Hemma i staden - bostad för äldre i Sundbyberg. Bostad i centrala i Sundbyberg. utgångspunkt från trygghetsbosteden. De äldre har en egen lägenhet med tillgång till gemensammarum. De gemensammarummen delas med det offentliga och de boende i huset vilket knyter staden och bostaden samman.

The project examines the concept of "a home" and its significance for humans. How the home relates to the home (bostaden), and what qualities strengthen the feeling of home. The project therefore examines the immeasurable values ​​and qualities that enrich the home and create the conditions for a feeling of home.The French poet Gaston Bachelard connects the spiritual dimensions of a home. Bachelard believes that the Home is something we carry within us in our collective memories of previous homes and important places. It is a collection of muscle memories of movements through the various physical spaces, experienced emotions from events that took place there, memories of smells and sounds. The feeling of home is therefore something individual and where everyone carries a unique life map of experienced rooms / homes / places that color what the feeling of home is. A Home is a symbol of who you have been, who you are now and who you want to be in the future and are strongly connected to your identity. Conclusions from the theoretical part of the project are linked to a practical part of the shape of a single-family house in Nacka. The result is a personal interpretation of what a home can be and what creates a sense of home. A mixture of collective experiences of homes / significant places together with dreams of future homes and what creates a sense of home. / Projektet undersöker begreppet ”ett hem” och dess betydelse för människan. Hur hemmet relaterar till bostaden, och vilka kvaliteter som förstärker hemkänslan. Projektet undersöker därför vilka omätbara värden och kvaliteter som berikar bostaden och skapar förutsättning för hemkänsla. Den franska poeten Gaston Bachelard kopplar samman de själsliga dimensionerna av en bostad. Bachelard menar att Hemmet är något vi bär inom oss i våra samlade minnen av tidigare hem och viktiga platser. Det är en samling av muskelminnen av rörelser genom de olika fysiska rummen, upplevda känslor från händelser som utspelats där, minnen av lukter och ljud. Hemkänsla är därför något individuellt och där alla bär på en unik livskarta av upplevda rum/hem/platser som färgar vad hemkänsla är. Ett Hem är en symbol över vem man varit, vem man är nu och vem man vill bli i framtiden och är starkt kopplad till ens identitet. Slutsatser från den teoretiska delen av projektet kopplas samman med en praktiskt del i form av utformandet av ett enfamiljshus i Nacka. Resultatet blir en personlig tolkning av vad ett hem kan vara och vad som skapar hemkänsla. En blandning av samlade erfarenheter av hem/betydelsefulla platser tillsammans med drömmar om framtida hem och om vad som skapar hemkänsla.

Den svenska hemlösheten är ett växande samhälleligt problem. Det finns ingen vedertagengenerell bostadspolitik som avgör hur sociala insatser bör bedrivas för att bekämpahemlösheten. I den här studien har vi valt att titta närmare på en relativt ny insats i relation tillden svenska kontexten vad gäller hemlöshetsfrågor, Bostad först. Sedan ungefär 2010-talethar Bostad först börjat användas i ett antal svenska kommuner som ett försök att motverkahemlösheten och låta personer som befunnit sig i hemlöshet en längre period, ofta medkringliggande problematik, att bli så kallade “bo-redo” och lära sig att sköta en bostad ochbibehålla densamma. Genom att genomföra semistrukturerade intervjuer medyrkesverksamma som har erfarenhet av att arbeta med Bostad först har studien strävat efteratt erhålla en bredare uppfattning och förståelse av hur Bostad först implementerats i Sverige.Datamaterialet består av fyra intervjupersoner varav samtliga har arbetat med, eller är aktuelltverksamma inom Bostad först. I analysen av empirin har vi i första hand utgått frånstigmateori och kunskapsöversikten för att förstå och tolka det insamlade datamaterialet. Avde viktigaste slutsatserna hör att Bostad först med sin kravlöshet och individanpassning tycksvara ett framgångsrikt sätt att bekämpa hemlöshet på för de mest utsatta personerna där andratyper av insatser inte når fram.

