The development of language, writing and reading is crucial for pupils’ knowledge development in school. Interactive book reading has positive effects on pupils’ linguistic development and furthers their learning in school. Our study aims to find out how some teachers perceive their work with interactive book reading in preschool class and grade 3. The questions asked proceed from the didactic questions what, how and why. To achieve our aim and answer our questions, six interviews were held, three with teachers in preschool class and three with teachers in grade 3. Based on the interviews, categories were distinguished for each research question and similarities and differences between the two grades. The teachers describe interactive book reading as active participants and reflecting readers. In grade 3 the teachers work with established methods, while the majority of the teachers in preschool class work with models they have devised on their own. All the teachers state different reasons why they work with interactive book reading, but similar categories are revealed after analysis. The conclusion is that more training is needed in interactive book reading for teachers in preschool class.

Book reading with children has long been advocated as an important activity for parents. An aspect of this that has not been studied to the same extent, is the importance of the way in which reading is done. Educating parents in this matter in the home environment allows an intervention to begin as early as possible and can also increase children's development of communication and interaction. The purpose of this study is to investigate whether video modeling of communicative strategies in interactive shared book reading in the home environment is a working intervention method for changing parents' ways of reading a book with their young children. This is done by way of investigating whether the use of a video has any effects on the communicative strategies of the parents and on the communicative activity and ability of the young child, in an intervention study with Single Subject Research Design. An instructional video was designed for the purpose of the study containing various communicative strategies for reading with young children. Then, two parent’s ways of reading books with their young children before, during and after intervention with the instructional video was studied. The result of the study indicates that the parents utilized the communicative strategies learned through the instructional video and that their use of these strategies increased over time. Furthermore, the result also indicates that the children's communicative activity and ability have increased over time. In order to draw general conclusions about interactive home-based reading through video modeling, more studies with a larger number of participants are necessary. / Bokläsning har länge förespråkats som en viktig aktivitet för föräldrar att göra tillsammans med sina barn. Något som inte uppmärksammats i lika stor utsträckning är betydelsen av vilket sätt bokläsningen sker på. Att utbilda föräldrar inom detta område i hemmiljö, möjliggör att intervention kan påbörjas så tidigt som möjligt och kan även generera vinster i barns utveckling av kommunikation och samspel. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om videomodellering av kommunikativa strategier vid interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö är en fungerande interventionsmetod för att förändra föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn. Detta undersöks genom att dokumentera effekten av användningen av en film på de kommunikativa strategierna hos föräldrarna samt på den kommunikativa aktiviteten och förmågan hos det lilla barnet i en interventionsstudie med Single Subject Research Design. En instruktionsfilm utformades för studiens syfte innehållande olika kommunikativa strategier vid bokläsning med små barn. Därefter studerades två föräldrars sätt att läsa bok med sina små barn före, under och efter intervention med instruktionsfilm. Studiens resultat indikerar att föräldrarna tillägnat sig de kommunikativa strategier som lärdes ut via instruktionsfilmen samt att deras användning av dessa ökat över tid. Vidare indikerar resultatet även att barnens kommunikativa aktivitet och förmåga vid bokläsning har ökat över tid. För att kunna dra generella slutsatser om interaktiv gemensam bokläsning i hemmiljö genom videomodellering behövs dock fler studier med ett större deltagarantal.

Med syfte att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring ett källkritiskt förhållningssätt med fokus på bokläsning i förskolan, har vi valt att göra en kvalitativ studie med socialkonstruktionism som teoretisk utgångspunkt. För att kunna besvara vår forskningsfråga som lyder: “Vilka tolkningsrepertoarer framträder i pedagogernas resonemang?” har vi använt oss av fokusgruppssamtal som metod. Totalt 14 pedagoger ingick i tre fokusgruppssamtal. De tolkningsrepertoarer som framträdde i pedagogernas resonemang påvisar att barn i förskolan anses vara för små för att utmanas i ett källkritiskt förhållningssätt eftersom de ännu inte kan läsa. Barnen anses även vara utsatta och ömtåliga och pedagogerna lägger därmed ansvaret på sig själva som de som borde vara källkritiska eftersom det är de som läser för barnen. Det påvisas även en ”sanning” som bör förmedlas till barnen men detta problematiseras genom en avsaknad av lämpliga strategier och redskap som pedagogerna kan använda sig av för att kunna erbjuda barnen detta källkritiska förhållningssätt. Resultatet belyser även att ett källkritiskt förhållningssätt är något som blir viktigt först senare i skolåldern.

