No description available.

Alla typer av organisationer använder sig av budget. Budget är en plan som hjälper till att förutsäga framtiden. I kommuner används budgeten som ett verktyg för att visa kommunens omfattning och inriktning av den verksamhet som de bedriver. Kommuner kan använda sig av olika typer av budgetar som till exempel rambudgetering och behovsbudgetering. Kommuner har olika förutsättningar för att bedriva sin verksamhet utifrån antalet invånare, befolkningsstruktur och geografiskt läge. Resursfördelningen är en viktig del av budgeten i kommuner.Borås stad genomförde en omorganisering som trädde i kraft den första januari 2011. De gick ifrån att vara tio kommundelsnämnder till tre stadsdelsnämnder. För att fördela resurserna till kommundelsnämnderna har de använt sig av en resursfördelningsmodell. Vi ville examinera om arbetet med budgeten eller resursfördelningsmodellen påverkats av omorganiseringen. Vår frågeställning har varit ”På vilket sätt har omorganiseringen i Borås stad påverkat budgetarbetet och resursfördelningsmodellen?” och ”Hur påverkar resursfördelningen, budget och omorganiseringen varandra i Borås stad?”. Syftet med studien har varit att examinera omorganiseringens påverkan på resursfördelningsmodellen och budgetarbetet i Borås stad. För att besvara vår frågeställning har vi valt fallstudie som design med en kvalitativ ansats. Genom den empiriska undersökningen har vi byggt upp analysen och dragit slutsatser.Analysens koppling mellan den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen ledde oss till följande slutsatser:1. Omorganiseringens påverkan på budgetarbetet och resursfördelningsmodellen är begränsad.2. Vi anser att resursfördelningsmodellen fungerar i den nya organisationen eftersom varken den sociala strukturen eller befolkningsstrukturen har förändrats.3. Budgeten och resursfördelningsmodellen har inte påverkat omorganiseringen. Dock har de blivit påverkade utav omorganiseringen.4. Omorganiseringen genomfördes för att de ville centralisera och därigenom skapa rättvisa och likställighet för kommunens invånare. / Program: Civilekonomprogrammet

The consumption of textiles is increasing more and more, meanwhile there are vigorous efforts both from the textile industry and controlling companies to promote sustainable consumption. A significant amount of textiles discarded in household waste, which is an untapped resource that should be taken advantage of. Two methods to use textile waste is to reuse and recycling it. The reuses of textile materials are today well developed in Sweden, however, there are currently no existing system for recycling textiles. The purpose of this study is to investigate Borås Stad’s textile waste and the textile recycling. The reason I chose Borås is because the city has an old history in the Swedish textile industry and today strives to be in top of the textile innovations. The methods being used in this study are a literature studies and a interview. Borås Stad actively works to encourage the citizens to reuse and recycle their textile waste. The opportunity to recycle textiles is today only in the special collecting boxes. Borås Stad has nowadays, because of size- and economical aspects, not an own developed recycle system for textile waste.