Det finns en kritik kring den flerbostadsarkitektur som byggs idag där många hellre bor i äldre lägenheter än nyproduktion. Detta syns inte minst i bostadsannonser och drivs väldigt hårt av Arkitektupproret där sekelskiftarkitektur framställs som en utopi.  Detta kan kopplas samman till samhällets avsaknad av kunskap och intresse för det som jag kallar ”bostadens egen arkitekturskala”. Bostadsarkitekturen har idag i stor utsträckning reducerats till en stadsmässig och en inzoomad skala där en byggnads plats i staden och områdets kvaliteter tillsammans med säljande bilder med snygga designmöbler ofta får representera dagens bostad. Samtidigt utelämnas lägenhetens egna kvaliteter och upplevda värden som till exempel långa siktlinjer och rörelsemönster.  Kan vi som arkitekter förändra detta med hjälp av arkitekturen vi ritar och genom vårt arbetssätt? I ett försök att svara på denna fråga har jag ritat ett flerbostadsprojekt på en tomt på Gärdet i Stockholm med utgångspunkt i fem arkitektoniska begrepp. Dessa har fått agera utgångspunkt och riktmärke i utformandet av lägenhetstyper vilka sedan har sammanfogats till tre byggnader i en inifrån- och ut process. Genom att rita ett specifikt projekt med hjälp av denna metod har jag försökt hitta ett nytt förhållningssätt till arkitektens roll. / There is a strong criticism towards the residential architecture of Sweden today were newly developed projects are being rejected by most in favour of housing from the early 1900s. This can be connected to a general lack of knowledge and interest in what I have chosen to call “the architecture scale of the residence”. Today, residential architecture has been largely reduces to an urban and a zoomed in scale. It is now represented by the qualities of the area where it is being built as well as staged and rendered images with design furniture. Meanwhile the qualities of the apartments them selfs, such as lines of sight or movement patterns are being neglected. What can we as architects do about this? I have tried to answer this question by drawing a residential project on a plot in Gärdet in Stockholm. The project is based on five architectural concepts which have been the guidelines and the focus of the entire project. By constructing a specific project using this method I have tried to find a new approach to the role of the architect.

Denna studie syftar till att undersöka hur studenter använder sig av sin bostad för att skapa sig ett hem i sin studentstad. Studien undersöker även hur denna process skiljer sig för människor som bor i boenden med gemensamma ytor, studentlägenheter och bostadsrätter. Ett hem har i denna studie definierats utifrån David Seamans koncept at-homeness. Hur personerna interagerar med sin bostad och olika platser i staden för att skapa detta hem utgår från James. J. Gibsson teori om affordance. Studien genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer med studenter i Uppsala, där två bodde i boenden med gemensamma ytor, två i studentlägenheter och två i bostadsrätter. Resultatet visar att studenters bostäder inte nödvändigtvis själva måste uppfylla allt som enligt Seaman måste uppfyllas för att skapa sig ett hem. Studien visar vidare att detta beror på två fenomen. Det första är att studenter har en kortsiktig syn på sitt boende. De tänker sig inte bo där en längre tid och kan därför finna sig i att allt inte är perfekt. Det andra är att studenter kan använda sig av platser som finns i staden för att kompensera för bristerna i det egna boendet. På så sätt skapar bostaden och staden tillsammans ett hem för studenten. Skillnaden som återfanns mellan studentlägenheter och bostadsrätter var framför allt förmågan att ändra i bostaden. På grund av den kortsiktiga synen på boendet var detta dock inget som påverkade de som bodde i studentlägenheterna särskilt mycket. De som bodde i boenden med gemensamma ytor var dock tvungna att ibland lägga om sina rutiner för att bli bekväma i sin bostad. Överlag fann alla respondenter, oavsett boendetyp, att de var nöjda med sitt boende och att de hade skapat sig ett hem i Uppsala.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet är som störst i storstadsregionerna. I Malmö är den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den så kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg träna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfälliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav på nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav på nykterhet eller behandling. I denna studie presenteras yrkesverksamma socialarbetares syn på de olika modellerna samt vilka för- och nackdelar dessa innebär för deras arbetssituationer. Resultaten visar att socialarbetarnas arbetssituationer skiljer sig väsentligt på flera punkter. En summerande slutsats är dock att socialarbetarna är eniga i fråga om att de inte anser att en metod behöver utesluta en annan. / Homelessness in Sweden is increasing and the problem is mostly confined to the big city regions. In Malmoe the most common work model for counteracting homelessness is the so called staircase model, which step by step trains homeless people to be housing ready. Homeless people is placed in and moved about amongst different short sighted housing solutions with the conditions of for example sobriety or participation in treatment. A new initiative in the work against homelessness is however being introduced in the city, a model that goes by the name Housing first. According to this model, homeless people with psychosocial problems is offered a permanent housing solution without any conditions of sobriety or participation in treatment. I this study, the social workers views on the different models are presented, as well as the up and downsides these have on the workers work situations. The results show that the social workers work situations are substantially different. A summarizing conclusion is however that the social workers are unanimous in the belief that one method does not have to rule out another.

