Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Syftet med studien är att besvara om Bourdieus teori om symboliskt våld stämmer på ettav Sveriges mest uppmärksammade hedersmord på Fadime Sahindal.Den frågeställning som kommer att besvaras är följande:• Hur kan Fadime Sahindals historia beskrivas utifrån Bourdieus teori omsymboliskt våld?• På vilkets sätt yttrar sig våldet mot Fadime Sahindals utifrån teorin omsymboliskt våld?• Hur skildras Bourdieus beskrivning av könsrollerna i historien om Fadime?

In today´s society, students are expected to have the understanding necessary to make informed career decisions that align both their interest and education with a rapidly evolving job market. Parents are an important figure in the child´s decision-making process. Therefore, it is useful to gain a better understanding of the parents´ perspective to better meet the needs and ambitions, of not only the students but the parents as well.This qualitative study included six interviews with twelve parents of children attending grade 9. The results were analysed using Pierre Bourdieu´s key sociological concepts, capital, habitus and field. The questions we aim to answer are as follows: How do parents' reason when it comes to education? How do the parents' reason about their engagement and influence on the child in the decision-making process? Lastly, how can this be understood from the parents' educational background?Regarding the educational choice, the results of the study indicated that parents are aware of the importance that their children need to make these choices independently. However, the study also showed that parents held firm beliefs as to what they considered a good choice for their child and would consequently attempt to influence their child's career and education decisions to meet their beliefs. As long as the child's choice was in accordance with the parents´ belief system, it resulted in the parents expressing confidence in the child´s decision-making abilities and felt little need to get involved.

I undersökningen studerades hur en individ väljer program till universitetet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur omgivningen samt individens perspektiv påverkar valet till universitetet. För att söka svar på det har jag genomfört en kvalitativ undersökning med sex studenter som studerar vid universitetet. Analysen av det empiriska materialet bygger på begrepp från Careership, SCCT och Pierre Bourdieu. Begreppen som tillämpas i studien är habitus, handlingshorisont, upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Resultatet av undersökningen visar att individer påverkas av föräldrarna när det gäller valet av program på universitetet. Även släktingar påverkar genom att rekommendera programmet eller att vara verksamma inom yrket. Det förefaller vara så att föräldrars och släktingars påverkan begränsar möjligheterna till att välja bland programmen på universitetet. Gymnasietiden påverkar intervjupersonerna när det gäller valet av program till universitetet. Det verkar som att den tiden utvidgar intervjupersonernas möjligheter när det gäller valet av program. Intervjupersonerna har tilltro till sin förmåga att klara av ett program på universitetet. De kan mäta sina prestationer på gymnasiet och välja ett program att söka för att testa om de kommer in. Ett mål med utbildningen och samtidigt ett resultat av utbildningen som kommer fram i intervjupersonernas berättelser är hur betydelsefullt det är att få ett arbete.

Syftet med examensarbetet är att beskriva och problematisera elevers och lärares upplevelser av ett pågående skolprojekt om värdegrunden i relation till undervisning. Skolprojektet är utformat så att elever från årskurs fyra, fem och sex själva får planera, leda och genomföra fysiska aktiviteter för äldre på ett närliggande äldreboende. Undersökningen har sökt svar på tre frågeställningar, hur elever och lärare ser på att delta i skolprojektet, hur elever och lärare upplever skolprojektet, och hur förändrar skolprojektet skolans verksamhet. Detta har vi gjort genom att använda oss av kvalitativa metoder i form av semistrukturerade intervjuer, fokusgruppsintervjuer och fallstudie. Fallstudier är en forskningsstrategi där det sker en undersökning (Johannessen & Tufte, 2003), i vårt fall om en grupp elever, lärare och äldre människor. Insamlingen av empirin sker exempelvis från observationer eller intervjuer. I fallstudier sker det en djup redogörelse för fallet, och en avgränsning om vad som hamnar innanför och utanför fallet (Johannessen & Tufte,2003). Vi har skapat oss en djupare förståelse av fältet vi undersökt med hjälp av vår fallstudie, visserligen enbart via digitalt material på grund av den rådande pandemin. Empirin som samlats in har analyserats och diskuterats med stöd av Bourdieus teoretiska referensram där särskilt fokus läggs på begreppen habitus, fält och kapital. Dessa begrepp kan användas för att analysera och förstå människors inställningar, attityder och handlingar. Även vad som är reglerat för skolans värdegrund samt nationell och internationell forskning om värdegrundsarbete har använts för att kunna analysera projektet. Resultatet som presenteras påvisar att elever och lärare till en början inte kunde se meningen med skolprojektet, men nu enbart har positivt att säga om det. Elevernas upplevelse av skolprojektet är att det bidrar med en förståelse för äldre och medmänniskor, samt att mötet med dessa har avdramatiserats. Skolprojektet har även bidragit till att eleverna blivit mer aktiva på och utanför skolan, fått en social mognad och ett livslångt perspektiv på fysisk aktivitet. Slutsatserna av våra resultat kan var tillämpliga i andra sammanhang och är möjligt att anta utifrån vad som framkommit på den undersökta skolan, men vi kan inte definitivt säga att resultaten är överförbara till någon annan kontext eller allmänt giltiga.