För sex år sedan tog jag examen från lärarutbildningen vid Högskolan i Borås och under min utbildning hade jag fått många tips och idéer på hur klasslärare och fritidslärare kunde dela upp undervisningen och ansvara för olika delar av undervisningen beroende på kompetens och intresse. När jag kom ut i arbetslivet var det inte den verkligheten jag mötte. Under dessa år i arbetslivet har jag inte varit med om att samverkan mellan verksamheterna har fungerat som jag lärde mig på högskolan men å andra sidan har jag inte varit i fritidshemsverksamheten under några år heller. Därför är jag intresserad av att ta reda på hur samverkan mellan verksamheterna fungerar i Borås Stad idag. Studiens syfte är att ta reda på hur det ser ut med samverkan mellan skola och fritidshem i de kommunala skolorna i Borås Stad. Det vill säga undersöka om rektorerna ute på skolorna tar det förväntade ansvaret som står i läroplanen, se om verksamheterna samverkar om utbildningsinnehåll, om verksamheterna delar med sig av kunskaper och erfarenheter gentemot varandras verksamheter och om kompetensen ute på skolorna tas till vara. Studien är en kvantitativ studie med avsikt att låta hela populationen vara med och svara. Datainsamlingen gjordes med hjälp av en webbenkät som skapades med Google Forms och totalt besvarades av 137 personer av totalt 470 personer som fått den skickad till sig. Innan enkätens länk spreds inom populationen genomfördes en pilotstudie på tio personer som fick komma med återkoppling på frågorna. Resultatet av studien visar att lärarna i Borås Stad generellt har mindre än 30 minuter schemalagd tid i veckan för att planera samverkansaktiviteter och mindre än 30 minuter i veckan schemalagt för att genomföra dem. Över lag samverkar lärarna i de olika verksamheterna noll gånger i veckan om innehållet i verksamheterna för att tiden istället används till information, att prata om elever som befinner sig i svårigheter socialt och om rastvärdskap. De allra flesta upplever att rektorn är den som initierar samverkan på arbetsplatsen och övervägande av de svarande upplever att rektorn tar sitt ansvar och lever upp till vad som står i styrdokumenten. När eleverna ska byta lärare eller avdelning brukar en överlämning av information ske. Studien visar att lärarkategorierna tenderar att sköta överlämningen inom samma lärarkategori och inte ha med andra verksamheter vid överlämning. Fritidslärarnas huvuduppdrag ligger innan- och efter skoltid men arbetsuppgifterna under skoldagen varierar. Fritidslärarna används först och främst som klassresurs eller resurs för enskild elev men har även uppdrag som rastaktivitetsansvariga.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur personalen på offentliga och privata vårdcentraler i Borås Stad definierar begreppet kvalitet efter studiens ramar. Datamaterialet samlades in genom att dela ut enkäter, både i pappersform och digitalt. Enkäten delades ut till personalen på vårdcentraler i offentlig- och privat sektor, inom Borås Stad. Tolkningen av kvalitet anses enligt många som mångfacetterad. Det innebär att det finns en svårighet i att hitta en direkt definition till begreppet kvalitet som kan verka generellt. Teorin och tidigare studier är också enade om denna svårighet. Med undantag för begreppet kvalitet, behandlar studien andra begrepp och aspekter som kan gynna tolkningen av kvalitet. Dessa begrepp behandlas i studien som service och effektivitet, men även tidigare forskning behandlar konkurrens som vi tror kan verka som en extern faktor som kan förtydliga kvalitetsbegreppets innebörd. Respondenterna inom offentlig och privat sektor svarar i flertalet frågor liknande eller i genomsnitt likartat, och framhäver även andra aspekter som de anser kan ha en påverkan på kvalitet. Dessa aspekter togs fram genom att respondenten fritt skrev vilken eller vilka faktorer de ansåg kunde påverka kvalitet. Studiens slutsats ligger i linje med tidigare forskning, att kvalitet verkar vara mångfacetterat men att väldigt många är bekanta med begreppet. Det vill säga att många känner till begreppet men är inte helt säkra på definitionen av begreppet. Vi rekommenderar vidare studier kring ämnet inom vårdområdet för att kunna tydliggöra begreppet kvalitet i syfte att använda det mer frekvent i bland annat internundersökningar, som vårdorganisationerna själva ska ha möjlighet att genomföra. / The purpose of this research study was to examine how personnel in both public and private health care centers within Borås, construe and evaluate the concept of quality within the basis of our study. Data was gathered by surveys provided in two forms: printouts and digital copies to personnel in public and private health care centers, within the municipality of Borås. The evaluation of quality is according to many, fluctuating. Moreover, this means that there is a difficult process of defining the concept of quality to a general aspect, to the extent where theories and previous research agree with this statement accordingly. This study also analyzes other notions related to the concept of quality. These notions and concepts are defined as service and efficiency, but we also included competition as an external factor that influences the concept of quality since previous research has done the same. The respondents within public and private health care centers yielded very similar results, but also highlighted additional aspects that may affect quality. These aspects where provided by letting the respondents freely highlight factors that they assumed could affect quality. Along with considering previous research, this study, concludes that the notion of quality is a familiar term to many, yet is a fluctuating concept. This means that many individuals are sure to have some understanding of the concept of quality, but there is great uncertainty in how to define it. Within health care centers, we recommend further research exploring the concept of quality in order to utilize it more frequently among internal investigations, which organizations should be able to perform themselves.

