De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män. / During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.

Bakgrund: I och med utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har gränserna för var och när arbetet kan utföras suddats ut. Arbetet har med andra ord blivit gränslöst. Även om det möjliggör flexibilitet över arbetstiderna, valfrihet gällande platsen för var arbetet kan utföras samt en ökad kontroll över arbetet kan det också leda till överbelastning och arbetsrelaterad stress, som i sin tur kan ha en negativ inverkan på arbetslivsbalansen och därmed välbefinnandet. Det kan i förlängningen även påverka organisationen negativt då det kan yttra sig genom minskad produktivitet, sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket är förenat med ökade kostnader. Som lärare inom akademin finns långtgående möjligheter att förlänga arbetsplatsens tid och rum till följd av utbredningen av informations- och kommunikationsteknik, varpå den här studien behandlar högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet och hur det kan inverka på hälsan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet inom akademin för att öka förståelsen för hur det gränslösa arbetet kan inverka på hälsan och därmed öka förståelsen för på vilket sätt det kan vara en friskfaktor eller riskfaktor. Metod: Då föreliggande studie syftade till att fånga enskilda individers upplevelser, tankar och beskrivningar avseende deras arbetssituation i det gränslösa arbetet på ett nyanserat sätt, valdes en kvalitativ metod. Insamlingen av empirisk data gjordes genom tio individuella semistrukturerade intervjuer på en högskola i Sverige. Slutsatser: Studiens resultat påvisar att det sociala stödet är viktigt i ett gränslöst arbete och kan bland annat bidra till att stressfyllda perioder upplevs som mindre krävande. Att ständigt vara tillgänglig kan däremot påverka hälsan negativt i och med den upplevda stressen som följer med tillgängligheten via e-post. Vidare tyder resultatet på att egenkontroll och frihet i arbetet både kan vara en risk- och friskfaktor beroende på hur gränsdragningar gentemot det övriga livet sker, vilket kan bero på individens egna krav och karriärutsikter, liksom glädjen till sitt arbete. Det innebär att den individuella gränsdragningsförmågan blir fundamental i ett gränslöst arbete. / Background: Due to the development of the information and communication technology the boundaries of where and when to carry out your work have faded. In other words, the work has become boundless. Although this allows for flexibility over working hours, place of work and increased control over your work it can also lead to overload and work related stress, which can have a negative impact on work life balance and therefore health. Also, in the long run it can adversely affect the organization as it can lead to reduced productivity, sickness absence and staff turnover, which is associated with greater costs. As a teacher at the academy there are far reaching opportunities to extend the workplace’s hours and location due to the prevalence of information and communication technology, where this study examines the experiences university lecturers have of the boundless work and its impact on health. Aim: The aim of the present study is to investigate university teachers' experiences of the boundless work within the academy to increase understanding of how boundless work can affect health and thereby increasing understanding of how it may be a health factor or risk factor. Method: As the present study aimed at capturing individual peoples’ experiences, thoughts and descriptions regarding their work situation with boundless work in a nuanced manner, a qualitative method was chosen. The gathering of empirical data was done through ten individual semi- structured interviews at a university in Sweden. Conclusion: The study's results indicate that social support is important in boundless work and can, among other things, help stressful periods to be perceived as less demanding. Continuously being available, however, can affect health negatively, with the perceived stress that comes with availability via email. Furthermore, the result suggests that self-control and freedom at work can be both a risk and a healthy factor depending on how boundaries occur to the rest of life, which may depend on the individual's own requirements and career prospects, as well as the joy of his work. This means that the individual’s ability to create boundaries between work and private life is fundamental in a boundless work.

Syftet med denna studie är att studera fastighetsmäklares uppfattningar om löneformen endast resultatbaserad lön och dess betydelse för deras livssituation. För att kunna uppfylla studiens syfte undersöks även hur löneformen kan förstås och förklaras utifrån tidstypiska samhällstrender och processer. Vidare studeras fastighetsmäklares uppfattningar om löneformens betydelse för deras yrkes- och privatliv samt önskvärda löneformer i framtiden. Studien har en kvalitativ forskningsansats, baserad på hermeneutisk tolkning av intervjuer med åtta yrkesverksamma och före detta yrkesverksamma manliga och kvinnliga fastighetsmäklare. Resultatet visar att löneformen upplevs inverka på de intervjuade fastighetsmäklarnas livssituation främst utifrån att den bidrar till gränslöst arbete, vilket kan ha negativ inverkan på fastighetsmäklarnas möjligheter och förutsättningar till privatliv och fritid. Löneformen kan samtidigt tolkas ha positiv inverkan på fastighetsmäklarnas upplevelse av balans mellan ansträngning och belöning. Resultatet indikerar att löneformen kan tolkas som ett uttryck på mikronivå för övergripande samhällstrender och processer såsom globalisering, teknisk utveckling och individualiseringsprocesser som sker på makronivå. Avslutningsvis visar resultatet att framtidens löneformer förespås utgöras av resultatbaserad lön, med eller utan en fast lönedel. / The purpose of this study is to study the real estate agents' perceptions of the wage form only results-based salary and its significance for their life situation. In order to fulfill the purpose of the study, we also examine how the wage form can be understood and explained on the basis of time-typical societal trends and processes. Further, real estate agents' perceptions of the significance of the wage form are studied in regards to their professional and private lives as well as desirable wage forms in the future. The study has a qualitative research approach, based on hermeneutic interpretation of interviews with eight active and former active male and female real estate agents. The result shows that the wage form is considered to be of significance to the interviewed real estate agents' life situation, mainly because it contributes to boundless work, which can have a negative impact on the real estate agents' opportunities and conditions for private life and leisure. At the same time, the wage form can be interpreted to have a positive impact on the real estate agents' experience of balance between effort and reward. The result indicates that the wage form can be interpreted as a micro-level expression of the overall societal trends and processes occurring at macro level such as globalization, technological development and individualization processes. Finally, the results show that the future wage form are predicted to consist of results-based salary, with or without a fixed salary component.

Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

The purpose of this study was to examine how middle managers experience their workload and work relief in relation to the use of digital systems in the work life. Seven people has participated, three women and four men. The interviews were conducted with a semi structured interview guide and the collected data was analyzed with a thematic analysis. The information that emerged from the analysis of the collected data was that almost all the participants have experienced stress when using the digital systems. It also shows that when using the digital systems most of the participants have gotten more tasks and expectations from the management to complete. Some of them also thought that the educations were inadequate for some of the digital systems and there was a desire for more and better educations. This might indicate that they are experiencing more demands due to the increase of tasks but not as high support because of the inadequate educations. Almost all participants said that their knowledge in some of the digital systems were good. Which can indicate that they have a good control when using them. Almost all participants used the digital systems outside of work daily for example to read their email and to reduce the risk of having an overflowing inbox for the next workday. This can indicate that they at some extent have a high workload due to that they check their email daily after work.

Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.

Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den ökande andelen av betalt arbete hemifrån upplevs ha förändrat gränsdragningen mellan arbetsliv samt familjeliv för kvinnor och män. Studien syftar vidare till att undersöka om mängden ökat arbete hemifrån förändrat upplevelsen av att arbetslivet och familjelivet kommer i konflikt samt att se om fördelningen av det obetalda arbetet har påverkats av den förändrade arbetssituationen.   Frågeställningarna har tagits fram för att besvara studiens syfte: ”Hur påverkar det obetalda arbetet kvinnor och män som utför betalt arbete hemifrån?”, ”Hur upplever arbetstagaren att gränsen mellan privatliv och arbete påverkas av betalt hemarbete?”, ”Hur påverkas det betalda arbetet av hemarbete?”. Den teoretiska referensramen fokuserar på gränslöst arbete med fokus på begreppen betalt hemarbete samt obetalt arbete. Det obetalda arbetet beskriver det oavlönade arbete som utförs i hemmet som historiskt sett i hög grad utförts av kvinnor. Det växande begreppet gränslöst arbete belyses ur nya vinklar i studien då rådande Covid-19 pandemi samt ny teknik möjliggjort till större flexibilitet för hur, var och när de betalda arbetsuppgifterna utförs vilket skulle kunna bidra till en obalans mellan arbets- och privatliv. Studien utgår från kvalitativ ansats där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna från 25 till 40 år. Resultatet visar på att studiens respondenter upplever att de lever i ett jämställt förhållande där det obetalda arbetet fördelas jämnt mellan könen. Studien finner att respondenterna är mer effektiva vid utförandet av betalt arbete hemifrån. Trots den svåra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv känner sig respondenterna mer tillräckliga mot de båda sfärerna där de i framditiden önskar att få arbeta varierat där de delvis arbetar hemifrån och delvis på arbetsplatsen. / The purpose of this bachelor's thesis is to examine how the increasing proportion of paid work from home is perceived to have changed the demarcation between work life and family life for women and men. The study also aims to investigate whether the amount of increased work from home has changed the experience that work life and family life come into conflict and to see if the distribution of unpaid work has affected the changed work situation. The questions have been developed to answer the purpose of the study: "How does unpaid work affect women and men who perform paid work from home?", "How does the employee feel that the boundary between private life and work is affected by paid work from home?", “How is paid work affected by homework?”. The theoretical frame of reference focuses on boundless work with a focus on the concepts of paid homework and unpaid work. The unpaid work describes work performed at home that has historically been performed to a large extent by women. The growing concept of borderless work is highlighted from new angles in the study as the prevailing Covid-19 pandemic and new technology enabled greater flexibility in how, where and when the paid work tasks are performed, which could contribute to an imbalance between work and private life. The study is based on a qualitative approach where we conducted six semi-structured interviews with respondents aged between 25 to 40 years. The results show that the study's respondents feel that they live in an equal relationship where the unpaid work is distributed evenly between the sexes. The study finds that the respondents are more efficient at homework. Despite the difficult demarcation between work and family the respondents now feel more sufficient towards the two spheres where in the future they wish to work at varied places where they could work partly from home and partly from the office.