I Gy11 (Skolverket, 2011) under rubriken ”Gymnasieskolans uppdrag” står det att skolan ska bidra till att utveckla elevernas digitala kompetens. Syftet med denna uppsats är att studera om det existerar en samsyn bland lärare i företagsekonomi om vad digital kompetens i kursen Marknadsföring (100 poäng) innebär. Hur kan ungdomars digitala kompetens beskrivas? Finns det faktorer som förutsäger elevers digitala kompetens? Vetenskapliga artiklar, böcker och rapporter har utgjort mina källor som även kompletterats med fyra kvalitativa intervjuer (vilka varade i cirka 45 minuter vardera). Undersökningen visar att lärares definition av digital kompetens i kursen Marknadsföring varierar vilket innebär att elevernas utbildning inte är likvärdig. Lärarna fokuserar endast på den teknologiska dimensionen av digital kompetens. Denna studie visar att elevernas kulturella och ekonomiska kapital, utbildningskapital och drivkrafter inte förutsäger elevernas digitala kompetens. I detta hänseende har skolan blivit mer likvärdig vilket enligt mig beror på skolans satsning på datorer och Sveriges investeringar på Internet med hög hastighet. Samtliga lärare var överens om att lärarna behöver mer fortbildning för att kunna säkerställa elevernas utveckling av sina digitala kompetenser och förmågor.

In this thesis, I have analyzed and problematized the discourse surrounding And Then We Danced (2019) dir. Levan Akin, by analyzing the film itself by using concepts from Pierre Bourdieu, and investigating what role the film has played in the call for action regarding LGBTQ+ rights in Georgia. I sought out to answer the research questions of how the film And Then We Danced (2019) portrays how one can adapt ones habitus and social field, how the film provoked the political discussion about LGBTQ+ rights in Georgia, and how the reception the film received reflected where Georgia, Sweden and the EU stands regarding the road to LGBTQ+ rights in Georgia. Using Bourdieu, I came to the conclusion that the film portrays how one can adapt ones habitus and social field through Merab’s character arc in the film, and the director used his cultural capital (embodied, institutionalized, and objectified) to not only produce the film itself, but giving a social subfield (Georgia’s LGBTQ+ community) acknowledgment and recognition by involving them in his film. Because of the reaction the film received, it amplified the need for social change in Georgia, reaching news across the globe, putting the rights of LGBTQ+ people in Georgia on the global political agenda. The way the reception the film received reflected where Georgia, Sweden and the EU stands regarding the road to LGBTQ+ rights in Georgia is quite accurate to where they stand politically regarding the issue. Georgia is divided on the issue as they both protested against the film while simultaneously selling out out all of their tickets to see the film, Sweden remained supportive and proud of the film throughout the entire process, and the EU much like Georgia is quite divided as they both funded the film, but does not have a united front on where they stand regarding the issue.

Det är idag ett problem att STEM-ämnen (Science, Technology, Engineering, Mathematics) framför allt verkar locka vissa grupper av elever, beroende på exempelvis kön, klass och etnisk bakgrund. Detta kan förklaras med att dessa elever har högre vetenskapligt kapital, ett begrepp som baseras på Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital. De elever som verkar ha högst vetenskapligt kapital enligt internationella studier tillhör grupperna pojkar, medelklass och vita/sydasiatiska/från Mellanöstern. Detta arbete har i därför i samarbete med Vattenhallen undersökt huruvida elever från Skåne har olika vetenskapligt kapital beroende på kön, klass och etnisk bakgrund samt om detta vetenskapliga kapital kan påverkas positivt av ett studiebesök på Vattenhallen science center.  Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ enkätstudie, där elever i årskurs nio fick genomföra en enkät före och nästan samma enkät efter ett besök på Vattenhallen. Statistiska analyser i IBM SPSS utfördes därefter på svaren. Resultaten visar att eleverna visar samma uppdelning gällande kön och klass som i andra studier, men resultaten angående etnisk bakgrund verkar mer oklara, vilket de även var i de internationella studierna. Medelvärdet för det vetenskapliga kapitalet hade ökat för nästan alla undersökta grupper, men inget statistiskt signifikant resultat uppmättes gällande detta. Slutsatsen är att det är mycket möjligt att Vattenhallen kan påverka elevers vetenskapliga kapital, men att vidare studier behövs för att kunna få ett mer säkert resultat.

Journalistyrket präglas av en osäker framtid och hård konkurrens. I en värld som är i ständig förändring undkommer inte journalistiken tekniska innovationer, demokratiska, globala och ekonomiska omständigheter. Hur man ska vara som journalist beskrivs ofta med ord som -snabb, anpassningsbar och tekniskt kunnig. Utöver dessa färdigheter, har vi i denna studie intresserat oss för vilka sociala förmågor som journalisterna själva upplever som viktiga för att ta sig fram i branschen. Denna uppsats ämnar nå en djupare förståelse för vilka kapital som anses värdefulla i kampen om att få, ta, och behålla sin plats i den svenska journalistkåren. Är det samma villkor för alla, eller använder man sig av olika kapital beroende på om man är fast anställd, har en frilansande position eller tillhör den yngre eller äldre generationen?Med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteori har vi undersökt och identifierat socialt, ekonomiskt och symboliskt kapital (genom professionellt och kulturelltkapital), på tolv personporträtt ur facktidningen Journalisten. Resultatet i den kvalitativa innehållsanalys vi genomfört visar att det symboliska kapitalet är av stor vikt för journalister, medan det ekonomiska kapitalet inte verkar lika betydelsefullt och visade sig snarare i sin avsaknad.

No description available.