has been made to examine this. A qualitative method has been used where the primary data has been collected through interviews with respondents from the regulators, trade organizations and active practitioners. Together with secondary data including articles published in media has shown a divided opinion regarding the problem. A conclusion has been drawn that an implementation of the Norwegian model will have a dampening and sound effect on the Swedish real estate market. The authors of this thesis are in a disagreement on the time frame of the implementation. Due to the long process of changing the law a first desirable step would be the implementation of ID-control when placing a bid. This could contribute to a more serious and secure climate for both sellers and buyers.

Background: Post partum depression affects around 13 percent of all new mothers. Riskfactors for developing this condition can include previous history of depressions or a lack ofsupport from those around you. Treatment options may include therapy, medication or so-called support groups. Postpartum depression can negatively impact the mother-childattachment, leading to long-term physical and mental health consequences for both the motherand child. Aim: The aim was to describe mothers' experiences of suffering from postpartum depression. Method: A meta-synthesis based on ten qualitative articles that were analyzed using aninductive approach. The searches were conducted in three databases: PubMed, CINAHL andPsychInfo. Results: Four categories emerged: 1. The mothers' experience of not being able to live up totheir own and others' expectations. The mothers describe their experience of postpartumdepression and how they felt a lost sense of identity and a feeling of not being a good mother.2. The mothers' experience of negative consequences in life. They described guilt and shamerelated to their postpartum depression. They experienced of a lack of support from family andpartners. 3. The mothers' experiences of barriers to seeking help. There was a fear of stigmaand previous negative experiences with healthcare that could prevent them from seeking help.4. Different strategies for managing their situation. They described various strategies theyhad to feel better and their experiences of what has helped and could help them. Conclusion: The mothers experienced suffering related to their postpartum depression and itsconsequences. The mothers highlighted that the healthcare professionals' approach andsociety's perception of the diagnosis impacted their willingness to seek help. They felt thatsupport from the healthcare system and from the community could have helped them / Bakgrund: Av alla nyblivna mammor drabbas cirka 13 procent av förlossningsdepression.Riskfaktorer för att drabbas kan vara tidigare depressioner eller bristande stöd frånomgivningen. Behandlingen kan innefatta terapi, läkemedel eller så kallade stödgrupper.Förlossningsdepressionen kan påverka anknytningen till barnet negativt vilket på sikt kan geen försämrad fysisk och psykisk hälsa hos både mamma och barn. Syfte: Syftet var att beskriva mammors upplevelse av att drabbas av förlossningsdepression. Metod: En metasyntes baserad på tio kvalitativa artiklar som analyserades med induktivansats. Sökningarna genomfördes i tre databaser: PubMed, CINAHL och PsychInfo. Resultat: Det framkom fyra kategorier: 1. Mammornas upplevelse av att inte kunna leva upptill sina egna och andras krav. Mammorna beskriver sin upplevelse av sinförlossningsdepression och hur de upplevde en förlorad identitet och en känsla av att inte varaen bra mamma. 2. Mammornas upplevelse av negativa konsekvenser i livet. De beskrev enskuld och skam relaterat till sin förlossningsdepression. Det fanns upplevelser av brist på stödfrån familj och partner. 3. Mammornas upplevelser av hindrande faktorer för att söka hjälp.Det fanns en rädsla för stigma och tidigare dåliga erfarenheter av vården som kunde leda tillatt de inte sökte hjälp. 4. Olika strategier för att hantera sin situation. De beskrev olikastrategier som de hade för att må bättre och sina upplevelser av vad som hjälpt och skullekunna hjälpa dem. Slutsats: Mammorna upplevde ett lidande kopplat till sin förlossningsdepression ochkonsekvenserna av den. Mammorna lyfte att vårdpersonalens bemötande och hur samhälletser på diagnosen påverkade om de söker hjälp. De upplevde att stöd från sjukvården och frånomgivningen hade kunnat hjälpa dem

<p><em>Aim: </em>Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.</p><p> </p><p><em>Method: </em>Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.</p><p> </p><p><em>Results:</em> All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.</p><p><em> </em></p><p><em>Conclusion:</em> Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.</p>

Aim: Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.   Method: Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.   Results: All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.   Conclusion: Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.