Den här uppsatsen behandlar hur New Public Management (NPM) påverkat skolverksamheten i Borås stad.. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skolans verksamhet har påverkats av NPM och uppsatsen bygger på tidigare forskning om NPM i skolverksamhet i Sverige men även i andra delar av världen. Uppsatsen utgår från teorin om de sju NPM-doktrinerna skrivna av Christopher Hood. Information om New Public Management i skolverksamheten inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med rektorer och vicerektorer. Det har intervjuats sex stycken rektorer eller vicerektorer totalt för denna uppsats. De som har intervjuats jobbar på skolor runt om i Borås Stad, både på privata och offentliga skolor. Respondenternas svar kodade sin i kategorier. Kategorierna bildade senare underrubrikerna i resultatdelen. Dessa underrubriker var förstelärare, konkurrens, prestationsmätning, ekonomisk återhållsamhet, detaljstyrning och allmän förändring. I resultatdelen skrivs det om respondenternas upplevelser med NPM. Utfallet i analys diskussionen var att teorin och den tidigare forskningen stämmer väl överens med det respondenterna berättat. I slutsatsen så bekräftades uppsatsens huvudfynd vilket var fynden om ekonomisk återhållsamhet, konkurrens och förstelärare. Uppsatsen har bidragit med nya fynd inom handlingsutrymme och konkurrens. Uppsatsens praktiska bidrag riktade sig främst till Borås stad men uppmanade även andra aktörer att ta plats på skolmarknaden. Offentliga verksamheter i Borås stad behöver vara mer medvetna om att NPM påverkar skolans arbete till en gradd är detaljstyrningen har en påverkan på skolans beslutsfattande. Vidare så har prestationsmätning och dokumentation påverkat skolan i en större grad där det är mycket viktigare än innan att dokumentera allt som pågår inom skolverksamheten och eleverna. Men generellt så har utvecklingen av NPM och kommunaliseringen inte varit så negativ som den har förklarats tidigare. Den största negativa aspekten av NPM är en ekonomisk återhållsamhet som ser att skolorna är fulla men att det inte finns tillräckligt många lärare, där varenda skola berättat om att de gärna hade velat anställa fler lärare. Aspekter som förstelärare tagit emot och varit något som varenda skola har höjt som något positivt. Tips på vidare forskning inom ämnet är framför allt en jämförelse mellan olika kommuner, för att kunna se likheter och skillnader i hur de olika kommunerna fungerar. / This essay covers how New Public Management (NPM) has influenced the schools in the municipality of Borås. The purpose of the essay is to examine how the school operation has been influenced by NPM and thees say is based on previous research about NPM in schools in Sweden as well as other parts of the world. The essay emanates from the theory about the seven NPM-doctrines written by Christopher Hood. The information about New Public Management in schools was collected by semi-structured interviews with principals and vice principals. A total of six principals or vice principals have been interviewed for this essay. Those who have been interviewed work at schools in and around Borås, both public and private schools. The respondents’ answers were coded into categories. The categories were later made into subheadings in the result section of the essay. These subheadings were first teacher, competition, performance measurement, economic restraint, detail management and general change. In the results part it is written about the respondents’ experiences with NPM. The outcome of the discussion analysis was that the theory about the previous research is consistent with the information the respondents gave. In the conclusion  the main discovery of the essay was confirmed and this was the discoveries about economic restraint, competition and first teacher. The essay has contributed with new discoveries in competition and the room for action. The essay's practical contributions were mainly directed towards Borås but it also urged other operations to take place on the school market. Public operations in Borås need to be more aware that NPM influences the schools to a degree where detail management has influence over the decision making in the schools. Furthermore, the performance measurement and the documentation has influenced the school to a higher degree where it is much more important than before to document everything that is going on within the schools and with the students. The development of NPM and the municipalisation has generally not been as negative as it has previously been explained. The biggest negative aspect of NPM is an economic restraint that makes the schools full but with a lack of teachers, where every school has said that they would really want to hire more teachers. Aspects such as first teacher has been received and is seen by every school as something positive. Suggestions for further research within the subject is foremost a comparison between different municipalities to be able to see similarities and differences in how the different municipalities function.