I dagens samhälle har användning av digitala medier ökat drastiskt och i fler områden. Användning av mobila pekskärmenheter har ökat successivt hos småbarn och förskolebarn, och åldern när barn först exponeras till dessa enheter har minskat. Till skillnad från en tidigare tidsperiod utsätts barn idag för en stor mängd stimuli från digital media under sina utvecklingsår. De kort- och långsiktiga effekterna av denna typ av exponering är fortfarande inte helt utforskade. Theory of Mind (ToM) är ett väsentligt område i utvecklingsprocessen hos barn. Vi har i denna studie undersökt barns ToM i en narrativ kontext, där vi bryter ner och analyserarderas yttranden och beteendemönster som visar ToM-förmåga både språkligt och interaktionellt. Multimodal interaktionsanalys låg som grund för analyserna i denna studie, där 45 barn speladesin när de berättar utifrån bilder i boken ”Frog, where are you?”. Resultatet redovisades både kvalitativt för att besvara frågan hur barn visar ToM-förmåga i ett narrativt sammanhang, och kvantitativt för att besvara frågan huruvida det finns en korrelation mellan ToM-förmåga ochdigital mediaanvänding. Det kvantitativa resultatet visade inget signifikant samband mellandigital mediaanvändning eller bokläsning och ToM-förmågan hos barn. Det kvalitativa resultatetvisar att barn integrerar flera olika kunskapsområden för att uppvisa sin ToM både språkligt ochinteraktionellt. / Currently, the use of digital media has increased significantly and has become dominant in manyareas in our society. The use of mobile touch screen devices has increased gradually in youngchildren and preschool children, and the age at which children are first exposed to these deviceshas decreased. Unlike earlier eras, children today are exposed to a substantial quantity of stimulifrom digital media during their developmental years. The short- and long-term effects of thistype of exposure are still not fully explored. Theory of Mind is an essential part of thedevelopmental process in children. In this study, we examined children's ToM in a narrative context, where we analyzed their statements and behavioural patterns that show ToM abilities both linguistically and interactively. Multimodal interaction analysis was the basis for the analyses in this study, where 45 children were recorded when they told a story called "Frog, where are you?". The results were reported qualitatively to answer the question of how children show ToM ability in a narrative context, and quantitatively to answer the question of whether there is acorrelation between ToM ability and children’s digital media use. The quantitative result showed no significant relation between digital media usage or book reading and children’s ToM ability.The qualitative result shows that children integrate several different areas of knowledge to present their ToM both linguistically and interactively, during the narrative activity.

Språklig sårbarhet uppstår i situationer där omgivningens krav och förväntningar inte överensstämmer med de språkliga förutsättningar som finns hos en individ. Flerspråkiga barn med bristande exponering på sina språk riskerar att hamna i språklig sårbarhet och saknar ofta basordförråd på svenska, vilket påverkar senare läs- och skrivinlärning. För att hjälpa dessa barn att utveckla ordförrådet krävs direkta interventionsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en ordförrådsintervention som utgår från metoderna Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling har en effekt på utvecklingen av basordförrådet på svenska hos flerspråkiga barn i språklig sårbarhet. Studien syftade även till att utvärdera om barnen har tillägnat sig ordinlärningsstrategier efter interventionen. Studien inkluderade 26 deltagare, varav 18 slutförde studien. Deltagarna fördelades till en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Samtliga barns ordförråd undersöktes före och efter interventionsperioden genom tre olika test: Semantiskt ordflöde med kategorin djur, deltestet Likheter 1 ur CELF-4 samt ett ordskattningstest. Resultatet visade att barnen som tog del av interventionen tillägnade sig fler nya ord och strategier för ordinlärning jämfört med kontrollgruppen. Resultaten visade ingen förbättring gällande ordmobilisering eller förmåga att kunna se samband mellan ord inom samma semantiska kategori, mätt med standardiserade test. Sammanfattningsvis visar resultaten i föreliggande studie att Interaktiv bokläsning och Ordskattsamling i kombination med fördel kan användas för att stötta ordförrådsutvecklingen hos elever i språklig sårbarhet.