No description available.

Lag (2012:978) om uthyrning av egen bostad (UEB) trädde ikraft den 1 februari 2013 och är tillämplig när en privatperson hyr ut sin bostad. Lagens förmånliga regler tillkom för att stimulera privatpersoner att hyra ut sin bostad som de för tillfället inte nyttjar. Reglerna är förmånliga för hyresvärden men desto mindre förmånliga för hyresgästen. Den sistnämnda får aldrig något besittningsskydd och kan när som helst under hyresförhållandet, utan saklig grund, sägas upp till det månadsskifte som inträffar närmast om tre månader. Hyresvärden tillåts även att säga upp tidsbestämda avtal i förtid trots att längre avtalstid överenskommits. Hyreslagen (12 kap JB) var tidigare uteslutande tillämplig på rättsområdet. Enligt lagens huvudregel krävs saklig grund för uppsägning men det finns undantag. Uppsatsen syftar till att analysera motiven till hyreslagens besittningsskydd och jämföra med motiven till avsaknad av sådant skydd enligt UEB samt rätten att säga upp tidsbestämda avtal i förtid. Förarbetena till UEB granskas kritiskt för att fastställa vilka skäl samt vilka undersökningar som ligger till grund för hyresvärdens uppsägningsrätt. Utredningarna som ligger till grund för UEB anses av författaren vara bristfälliga och det saknas underlag som visar att fler bostäder skulle hyras ut om reglerna blir förmånligare. Främst saknas undersökningar som visar att dispositionsrätten ses som ett hinder. En lagändring av sådan här karaktär bör omfattas av grundligare utredningar. Hyresvärdens rätt att utan saklig grund säga upp hyresgästen sätter denna i en osäker ställ-ning, särskilt rätten att säga upp tidsbestämda avtal i förtid. Hyresgästen har svårt att göra sina rättigheter gällande. Lämplig åtgärd är enligt författaren att saklig grund ska krävas för uppsägning vid längre hyresförhållande, som varat i två år eller mer. Hyresvärden bör inte heller få säga upp tidsbestämda avtal i förtid - avtal skall hållas. / The Act (2012:978) on renting of own property (UEB) came into force on 1 February 2013. The law applies where a private individual rents out his home. The beneficial rules of the act are created to encourage private individuals to rent out their homes as they currently do not use. The rules are beneficial to the landlord but less beneficial to the tenant. The latter should never have any security of tenure and may at any time during the tenancy, without objective reason, be terminated with three month notice. The landlord is even allowed to terminate fixed term contracts premature, although longer agreement period is agreed. Tenancy Act was previously exclusively applicable to the legal field. According to the principal rule objective reasons are required for termination but there are exceptions. The thesis aims to analyze the motives of the security of tenure according to the Tenancy Act and compare with the motives for the absence of such protection according to UEB and the right to terminate fixed term contracts prematurely. The preparatory work for UEB is critically examined to identify the reasons and what studies that underlies the landlord's right of termination. The investigations which form the basis for UEB is considered by the author to be inade-quate and there is no data showing that more housing units would be rented out if the rules becomes more beneficial. Mainly no studies show that the right of disposal is seen as an obstacle. A change in the law of such a character should be subject to more thorough investigation. Landlord's right, without objective reasons to terminate the tenant puts this in a precarious position, especially the right to terminate fixed contracts prematurely. It is difficult for the tenant to assert its rights. Action is according to the author that objective reasons shall be required for termination of longer rental relationship, which lasted for two years or more. The landlord should never have the right to terminate temporary contracts prematurely.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur Umeå kommun arbetar mot vräkningar samt identifiera framgångsfaktorer mot detta. För att besvara detta syfte har vi undersökt vilka de viktigaste aktörerna är som arbetar mot vräkningar och hur deras samarbete ser ut, de bakomliggande orsakerna till varför personer blir vräkta samt vilket stöd som kan ges till de som riskerar att bli vräkta och som blivit vräkta. Litteratur i form av böcker, rapporter och artiklar utgjorde materialet för uppsatsen bakgrund och tidigare forskning. Vi utförde tre kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner. De som intervjuades var en områdeschef från ett bostadsföretag, två tjänstemän från Kronofogden som arbetar med förebyggande insatser och en tjänsteman från socialtjänsten på försörjningsstöd. Materialet från intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. De huvudresultat vi kom fram till var att förebyggande arbete och samverkan var de viktigaste framgångsfaktorerna för att förhindra vräkningar. Aktörerna i denna uppsats arbetade för att i ett tidigt skedde uppmärksamma riskfaktorer för att kunna sätta in rätt stöd till de som riskerade att bli vräkta. För att kunna göra detta på bästa sätt krävdes det ett gott samarbete eftersom alla aktörer kommer in i ett vräkningsärende under olika tillfällen. Ett annat resultat vi kom fram till var att bristande kunskap, svag ekonomi och psykisk ohälsa var de främsta orsakerna som ökade risken för vräkningar.