Det finns inte mycket forskning kring hur ett nytt redovisningssystem börjar i en organisation. Forskning kring hållbarhet och hållbarhetsredovisning har bidragit till en nyfikenhet att studera det tidiga skedet av ett eventuellt nytt system för redovisning av hållbarhet. Detta har bidragit till ett ökat intresse av att studera nätverk och relationer mellan aktörer där vi ställer oss i mitten av handlingarna i en organisation för att möjligtvis ta del av det tidiga skedet. Syftet med denna studie är att studera hur hållbarhetsredovisningen konstrueras, med konstrueras menar vi hur ett nytt hållbarhetsredovisningssystem möjligtvis kan tas fram.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med anställda som arbetar med sociala och miljömässiga frågor i Borås Stad. Studien har en fallstudiedesign med ett snöbollsurval. Totalt har vi intervjuat åtta anställda i kommunen varav fyra tjänstemän och fyra politiker. I empirin och analysen har vi arbetat utifrån en induktiv ansats med ett etnografiskt perspektiv. Vi har skapat egna kategorier med inspiration från Actor-network theory som metodteori. Vi har analyserat empirin utifrån metodteorin och strukturerat upp det empiriska materialet i syfte att tydliggöra våra observationer under kategorierna involverade aktörer, aktörers intressen, konflikter och hinder samt översättning.Vi har observerat att kommunen befinner sig i processen av att möjligtvis utveckla ett nytt system för redovisning av hållbarhet. Kommunen behöver fokusera på att integrera de tre hållbarhetsdimensionerna med varandra samt hur kommunen ska beräkna sociala och miljömässiga effekter uttryckta i ekonomiska termer. Studien visar på att den finansiella redovisningen har en betydande roll i kommunen och att förändringsarbete inte är förespråkat. För att bryta gamla arbetsmönster och tankesätt bör kommunen uppmärksamma sin situation och identifiera problem. Studien pekar på verkligheten där vi uppmärksammar kommunens situation. Sammantaget drar vi slutsatsen att kommunen bör bilda ett nätverk. När ett nätverk bildas integrerar aktörer med varandra där de blir aktörer i ett nätverk och får värde genom interaktion, därmed kan komplexiteten i organisationen reduceras. Bildandet av ett nätverk kan möjligtvis bidra till rekonstruktion av kommunens system för redovisning av hållbarhet. / There is not much research on how a new accounting system begins in an organization. Scientific research concerning sustainability and corporate sustainability reports has contributed to a curiosity of studying the early stages of a new possible sustainability accounting system. This has contributed to an increased interest in studying networks and relationships between actors by putting ourselves in the middle of the actions in an organization to possibly take part of the early stages. The purpose of this study is to study how corporate sustainability reports are constructed, with construction we mean how a new sustainability accounting system may be developed.We have conducted qualitative interviews with employees who work with social and environmental issues in Borås municipality. The study applies a case study design and a snowball selection. In total, we have interviewed eight employees in the municipality, four of whom are officials and four are politicians. During the empirics and analysis, we have applied an inductive approach with an ethnographic perspective. We have created our own categories with inspiration from Actor-network theory as method theory. We have analyzed the empirics based on the method theory and structured the empirics in order to clarify our observations under the categories involved actors, actors interests, conflicts and obstacles as well as translation.We have observed that the municipality is in the process of possibly developing a new sustainability accounting system. The municipality need to focus more on integrating the three dimensions of sustainability with each other and also how the municipality is to calculate social and environmental effects expressed in economic terms. The study shows that the financial accounting has a significant role in the municipality and that change is not advocated. To break old work patterns and ways of thinking the municipality should pay attention to its situation and identify problems. The study points towards the reality where we focus on the situation of the municipality. Altogether, we conclude that the municipality should create a network. When a network is created actors integrates with each other as they become actors in a network and gain value through interaction, thus reducing the complexity of the organization. The creation of a network may possibly contribute to a reconstruction of the municipality's sustainability accounting system.This paper is written in Swedish.