Nyproducerade bostäder upplevs ofta som väldigt lika. Öppen planlösning, trestavigt ekparkettgolv och vitmålade väggar beskriver idag en typisk nyproduktion. Idag ligger fokus på att skapa funktionella, yteffektiva bostäder och kostnadseffektivitet eftersträvas. Prefabricerade standardlösningar bidrar till en förkortad byggtid. Vid jämförelse av nyproducerade bostäder och äldre sekelskifteslägenheter kan man se mer detaljarbeten i de äldre lägenheterna. Syftet har varit att fastställa om den svenska nyproduktionen är likriktad och upplevelsefattig. För att undersöka om detta stämmer har ett flertal byggföretag i Stockholm intervjuats. I undersökningen har även mäklare och andra representanter från branschen deltagit för att bidra med sina åsikter och för att skapa ett bredare perspektiv i frågan. Byggföretagens nyproducerade lägenheter har besökts. Under visningarna har lägenheterna studerats och bedömts utifrån de upplevelsevärden som presenteras i Ola Nylander och Kjell Forsheds bok Bostadens omätbara värden. Dessa värden beskriver både subjektiva upplevelser och tekniska detaljer som sägs bidra till en god bostad.  Undersökningen är begränsad till bostadsrätter i flerbostadshus i Stockholmsområdet. Resultatet blev att hela 80 % av de intervjuade tycker att dagens nyproduktion är likriktad. Även om företagen skulle få ekonomiskt bidrag väljer de ändå inte att prioritera förbättringar av de kvalitéer som bidrar med karaktär och personlighet i en bostad. Visningarna påvisade att det fanns brist på dessa kvalitéer i de flesta bostäderna men även att det fanns några få företag som urskilde sig från mängden med sin produktion.   Förhoppningen är att detta arbete ska uppmärksamma avsaknaden av upplevelsevärden i nyproducerade bostäder samt inspirera till mer fantasi och variation i den annars likriktade nyproduktionen. / Nowadays the planning in the buildings is strongly controlled by authorities, designed by architects and built by construction companies. Newly built dwellings are often considered as very similar. Open planning, parquetted flooring by oak and white walls are common words in description of todays’ dwellings. The priorities of the construction companies are to create functional space-efficient apartments and strive for cost-efficiency in the production. The use of prefabricated building parts and standardized modules contribute to a shortened building process. When comparing newly built dwelling with older dwellings from the beginning of the 20th century a great difference in materials and details can be found. The purpose has been to determinate whether the Swedish production is similar and unsatisfying. To determine if these theses are true, a number of construction companies located in Stockholm where contacted and interviewed. In the research a few real estate agents and other representatives from the industry participated to contribute with their own opinions and perspectives. A study of the building companies dwellings were examined during showings and evaluated by the different qualities described in the book Bostadens omätbara värden, by Ola Nylander and Kjell Forshed. These qualities describe both subjective perceptions and technical aspects which are supposed to contribute to a “good housing”. The research has been limited to co-operative apartments in tenement building in the area around Stockholm. 80% of the interviewed agreed with the thesis that the Swedish production is undiversified and unsatisfying. Even if the companies would have received financial founding, they would not choose to give priority to the qualities that would improve the character and the individuality in the dwellings. The showings proved a lack of these qualities in most dwellings but also that some construction companies were distinguished from the others with their production. Hopes are that this composition will draw attention to the absence of the qualities regarding the experience of the dwellings and inspire to a greater variation and diversity in the otherwise similar production.